Att köra tandem - i en kunskapsintensiv organistaion

Uppsatsens titel: Att köra tandem – i en kunskapsintensiv organisation Seminariedatum: 2006-12-20 Ämne/Kurs: FEK 582. Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Cecilia Ljung, Jenny Ramkrans, Marie Thorstensson Handledare: Nadja Sörgärde Nyckelord: kunskapsarbetare, identitet, rådgivare, emotionell intelligens, ego-boost Syfte: Syftet är att studera samarbetet mellan två olika grupper av kunskapsarbetare samt försöka förklara varför det fungerar i denna specifika situation. Metod: Vi har valt att arbeta utifrån ett kvalitativt och induktivt arbetssätt. Genom semistrukturerade intervjuer har vi gjort en fallstudie av Lunds universitet. Teori: De viktigaste teorierna i studien behandlar rådgivning, emotionell intelligens, identitet samt motivation. Analys och empiri: Respondenternas svar ligger till grund för empirin som tolkas och analyseras, i huvudsak i citatform. Detta kapitel är uppdelat efter de förklaringar som studien har gett upphov till. Slutsatser: I studien har det framkommit att samarbetet möjliggörs av olika faktorer, men framförallt av att de utomstående kunskapsarbetarna har en god social förmåga och att deras kunskaper kompletterar forskarnas. Problematiken speglar inte heller verkligheten på ett riktigt sätt enligt vår empiri. Förklaringen till detta kan man finna i förändringar över tiden

The role of the pedagogue of recreation in school

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär. Jag har använt mig av intervjuer med fem fritidspedagoger för insamlandet av data. Resultatet jag kommit fram till är att fritidspedagogen har kompetens inom de estetiska ämnena; musik, bild, drama och rörelse/idrott. Detta innebär att fritidspedagogen kan komplettera lärarens teoretiska arbete med praktiska inslag i olika ämnen. Fritidspedagogen har också kunskap inom barns sociala utveckling, mobbningsförebyggande arbete och konfliktlösning. Frågeställningarna i arbetet är: Vad är fritidspedagogens roll i skolan? Vilket utrymme får fritidspedagogen i skolan? -kompetensmässigt -tidsmässigt -delaktighet i möten (personalmöten, elevvårdsmöten m. m.

Early Christian Grave Monuments and the Eleventh-Century Context of the Monument Descriptor hvalf

This paper discusses the use of the term hvalf as a monument descriptor in Swedish runic inscriptions with special focus on its first appearance, connotations and historical context. The main emphasis lies on the word itself and its relationship to early Christian grave monuments (also known as Eskilstunacists). Evidence for the use of hvalf suggests that the term was employed to denote grave monuments as early as the first part of the eleventh century. Parallels in ornamentation and design link some of the Swedish funerary monuments referred to as hvalf to a small set of stones carved with Ringerike-style ornamentation in England. It is argued that these groups of carved stones indicate reciprocal influence between Scandinavian and English burial and memorial traditions

Resting under rune-inscribed stones : Early Christian grave monuments in eleventh-century Sweden

This thesis examines transformations in burial and commemorative practices during the late Viking Age and early Middle Ages based on early Christian grave monuments (in sw. often named Eskilstunakistor); the first examples of churchyard memorials known in south central Sweden. The designs of these monuments range from stone cists consisting of five slabs - one lid, two sides and two gables - which stood above ground, to simpler constructions such as recumbent slabs with or without head- and foot-stones. Early Christian grave monuments share several characteristics with runestones, including the commemorative formula of the runic inscription as well as ornamentation in Ringerike or Urnes style. An important premise of the study is that they constitute an integral part of the late Viking Age runestone tradition. Sune Lindqvist’s 1915 dissertation gave the first systematic survey of the early Christian grave monuments; however the material has not been the subject of a new compilation since then. The thesis therefore comprises a complete overview of the material, which is presented in a separate catalogue volume. The thesis analyses the temporal, regional and contextual background of the early Christian grave monuments in order to understand the emergence of Christian cemeteries and a new religious and socio-political landscape in the transition between the Viking Age and the medieval period. This objective is divided into two levels that correspond with the two main analytical chapters. The first explores the chronology of the early Christian grave monuments, their relationship to the raising of runestones, as well as to changes in late Viking Age burial customs. The second concerns the actual sites where early Christian grave monuments were once erected. The social context of these places, as well as their significance for the emerging ecclesiastical organisation, is investigated using archaeological material contemporary with the grave monuments. The results show that early Christian grave monuments are found in areas with an early runestone period, where swift and profound changes in burial traditions take place resulting in a uniform Christian practice, together with an early church formation. It is argued that both secular and ecclesiastical authority was required to impose and maintain these major transformations. The analyses of the church sites with early Christian grave monuments, as well as of the monuments themselves, demonstrate the presence of such a social strata. Moreover, it is concluded that the basis of the ecclesiastical landscape was established from the early eleventh century. Finally the conclusions of the thesis and their implications for the understanding of the runestone tradition and its relation to the Christianisation process are discussed. The varying designs of rune-carved monuments signify substantial differences in the Christianisation process: in the way burial and commemoration was practiced during the eleventh century, whether Christian life was centrally controlled, or more decentralized with opportunities for personal choices and practices. It is argued that the diversity within the runestone tradition demonstrates differences in the early ecclesiastical organisation and provides insight into how the Christianisation process was related to social and political structures.Avhandlingen består av två band. Del I: Under runristad häll. Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige. Del II: Under runristad häll. Katalog över tidigkristna gravmonument. </p

