Stubbskörd

In the near future we need to reduce the greenhouse gas emissions significantly for the benefit of the environment around us. The European Union has de-manded a variety of climate and energy goals to be achieved by year 2020, the “20-20-20” targets. With these aims, The European Union means that we must reduce our emissions from fossil fuels and instead increase our renewable fuels. With stump harvest in the forest it’s possible to increase the use of renewable fuels and reduce our emissions from fossil fuels. The main purpose of this study is to answer the economic question: “Is it profitable to harvest stumps for the land owner”? In this report economic calculations are made for three areas which have been stump harvested. On these three areas, two different models were used to test if they could be used to predict the cost for stump harvest. The first model was developed by Mats Nylinder (1977) and the other model was developed by Johan Karlsson (2007). Both models worked well in this study and gave good result on comparison with the real invoice for the stump harvest. In conclusion areas lo-cated near heating stations and with good overall conditions for stump harvest can generate a good profit for the land owner

Föräldrakooperativ en förskola för alla? Förskollärares beskrivningar av barn i behov av stöd och samarbete med specialpedagog

Syfte: Syftet med studien är att belysa hur förskollärare på föräldrakooperativ förskola uppfattar barn i behov av stöd och samarbete med specialpedagog. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med fenomenografi. Metod: Undersökningsmetoden är fenomenografi. I studien har halvstrukturerade intervjuer med sju förskollärare genomförts. Förskolorna ligger i en stadsdel där det finns många föräldrakooperativ. Urvalet gjordes utifrån en lista på stadsdelens förskolor. Kriterier vid urvalet var att informanten var förskollärare, yrkesverksam på föräldrakooperativ samt inte skulle ha arbetat med mig tidigare. Intervjuerna genomfördes enskilt på respektive förskola under våren 2013. De varade mellan 40-60 minuter. Intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberades sedan ordagrant. Materialet har tolkats och analyserats fenomenografiskt och genom en hermeneutisk tolkningsmetod. I resultatet presenteras data i olika kategorier med citat av de intervjuade. Resultat: Studiens resultat visar att de intervjuade förskollärarnas definitioner av barn i behov av stöd påverkar vilken typ av insatser man förväntar sig av specialpedagog. Tankar kring barn och neuropsykiatriska diagnoser är vanligt förekommande när förskollärarna definierar barn i behov av stöd. Det framkommer i resultatet att föräldrakooperativ sällan har en plan för var man ska vända sig när man vill ha en specialpedagog till sin förskola. Förskollärarna ger uttryck för att de inte vet vilka möjligheter de har att kontakta stadsdelens resursteam. Detta leder till att kooperativens kontakter med specialpedagog varierar. Ofta kontaktas specialpedagog från privat aktör istället för stadsdelens resursteam. Resultatet visar också på olika lösningar som förskollärare på kooperativ skapat för få kontakt med specialpedagog. Kooperativens nätverksträffar är av stor betydelse. Där hjälps man åt och tipsar varandra hur man kan komma i kontakt med specialpedagog. I studien konstateras att det är viktigt att förskollärare på föräldrakooperativ får tillgång till pedagogisk handledning för att underlätta arbetet med barn i behov av stöd

Promoting implementation of safety measures Long-term follow-up of a participatory method

