A Genome-Wide Association Study of Diabetic Kidney Disease in Subjects With Type 2 Diabetes

dentification of sequence variants robustly associated with predisposition to diabetic kidney disease (DKD) has the potential to provide insights into the pathophysiological mechanisms responsible. We conducted a genome-wide association study (GWAS) of DKD in type 2 diabetes (T2D) using eight complementary dichotomous and quantitative DKD phenotypes: the principal dichotomous analysis involved 5,717 T2D subjects, 3,345 with DKD. Promising association signals were evaluated in up to 26,827 subjects with T2D (12,710 with DKD). A combined T1D+T2D GWAS was performed using complementary data available for subjects with T1D, which, with replication samples, involved up to 40,340 subjects with diabetes (18,582 with DKD). Analysis of specific DKD phenotypes identified a novel signal near GABRR1 (rs9942471, P = 4.5 x 10(-8)) associated with microalbuminuria in European T2D case subjects. However, no replication of this signal was observed in Asian subjects with T2D or in the equivalent T1D analysis. There was only limited support, in this substantially enlarged analysis, for association at previously reported DKD signals, except for those at UMOD and PRKAG2, both associated with estimated glomerular filtration rate. We conclude that, despite challenges in addressing phenotypic heterogeneity, access to increased sample sizes will continue to provide more robust inference regarding risk variant discovery for DKD.Peer reviewe

Har problemen blivit värre? – en analys av hur problem med och hjälpbehov för psykisk hälsa, alkohol-och narkotikaanvändning förändrats över tid för socialtjänstens klienter

Changing patterns of addiction and increased psychiatric comorbidity pose new challenges for social services. As part of systematizing the work of assessing and investigating the need for help for people with alcohol or drug problems, use of the Addiction Severity Index is recommended. This descriptive quantitative study examines and compares how social workers and clients esti-mate the extent of a client’s problems in three areas: mental health, alcohol and drugs. Based on interviewer and client estimates, the study also examines whether the problems are estimated dif-ferently over time, from 2003 to 2017. The study includes ASI material for 15,005 people whose need for help for alcohol or drug problems has been investigated and assessed by the social services in 65 Swedish municipalities. The study shows that both clients and social workers estimate an increased problem level for the ASI domains of mental health and drugs. For alcohol, the trend is the opposite or is unchanged. Overall, interviewer as well as client estimates indicate an increased need for help and support for problems related to mental health and drug use, while the need for help and support for problems related to alcohol is unchanged or decreases over time among social service clients

Opioidberoende : en studie om beroendevården och det sociala sammanhangets betydelse

Opioid dependence is highly associated with health problems relating to physical health (infectious diseases) as well as mental health (depression, anxiety, antisocial behavior). In addition, research has found an association between use of opioids and increased risk of premature death as a consequence of overdose or other circumstances, such as suicide. Furthermore, opioid dependent individuals experience a high level of social exclusion and problems with relationships, housing, income and livelihood. Overall, there is a connection between opioid dependence and physical, psychological and social vulnerability as well as premature death. The importance of social cohesion has rarely been the focus in research on opioid dependence. Therefore, there is a need to further explore whether differences in outcomes (medication assisted treatment, mortality and co-morbidity) in addition to individual characteristics, can be derived from social aspects of the opioid dependent individual’s life. The overall aim of the dissertation is to examine individual and social factors among individuals who are dependent on opioids and how they are associated with outcomes relating to: a) medication assisted treatment; and b) mortality and co-morbidity. This dissertation is based on data from four different registers. The first and second sub-studies use ASI data. The third uses DOK data from the National Board of Institutions (SiS) and the Death Registry (National Board of Health and Welfare). The fourth study is based on both DOKdata and data from the national patient registry (National Board of Health and Welfare). Overall, this dissertation confirms the understanding of opioid dependence as associated with a high level of vulnerability. This dissertation shows that opioid dependence is characterized by extensive care efforts, low levels of employment, and a high level of mental health and comorbidity. This dissertation shows that the characteristics related to the social network (parenting, work and education) are of significance for being in treatment, but also remaining in care (medication assisted treatment), which in turn promotes the individual's health and long-term health development. In that, this dissertation shows that for individuals dependent on opioids, there is an association between being part of a social network and favorable health development

