Glutamate Turnover and Energy Metabolism in Brain Injury : Clinical and Experimental Studies

During brain activity neurons release the major excitatory transmitter glutamate, which is taken up by astrocytes and converted to glutamine. Glutamine returns to neurons for re-conversion to glutamate. This glutamate-glutamine cycle is energy demanding. Glutamate turnover in injured brain was studied using an animal iron-induced posttraumatic epilepsy model and using neurointensive care data from 33 patients with spontaneous subarachnoid hemorrhage (SAH). Immunoblotting revealed that the functional form of the major astrocytic glutamate uptake protein GLT-1 was decreased 1-5 days following a cortical epileptogenic iron-injection, presumably due to oxidation-induced aggregation. Using microdialysis it was shown that the GLT-1 decrease was associated with increased interstitial glutamate levels and decreased interstitial glutamine levels. The results indicate a possible posttraumatic and post-stroke epileptogenic mechanism. Analysing 3600 microdialysis hours from patients it was found that the interstitial lactate/pyruvate (L/P) ratio correlate with the glutamine/glutamate ratio (r =-0.66). This correlation was as strong as the correlation between L/P and glutamate (r=0.68) and between lactate and glutamate (r=0.65). Pyruvate and glutamine correlated linearly (r=0.52). Energy failure periods, defined as L/P>40, were associated with high interstitial glutamate levels. Glutamine increased or decreased during energy failure periods depending on pyruvate. Energy failure periods were clinically associated with delayed ischemic neurological deficits (DIND) or development of radiologically verified infarcts, confirming that L/P>40 is a pathological microdialysis pattern that can predict ischemic deterioration after SAH. DIND-associated microdialysis patterns were L/P elevations and surges in interstitial glutamine. Glutamine and pyruvate correlated with the cerebral perfusion pressure (r=0.25, r=0.24). Glutamine and the glutamine/glutamate ratio correlated with the intracranial pressure (r=-0.29, r=0.40). Glutamine surges appeared upon substantial lowering of the intracranial pressure by increased cerebrospinal fluid drainage. Increased interstitial glutamine and pyruvate levels may reflect augmented astrocytic glycolysis in recovering brain tissue with increased energy demand due to a high glutamate-glutamine turnover

"Vuxna ska lyssna på barn" : En kvalitativ studie om barns berättelser om sina rättigheter i förskolans verksamheter

Den 1 januari 2020 trädde Barnkonventionen i kraft som svensk lag. Artikel 12 innefattar att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. I Barnombudsmannens senaste årsrapport 2020 framkom det att få barn i skolåldern upplever att de känner sig hörda och lyssnade på. Förskolan är barns första möte med skolväsendet, därav är det ytterst viktigt att förskollärare arbetar aktivt med ett demokratiskt förhållningssätt som främjar barns delaktighet, medbestämmanderätt och att barn får kunskap sina rättigheter. Föreliggande studie utgår från barns perspektiv och synliggör barns berättelser och perspektiv på hur de får uttrycka sina rättigheter i förskolan. Studiens frågeställningar är följande: På vilka platser och i vilka sammanhang berättar barnen att de får bestämma i förskolan? samt Vad berättar barnen att de skulle vilja bestämma? Studien utgår från ett mikro-etnografiskt förhållningssätt och den teoretiska utgångspunkten grundar sig i Civic engagement och delaktighet. Metoden för studien utgjordes av gruppsamtal, teckningar och fotografier som genomfördes tillsammans med barn från två olika förskolor. Resultatet av studien visar att barnen kände en bestämmanderätt kring sin lek och vart den utövas, de hade även starka önskningar om att få göra saker som vanligtvis inte sker i förskolans verksamhet. Resultatet visade även på att förskolorna använde demokratiska omröstningar och lottningar som ett tillvägagångssätt för att ta beslut, exempelvis vad de ska göra. Studien påvisar att pedagogerna i verksamheterna har ett lyhört demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen. Slutsatsen av studien är att barnen är medvetna om demokratiska regler och strukturer samt har kunskap om de demokratiska värden samhället grundar sig i

Bloggar Ett nytt sätt att sprida budskap om kost, fysisk aktivitet, hälsa och motivation