The aim of the present study was to evaluate the long-term effects of a method for promoting implementation of safety measures in fishery. The evaluation was performed through an interview investigation 2.5 years subsequent to the safety inspection of 101 fishing vessels that constituted one step of the implementation study. Seventyeight vessels participated in the long-term follow-up. The interview aimed at investigating whether the effects of the implementation study were of lasting character, if any further safety measures had been taken or were being planned, as well as factors which were considered as decisive for the fishermen's activity in safety work. On the 78 vessels that were available for the 2.5-year follow-up 96% of the measures that had been taken previous to the six-month follow-up which constituted part of the implementation project, were still in use. The functionality was considered satisfactory for 81% of all measures taken at this early stage of the project. Since the six-month follow-up 60 of the 78 vessels had taken measures to reduce another 134 safety or ergonomics deficiencies. The reasons given for not having taken measures against known risk factors were mainly that the measure was considered not necessary, lack of money, or that available measures were not considered good enough. Information was gathered concerning which safety measures that were considered as most urgent by the fishermen, in fishery in general as well as on their particular vessels. The fishermen were also requested to state what they considered a necessary prerequisite for them to take further measures to promote safety on board. Eightytwo percent of the fishermen were of the opinion that participation in the implementation project had made them more observant of risks at work and 95% of the fishermen wanted a continuation of regular direct contacts with work environment experts, for example through the occupational health services.Syftet med föreliggande projekt var att utvärdera långtidseffekter av en metod för att öka implementeringen av säkerhetshöjande åtgärder i fisket. Utvärderingen genomfördes som en intervjuundersökning 2,5 år efter den säkerhetsinspektion på 101 fiskefartyg, som utgjorde avslut i genomförandefasen i metodprojektet. Sjuttioåtta fartyg deltog i uppföljningen. Intervjun avsåg att undersöka i vilken utsträckning effekter av metodprojektet var bestående, om ytterligare åtgärder vidtagits eller planerades samt vilka faktorer som styr hur aktiv man är i säkerhetsarbete ombord. På de 78 fartyg som var tillgängliga för 2,5-årsuppföljningen var 96% av de åtgärder som vidtagits före den sexmånadersuppföljning som gjordes av implementeringsprojektet fortfarande i bruk. Man var helt nöjd med funktionen hos 81% av dessa åtgärder som vidtagits tidigt i projektet. Sedan sexmånadersuppföljningen hade 60 fartyg åtgärdat ytterligare sammanlagt 134 säkerhetsbrister eller brister i ergonomi. Som orsak till att man inte åtgärdat kända brister angavs främst att man ansåg åtgärden onödig, otillräckliga ekonomiska resurser, eller att man ansåg att befintliga lösningar på problemet inte var tillräckligt goda. Fiskarnas synpunkter på vilka som är de mest angelägna åtgärderna för att förbättra säkerheten i fisket generellt respektive på den egna båten inhämtades, liksom vad man ansåg skulle krävas för att man skulle vidta ytterligare säkerhetsåtgärder. Åttiotvå procent av de intervjuade fiskarna ansåg att deltagande i projektet lett till att man blivit mer uppmärksam på risker i arbetet och 95% av fiskarna ville ha fortsatta kontinuerliga, riktade kontakter med arbetsmiljöexperter från exempelvis företagshälsovården

Tid för förändring av krigföringens principer : Vilka principer kan, ur en svensk kontext, behöva förändras för att möta en modern konflikt?