En vetenskaplig genomlysning av missbruksbehandlingen på HVB-hemmet Avstampet i Norr

Syftet med den vetenskapliga genomlysningen var att undersöka hur, varför och under vilka förutsättningar HVB-hemmet Avstampet i Norr uppnår sina behandlingsresultat. Studien fokuserade på den primärbehandling mot missbruk enligt tolvstegsprogrammet och Recovery Dynamics som bedrivs vid Avstampet. Behandlingen är drog- och medicinfri.  Studiens design byggde på en programteoriansats med inslag av en måluppfyllelsemodell. Programteoriansatsen användes för att ta fram en lokal och verksamhetsspecifik teori som beskriver, och i viss mån förklarar, hur och varför Avstampet uppnår sina behandlingsresultat. Med hjälp av en måluppfyllelseanalys granskades verksamhetens avsedda och uppnådda mål. Studiens teoretiska referensram bestod av KAIMeR-teorin och den kontextuella modellen vid terapeutisk behandling. Studiens data bygger på tre fokusgruppsintervjuer med personalen som genomfördes under perioden september 2019 till februari 2020. Det övergripande resultat Avstampet eftersträvar är en långvarig stabil förändring och drogfrihet i klientens liv. Klienterna ska klara av motgångar och utmaningar utan att falla tillbaka i missbruk. I resultatbeskrivning kan man identifiera både kort- och långsiktiga resultat som kan ha en yt-, processuell- eller djupaspekt.   Recovery Dynamics och manualbaserade insatser utgör centrala delar i behandlingen men kompletteras av informella och situationsanpassade insatser samt gruppinsatser. De informella insatserna baserar sig på medlevarskap och är oftast icke-uttalade. Fyra olika typer av informella insatser kunde identifieras: bemötande och omtanke, fysisk beröring, upplevelser och att agera pedagogiskt opedagogisk. Situationsanpassade insatser skräddarsys på basis av klienternas behov och de kan vara informella eller formella. Gruppinsatser grundar sig i den manualbaserade behandlingen där användningen av gruppsessioner är ett uttalat inslag. I behandlingen ingår utomterapeutiska faktorer, dvs. behandlingselement som sker utanför Avstampets väggar. Klienterna deltar i AA/NA-möten som ordnas i närområdet. Personalen hjälper klienten med saker som hör till klienternas privatliv. Man uppmuntrar också både klienten och handläggaren att ha kontakt under tiden klienten är på behandlingshemmet. Dessutom är utomterapeutiska faktorer ”inbyggda” i tolvstegsbehandlingen, i och med att de sista stegen (efter primärbehandlingen) innebär att gå ut i samhället och stötta andra individer i aktivt missbruk. Personalen har en klar uppfattning om vilka antaganden som styr behandlingen och som formar deras förhållningssätt till klienterna. Man utgår från att beroende är en sjukdom med fysiska, mentala och känslomässiga inslag och att behandlingen ska vara fri från mediciner och droger. Personalens handlingar utgår från ett relationellt förhållningssätt och medlevarskap och varje klient har en egen kontaktperson. Ett centralt antagande är att klienten ska lära sig nya verktyg under behandlingen, vilket personalen undervisar om, och att klienten förväntas ta ansvar för sin förändringsprocess, men med vägledning från Avstampet. Klienterna förväntas också stötta varandra under processen och delta i matchningsprocessen av nya klienter.  I studien identifierades fyra främjande kontextuella faktorer: 1) att det på Avstampet finns strikta regler och en tydlig vardagsstruktur som stödjer klienternas förändringsprocess; 2) verksamhetens småskalighet, dvs. att det endast finns 10 platser; 3) personalens starka sammanhållning, laganda och gemensamma synsätt på beroendevård och relationens betydelse för en lyckad behandling; 4) att personalen har god kännedom om, och förståelse för, den kontext klienterna kommer ifrån och att klientens livsvärld utanför behandlingshemmet beaktas vid behov under behandlingen. I studien identifierades inga kontextuella faktorer som direkt motverkar behandlingsresultaten.