Tummen upp eller ner för kritik? : Restaurangchefers och restaurangpersonals användning av privata gästomdömen och professionell kritik

C-uppsatse

"I mitt kvarter är misären allt jag ser, mammorna ber och regnet faller ner" : En kvalitativ textanalys av Kartellens låttexter

I dagens samhälle känner allt fler unga ett utanförskap och hiphopen har blivit ett viktigt medel för att illustrera detta utanförskap. Syftet med uppsatsen är att belysa hur en motståndskultur kan komma till uttryck via musik. En textanalys på gangsterrappgruppen Kartellens låttexter har utförts för att klarlägga vilken motståndskultur gruppen uttrycker i texterna, samt vilka centrala aspekter denna kultur innehåller. För att besvara studiens frågeställningar har Howard S Beckers teori om avvikande och R W Connells teori om maskulinitet använts. I rapporten har även tidigare forskning kring gatukultur, hiphop och utanförskap behandlats. De centrala aspekterna i resultatet rör gatukultur, maskulinitet, utanförskap och de fiender som gruppen anser sig ha. Det finns påtagliga kopplingar mellan dessa teman och hur de påverkar varandra. Ett av de tydligaste budskapen Kartellen förmedlar i sina texter rör den politik som förs i Sverige och gruppens polisförakt. De har både blivit hyllade och kritiserade i media för sina låttexter som ofta innehåller grova våldsskildringar men som samtidigt belyser segregation och utanförskap

Viral Marketing - Pay It Forward?

Vårt uppsats undersöker hur en betalning kopplad till viral marknadsföring skulle påverka ungdomars attityd gentemot en sådan kampanj. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod iform av fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer. Den största fokusen ligger på fokusgrupperna

Skärningspunkt Sigtuna – en första presentation av ett forskningsprojekt

This article presents a new research project: Skärningspunkt Sigtuna – de första människorna i Sveriges äldsta stad (Intersection Sigtuna – the first inhabitants of Sweden’s oldest town), which runs from 2017 to 2020 and is sponsored by  the Swedish Research Council. The project aims to understand cultural transformation in the town’s earliest periods by studying the people who lived and died there. The main source material comprises c. 330 excavated graves dating from the town’s foundation in AD 970/80 until AD 1100. These derive both from five early churchyards as well as so-called “graveyards” (Sw. gravgård) – where individuals were buried in accordance with Christian practice, but not in the proximity of a church building. These early “graveyards” are unique to Scandinavia, but the phenomenon has yet to be subjected to in-depth analysis. Different kinds of burial grounds were partly in use simultaneously in Sigtuna and it is unclear how the interred individuals relate to one another, or what kind of social, cultural and religious communities they represent. The project combines archaeological and osteological data with regard to burial-place topography and location, burial custom including grave goods and relation to rune-inscribed stone monuments, isotopic analysis and ancient DNA-analysis of selected individuals. Sigtuna’s material culture in general indicates that it was a cosmopolitan town. The project will extend our knowledge in this regard by focusing on the backgrounds of the  first generations of town dwellers. Our main objective is to understand urbanization, migration, cultural interaction between groups and individuals, early church organization, networks and transnational relations.Skärningspunkt Sigtuna - de första människorna i Sveriges äldsta sta