De allmänna näringsrekommendationerna, bland annat Svenska näringsrekommendationer 2005, som används inom folkhälsoarbete i Sverige idag är framtagna utifrån vetenskaplig forskning genom ett kontinuerligt samarbete mellan olika länder. Livsmedelsverket är en statlig myndighet som arbetar med att ta fram och förmedla kostråd till Sveriges befolkning. Forskare och myndigheter har ett visst ansvar att sprida korrekt kunskap och information om kost och hälsa. Det är däremot vanligt att massmedia ifrågasätter och omkullkastar de re-kommendationer som myndigheter har arbetat fram. I massmedia är det populärt att framställa olika kosthållningar som mirakeldieter för att uppnå snabb viktnedgång. Bloggarna som har undersökts i denna rapport ger kostråd som skiljer sig från de allmänna svenska näringsrekommendationerna. Bloggarna sprider hälsobudskap som berör kost, fysisk aktivitet, hälsa och motivation på olika sätt. Denna rapport syftar till att analysera innehållet i bloggarna och undersöka hur bloggförfattarna sprider dessa budskap. Bloggarna i undersökningen skiljer sig innehålls- och designmässigt från varandra och de används i olika syften, bland annat i marknadsföringssyfte, som dagbok, för att väcka debatt och för att få bekräftelse för något man lyckas med. Hälsobudskapen sprids genom att bloggförfattarna visar hur de själva lever, äter och tränar. De ger även råd och tips till läsarna samt besvarar deras frågor. På en blogg kan man skriva vad man vill. Detta gör att man som läsare måste ta eget ansvar och förhålla sig kritisk till de råd som ges. Bloggen har stora kommunikationsmöjligheter. Dessutom sprids budskap snabbt till många människor genom kontinuerliga och aktuella uppdateringar

Parents hope in experience of having a child diagnosed with cancer

Varje år drabbas ca 300 barn av någon form av cancer i Sverige. Att ett barn insjuknar i cancer påverkar inte bara det sjuka barnet utan även föräldrarna. Cancerdiagnosen skapar en krissituation hos hela familjen. I samband med denna krissituation uppkommer även begreppet hopp. Föräldrars hopp i upplevelsen av att ha ett barn med cancer. För att föräldrarna ska kunna ha en chans att klara av den krävande situationen är det av betydelse att belysa de faktorer som kan påverka hoppet hos föräldrarna på ett positivt eller negativt sätt. Vad kan sjukvårdspersonalen göra för att eliminera de faktorer som utgör ett hot mot hoppet samt hur hopp ska upprätthållas. Vilket svarar mot litteraturstudiens syfte. Fem kategorier har identifieras som speglar resultatet för att beskriva faktorer som främjar och hotar hoppet; Kunskap ger hopp, Socialt stöd ger hopp, Familjecentrerad vård ger hopp, Hot mot hoppet och Framtidstro ger hopp. Är föräldrarna väl informerade, får socialt stöd från familj, vänner och andra föräldrar i liknande situation och har framtidstro gör det att föräldrarna har goda möjligheter att bibehålla hoppet. Dock finns det faktorer som kan hota känslan och upplevelsen av hopp.Each year about 300 children gets sick in some sort of cancer in Sweden. That a child becomes ill in cancer do not only affects the sick child even the parents. Cancer diagnosis creates a crisis to the whole family. In connection with this crisis situation arising also the concept of hope. Parents hope in the experience of having a child with cancer. To enable parents to be able to have a chance to cope with the challenging situation it is important to illuminate the factors that can affect the parents hope in a positive or in a negatively way. What can the medical personnel do to eliminate the factors that are a threat to the hope and how hope can be maintained. Which corresponds to the literature study’s purpose. Five categories have been identified to reflect the result to describe the factors that promotes and threats the hope; Knowledge gives hope, Social support gives hope, family-centered care gives hope, Threats to the hope and Belief in the future gives hope. If the parents are well-informed, receive social support from family, friends and other parents in a similar situation and have belief in the future makes the parents to have good opportunities to maintain hope. However, there are factors that can threaten the feelings and experiences of hope

Män har bättre intensivvårds­överlevnad än kvinnor : Gäller främst diagnoser som hjärtstopp och septisk chock

Better intensive care outcomes for men than women especially in septic shock and after cardiac arrest In this study 11 764 intensive care admissions to Skåne University Hospital in Sweden between 2008 and 2015 were studied for any gender differences in outcome for different diagnoses. As known from previous studies, men had more intensive care admissions and had a higher morbidity necessitating the use of risk adjusted mortality measures. Through a simple but new application of VLAD we found this risk-adjusted mortality measure to be more sensitive in detecting differences in mortality between groups than the more commonly used SMR. The main finding was somewhat surprisingly that intensive care outcomes are better for males than females. This difference was most marked in septic shock and post cardiac arrest and did not seem to be caused by unequal distribution of care. Our findings were also confirmed using a bootstrap technique on EMR-matched cohorts