En vetenskaplig genomlysning av missbruksbehandlingen på HVB-hemmet Avstampet i Norr

Syftet med den vetenskapliga genomlysningen var att undersöka hur, varför och under vilka förutsättningar HVB-hemmet Avstampet i Norr uppnår sina behandlingsresultat. Studien fokuserade på den primärbehandling mot missbruk enligt tolvstegsprogrammet och Recovery Dynamics som bedrivs vid Avstampet. Behandlingen är drog- och medicinfri.  Studiens design byggde på en programteoriansats med inslag av en måluppfyllelsemodell. Programteoriansatsen användes för att ta fram en lokal och verksamhetsspecifik teori som beskriver, och i viss mån förklarar, hur och varför Avstampet uppnår sina behandlingsresultat. Med hjälp av en måluppfyllelseanalys granskades verksamhetens avsedda och uppnådda mål. Studiens teoretiska referensram bestod av KAIMeR-teorin och den kontextuella modellen vid terapeutisk behandling. Studiens data bygger på tre fokusgruppsintervjuer med personalen som genomfördes under perioden september 2019 till februari 2020. Det övergripande resultat Avstampet eftersträvar är en långvarig stabil förändring och drogfrihet i klientens liv. Klienterna ska klara av motgångar och utmaningar utan att falla tillbaka i missbruk. I resultatbeskrivning kan man identifiera både kort- och långsiktiga resultat som kan ha en yt-, processuell- eller djupaspekt.   Recovery Dynamics och manualbaserade insatser utgör centrala delar i behandlingen men kompletteras av informella och situationsanpassade insatser samt gruppinsatser. De informella insatserna baserar sig på medlevarskap och är oftast icke-uttalade. Fyra olika typer av informella insatser kunde identifieras: bemötande och omtanke, fysisk beröring, upplevelser och att agera pedagogiskt opedagogisk. Situationsanpassade insatser skräddarsys på basis av klienternas behov och de kan vara informella eller formella. Gruppinsatser grundar sig i den manualbaserade behandlingen där användningen av gruppsessioner är ett uttalat inslag. I behandlingen ingår utomterapeutiska faktorer, dvs. behandlingselement som sker utanför Avstampets väggar. Klienterna deltar i AA/NA-möten som ordnas i närområdet. Personalen hjälper klienten med saker som hör till klienternas privatliv. Man uppmuntrar också både klienten och handläggaren att ha kontakt under tiden klienten är på behandlingshemmet. Dessutom är utomterapeutiska faktorer ”inbyggda” i tolvstegsbehandlingen, i och med att de sista stegen (efter primärbehandlingen) innebär att gå ut i samhället och stötta andra individer i aktivt missbruk. Personalen har en klar uppfattning om vilka antaganden som styr behandlingen och som formar deras förhållningssätt till klienterna. Man utgår från att beroende är en sjukdom med fysiska, mentala och känslomässiga inslag och att behandlingen ska vara fri från mediciner och droger. Personalens handlingar utgår från ett relationellt förhållningssätt och medlevarskap och varje klient har en egen kontaktperson. Ett centralt antagande är att klienten ska lära sig nya verktyg under behandlingen, vilket personalen undervisar om, och att klienten förväntas ta ansvar för sin förändringsprocess, men med vägledning från Avstampet. Klienterna förväntas också stötta varandra under processen och delta i matchningsprocessen av nya klienter.  I studien identifierades fyra främjande kontextuella faktorer: 1) att det på Avstampet finns strikta regler och en tydlig vardagsstruktur som stödjer klienternas förändringsprocess; 2) verksamhetens småskalighet, dvs. att det endast finns 10 platser; 3) personalens starka sammanhållning, laganda och gemensamma synsätt på beroendevård och relationens betydelse för en lyckad behandling; 4) att personalen har god kännedom om, och förståelse för, den kontext klienterna kommer ifrån och att klientens livsvärld utanför behandlingshemmet beaktas vid behov under behandlingen. I studien identifierades inga kontextuella faktorer som direkt motverkar behandlingsresultaten.