SAMMANFATTNING Tid för förändring av krigföringens principer. Världen är i en konstant förändring, allianser bildas och överenskommelser tecknas. Detta har drivit omvärldsutvecklingen och globaliseringen till där vi är idag och där det militära maktmedlet används i syfte att uppnå politiska och religiösa målsättningar. Precis som världen har utvecklats så har även de militära styrkorna och vapensystem utvecklats. Att bli segrare i nästa konflikt är en innovationskraft som har drivit utvecklingen av den militära förmågan framåt runt om i världen. Krigen och konflikterna har fungerat som en testanläggning där vapensystem och den militära personalen prövas i strid. Erfarenheter från krigen har dragits och sedan implementerats i syfte att bli ännu starkare och militärt överlägsen.     Krigföringens principer, även kallade de militära grundprinciperna, är ett antal olika principer vilka syftar till att ge en vägledning i planering och genomförandet av militära operationer. Dessa principer togs fram och utvecklades under mitten av 1800-talet av militärteoretikerna Carl von Clausewitz och Antoine-Henri Jomini. Båda dessa militärteoretiker hade framgångar på slagfältet vilket gjorde att de fick genomslag för sina teorier. Dessa teorier har sedan, genom utbildning, applicerats på officerskårer världen över och på så sätt ”cementerats” fast och blivit en basplatta i militärteorin.  Dagens militärteoretiker, framförallt med en amerikansk anknytning, menar på att grundprinciperna är föråldrade på dagens slagfält. Principerna skrevs för att vinna ett lokalt slag på en begränsad plats, inte för att vinna ett krig som påverkar ett helt samhälle under en lång tid. Med en accelererande teknikutveckling och globalisering så har vissa av dessa grundprinciper blivit föråldrade och bör således omformuleras för att vara relevanta i en modern konflikt. Denna studie syftar till att undersöka om krigföringens principer, ur en svensk kontext, behöver förändras för att på ett mer adekvat sätt kunna möta en modern konflikt. Detta görs genom att undersöka utvalda amerikanska militärteoretikers teorier gällande vilka grundprinciper som är inaktuella och därmed behöver ersättas eller omformuleras. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks sedan om dessa nya grundprinciper kan återfinnas i skrivningar i Försvarsmaktens doktriner vilket kan utgöra stöd för att dessa principer kan implementeras i en svensk kontext. Analysen och resultatet av denna studie påvisar att det finns grundprinciper vilka, ur en svensk kontext, är i behov av revidering för att på ett mer adekvat sätt vara applicerbara i en framtida konflikt. Vidare påvisar resultatet att dessa principer tydligt återfinns i skrivningar i Försvarsmaktens doktriner. Dessutom har teknikutvecklingen spelat en stor roll i vidareutvecklingen av grundprinciperna, då den kan fungera som ett stöd och komplement till grundprinciperna. Således bör de militära grundprinciperna omformuleras alternativt revideras i svenska doktriner syftande till att göra det möjligt för Sverige att stå som vinnare i nästa konflikt. Nyckelord: Försvarsmakten, Krigföringens principer, teknisk utveckling, Militärstrategisk doktrin, Precision, Förskjutning, Överraskning, Modern krigsföring, Hybridkrigsföring.ABSTRACT Time to change the principles of war. The world is under constant change, alliances and agreements are made. This has pushed the development and globalization to where we stand today, and the military force is used to achieve political and religious objectives. The armed military forces and weapon systems have been refined, just like the world has. The strive to win the next armed conflict has been an innovation force, pushing the augmentation of armed forces around the world. The wars and conflicts have served as test facilities, were weapon systems and personnel have been proven on the battlefield. Experiences from the battlefield have been implemented, with the purpose to achieve more military superiority.        The principles of war are principles that are meant to give guidance in the planning and implementation of military operations. These principles were created during the mid-19th century by the two military theorists Carl Von Clausewitz and Antoine-Henri Jomini. Both these military theorists had successful careers on the battlefield, contributing to the impact of their theories. These theories have been implemented in the education of officers worldwide, thereby forming a foundation in military theory.        Modern military theorists, especially from the US, states that the principles of war are outdated on the modern battlefield. The principles were written to win a battle in a constrained area, not for winning an entire war, affecting a whole society during a long period of time. With accelerating development of technology and globalization, some of the principles of war are outdated and should be rewritten or replaced to be relevant in a modern conflict.     The aim of this thesis is to examine if the principles of war, in a Swedish context, needs to be altered in order to confront a modern conflict more aptly. This is conducted through an examination of selected American military theorists’ theories in terms of which of the principles that are obsolete and in need of replacement or rephrasing. Swedish doctrines are then to be examined through qualitative content analysis in order to find wordings that can support the ability of these new principles of war to be implemented in a Swedish context. The analysis and result of this thesis demonstrates that there are principles of war that needs reformulation to be applicable on the battlefield of the future. Furthermore, the result demonstrates that these principles clearly are found in the Swedish doctrines writings. Also, the advancing technology has been a significant contributor in the development of the new principles of war, as a complement and support. The principles of war must be rewritten or changed in Swedish doctrines in order to enable Sweden to become the winner in the next modern conflict.           Keywords: Swedish armed forces, Principles of war, Technology development, Military Strategic Doctrine, Precision, Dislocate, Surprise, Modern Warfare, Hybrid Warfare