Socionomers förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt? Organisatoriska hinder i arbetet med ASI Uppföljning

In the systematic work of following up on the needs of individuals with alcohol or drug related problems, the Addiction Severity Index follow-up interview plays a central role. In this descriptive cross-sectional study, we investigate how demographic, occupational, and organizational factors are related to the propensity of professional social workers to work with the ASI follow-up interview. The study includes 135 professional social workers who work to assess and follow up on the needs of individuals with alcohol or drug related problems. Lack of competence emerges as being associated with a lower likelihood of working with the ASI follow-up interview. To increase the propensity of employees to work with ASI follow-up, managers and other people in leadership positions should facilitate continued learning.I det systematiserade arbetet med att följa upp hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem har Addiction Severity Index uppföljningsintervju (ASI U) en central funktion. I den här deskriptiva tvärsnittsstudien undersöker vi närmare hur demografiska, yrkesrelaterade och organisatoriska faktorer är relaterade till yrkesverksamma socionomers benägenhet att arbeta med ASI uppföljning. Studien omfattar 135 yrkesverksamma socionomer som arbetar med att utreda och följa upp hjälpbehov för personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Bristande kompetens framträder som förenat med en lägre sannolikhet att arbeta med ASU uppföljning. För att öka medarbetares benägenhet att arbeta med ASU U bör chefer och andra personer i arbetsledande position ge medarbetare reella förutsättningar till fortbildning och vidareutbildning

Socionomers förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt? : Organisatoriska hinder i arbetet med ASI Uppföljning

I det systematiserade arbetet med att följa upp hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem har Addiction Severity Index uppföljnings-intervju (ASI U) en central funktion. I den här deskriptiva tvärsnittsstudien undersöker vi närmare hur demografiska, yrkesrelaterade och organisato-riska faktorer är relaterade till yrkesverksamma socionomers benägenhet att arbeta med ASI uppföljning. Studien omfattar 135 yrkesverksamma socionomer som arbetar med att utreda och följa upp hjälpbehov för personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Bristande kompetens framträder som förenat med en lägre sannolikhet att arbeta med ASU upp-följning. För att öka medarbetares benägenhet att arbeta med ASU U bör chefer och andra personer i arbetsledande position ge medarbetare reella förutsättningar till fortbildning och vidareutbildning.In the systematic work of following up on the needs of individuals with alco-hol or drug related problems, the Addiction Severity Index follow-up interview plays a central role. In this descriptive cross-sectional study, we investigate how demographic, occupational, and organizational factors are related to the propensity of professional social workers to work with the ASI follow-up interview. The study includes 135 professional social workers who work to assess and follow up on the needs of individuals with alcohol or drug related problems. Lack of competence emerges as being associated with a lower likelihood of working with the ASI follow-up interview. To increase the pro-pensity of employees to work with ASI follow-up, managers and other people in leadership positions should facilitate continued learning. </p

Att förbättra vården vid missbruk – hur gör man?

Artikeln ger en kort bakgrund om svensk missbruksvård. De forskningsprojekt vars resultat detta temanummer bygger på har uppstått utifrån denna förståelse. Förkortningarna EPI och ESTR får också sina förklaringar och beskrivs. Det finns en rad svar på rubrikens fråga. Det vanligaste är att det skulle behövas en generell ambitionshöjning, något som anses kräva mer resurser, vilket inte är så enkelt att ordna. Ett annat svar är att huvudmännens ansvar borde förtydligas, vilket redan en nu 12 år gammal offentlig utredning föreslog via ett samlat huvudmannaskap hos sjukvårdshuvudmannen för behandling vid missbruk och beroende (SOU 2011:35). En aktuell utredning föreslår samma sak (SOU 2023:5). Hur det verkligen blir återstår att se. Alldeles oberoende av reformer så finns det möjligheter till kvalitetsförbättringar och effektiviseringar genom att planera och följa upp de insatser som erbjuds brukarna på ett systematiskt sätt.A brief background and overview are provided of the field of Swedish assessment and treatment for risky and severe substance use. The research projects whose results are presented in this issue have arisen from this understanding. The abbreviations EPI and ESTR are also explained. There are a series of answers to the question in the title. The most common answer is that a general increase in ambition would be needed, which in turn require more resources. Another answer is a need to clarify which organization is responsible for addiction treatment. A joint headship with the health care responsible for treatment in case of addiction and substance dependence was put forward in 2011, which did not happen. A renewed inquiry suggests the same thing. How it will turn out remains to be seen. Quite independently of reforms, there are opportunities for quality improvements by planning and following up the efforts offered to users in a systematic way</p

Att förbättra vården vid missbruk - hur gör man?

A brief background and overview are provided of the field of Swedish assessment and treatment for risky and severe substance use. The research projects whose results are presented in this issue have arisen from this understanding. The abbreviations EPI and ESTR are also explained. There are a series of answers to the question in the title. The most common answer is that a general increase in ambition would be needed, which in turn require more resources. Another answer is a need to clarify which organization is responsible for addiction treatment. A joint headship with the health care responsible for treatment in case of addiction and addiction was put forward in 2011, which did not happen. A renewed inquiry suggests the same thing. How it will turn out remains to be seen. Quite independently of reforms, there are opportunities for quality improvements by planning and following up the efforts offered to users in a systematic way.Artikeln ger en kort bakgrund om svensk missbruksvård. De forskningsprojekt vars resultat detta temanummer bygger på har uppstått utifrån denna förståelse. Förkortningarna EPI och ESTR får också sina förklaringar och beskrivs. Det finns en rad svar på rubrikens fråga. Det vanligaste är att det skulle behövas en generell ambitionshöjning, något som anses kräva mer resurser, vilket inte är så enkelt att ordna. Ett annat svar är att huvudmännens ansvar borde förtydligas, vilket redan en nu 12 år gammal offentlig utredning föreslog via ett samlat huvudmannaskap hos sjukvårdshuvudmannen för behandling vid missbruk och beroende (SOU 2011:35). En aktuell utredning föreslår samma sak (SOU 2023:5). Hur det verkligen blir återstår att se. Alldeles oberoende av reformer så finns det möjligheter till kvalitetsförbättringar och effektiviseringar genom att planera och följa upp de insatser som erbjuds brukarna på ett systematiskt sätt

Immigration Status and Substance Use Disorder-related Mortality in Sweden : A National Longitudinal Registry Study

Objectives: First-generation immigrants, in many countries, are healthier than their native counterparts. This study examined the association between first- and second-generation immigrant status and alcohol- or drugs other than alcohol-related (primarily opioids) mortality for those with risky substance use. Methods: A Swedish longitudinal, 2003 to 2017, registry study combined Addiction Severity Index (ASI) assessment data with mortality data (n = 15 601). Due to missing data, the analysis sample for this study was 15 012. Multivariate models tested the relationship between immigration status and drugs other than alcohol or alcohol-related mortality, controlling for demographics and the 7 ASI composite scores (CS). Results: Age, a higher ASI CS for alcohol, a lower ASI CS family and social relationship, a lower ASI CS for drug use and a higher ASI CS for health significantly predicted mortality because of alcohol-related causes. Higher ASI CS for drugs other than alcohol, employment, and health, age, male sex, and immigration status predicted drugs other than alcohol, related mortality. Individuals born in Nordic countries, excluding Sweden, were 1.76 times more likely to die of drugs other than alcohol compared with their Swedish counterparts. Individuals born outside a Nordic country (most common countries: Iran, Somalia, Iraq, Chile) were 61% less likely to die of drugs other than alcohol compared with their Swedish counterparts. Those with parents born outside Nordic countries were 54% less likely to die of drugs other than alcohol. Discussion: Research is needed on why people with risky substance use from Nordic countries (not Sweden) residing in Sweden, have higher mortality rates because of drugs other than alcohol (primarily opioids drugs other than alcohol compared with the other population groups in our study). Findings indicate that ASI CSs are strong predictors of future health problems including mortality due to alcohol and other drug-related causes.STANC