56 research outputs found
A study of domestic pigs, wilds suids and ticks as reservoirs for African swine fever virus in Uganda
Get PDFAs the worldâs population increases the need for food and good protein sources grows, especially in development countries like Uganda. The pig production is growing rapidly in Uganda and is not only a source of food but also an important income for many people living in the rural areas.
African Swine Fever (ASF) is a contagious viral disease, which can cause up to 100% mortality among domestic pigs. This disease is endemic in Uganda and causes major economical and personal losses for farmers whom it affects directly or indirectly. Outbreaks occur every now and then, and in most cases the source of the infection is unknown.
To better understand the dynamics of the disease, and sources of new infections, the aims of this study were to study different possible reservoirs for ASF (domestic pigs, wild suids and Ornithodoros ticks), and also to estimate the prevalence in one district, Rakai, in Southern Uganda, where pig production is an important source of income for the rural community. Another aim was to investigate the spatial behavior of a small number of bushpigs, to understand the interaction between these wild suids and their domestic relatives. Do they ever get in contact and thereby have the possibility to transfer ASFV from one another?
DNA from African swine fever virus (ASFV) was found by PCR in nine of 239 domestic pigs with no clinical signs and in three out of four sampled soft ticks (Ornithodoros porcinus). Antibodies against ASFV were found in two of four sampled bushpigs, the only warthog sampled in the study and in five of the 239 domestic pigs, using a commercially available ELISA. Three of the PCR positive pigs were borderline cases on the ELISA. GPS readings of the movement of the bushpigs indicated possible interface with the domestic pigs.
Conclusions made from this study are that domestic pigs, bushpigs, warthogs and soft ticks can act as reservoirs for ASFV. Domestic pigs and bushpigs can interact. The prevalence of ASFV in Rakai was 3.3% while the seroprevalence was 2.1%. The most important finding was the subclinical, ASFV positive pigs
Hypoxia regulates human lung fibroblast proliferation via p53-dependent and -independent pathways
Get PDF<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Hypoxia induces the proliferation of lung fibroblasts in vivo and in vitro. However, the subcellular interactions between hypoxia and expression of tumor suppressor p53 and cyclin-dependent kinase inhibitors p21 and p27 remain unclear.</p> <p>Methods</p> <p>Normal human lung fibroblasts (NHLF) were cultured in a hypoxic chamber or exposed to desferroxamine (DFX). DNA synthesis was measured using bromodeoxyuridine incorporation, and expression of p53, p21 and p27 was measured using real-time RT-PCR and Western blot analysis.</p> <p>Results</p> <p>DNA synthesis was increased by moderate hypoxia (2% oxygen) but was decreased by severe hypoxia (0.1% oxygen) and DFX. Moderate hypoxia decreased p21 synthesis without affecting p53 synthesis, whereas severe hypoxia and DFX increased synthesis of both p21 and p53. p27 protein expression was decreased by severe hypoxia and DFX. Gene silencing of p21 and p27 promoted DNA synthesis at ambient oxygen concentrations. p21 and p53 gene silencing lessened the decrease in DNA synthesis due to severe hypoxia or DFX exposure. p21 gene silencing prevented increased DNA synthesis in moderate hypoxia. p27 protein expression was significantly increased by p53 gene silencing, and was decreased by wild-type p53 gene transfection.</p> <p>Conclusion</p> <p>These results indicate that in NHLF, severe hypoxia leads to cell cycle arrest via the p53-p21 pathway, but that moderate hypoxia enhances cell proliferation via the p21 pathway in a p53-independent manner. In addition, our results suggest that p27 may be involved in compensating for p53 in cultured NHLF proliferation.</p
The emergence of sedentary behaviour physiology and its effects on the cardiometabolic profile in young and older adults
Get PDFIt has recently emerged that sedentary behaviour is independent of a lack of physical activity as individuals can be sufficiently active, based on the recommended physical activity guidelines, but also spend the majority of their waking hours engaging in sedentary behaviour. Individuals who follow this pattern of physical activity and sedentary behaviour are known as âactive couch potatoesâ. Sedentary behaviour has been found to have detrimental effects on cardiometabolic markers associated with cardiovascular disease. Since the positive effects of moderate-to-vigorous intensity physical activity do not necessarily negate the deleterious effects of sedentary behaviour on cardiometabolic markers, it is postulated that engaging in light physical activity is an intervention that will successfully reduce levels of sedentary behaviour and may hence improve health markers of quality of life. We propose that such lifestyle changes may be particularly relevant to older populations as these engage in sedentary behaviour for the majority of their waking hours, thereby adding to the negative aging effect on cardiometabolic markers
âFrĂ„gan Ă€r om eleven i huvudsak följerskriftsprĂ„kets normer?â : Sve-lĂ€rares bedömning av sva-elevers âsprĂ„k och stilâ i det nationella provets delprov C i svenska 1
No full textI studien undersöks hur svensklĂ€rare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers sprĂ„k och stil i det nationella provets skriftliga delprov pĂ„ gymnasiet. Följande tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar har stĂ€llts: Hur bedömer sve-lĂ€rare sva-elevers texter utifrĂ„n kriteriet âsprĂ„k och stilâ - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? UtgĂ„ngspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andrasprĂ„k Ă€r svĂ„rt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfĂ€ltet svenska som andrasprĂ„k som har olika lösningar pĂ„ hur Ă€mnet skall organiseras. En annan utgĂ„ngspunkt för undersökningen Ă€r att sprĂ„ksyn Ă€r avgörande för hur sva-elevers sprĂ„k bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andrasprĂ„kselever förfördelas i ett skolsystem dĂ€r inlĂ€rarsprĂ„k bedöms utifrĂ„n standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts dĂ€r tvĂ„ lĂ€rare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. LĂ€rarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehĂ„ll sedan analyserats och kopplats till sprĂ„ksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien Ă€r att alla sva-texter förutom en fĂ„r ett lĂ€gre betyg med bedömningskriterierna för sve1 Ă€n med dem för sva1. Ingen text fĂ„r högre betyg Ă€n E och tvĂ„ texter underkĂ€nns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna fĂ„r ocksĂ„ högre betyg pĂ„ delaspekten stil Ă€n pĂ„ delaspekten sprĂ„k. LĂ€rarna Ă€r samstĂ€mmiga i sina bedömningar och reagerar pĂ„ samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lĂ€rarna och som pĂ„verkar bedömningen negativt Ă€r framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförrĂ„d. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa sprĂ„kfel, har svĂ„rt att uppnĂ„ betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftsprĂ„kets normer. Vidare upplever lĂ€rarna rĂ€ttningen som mentalt krĂ€vande men visar samtidigt prov pĂ„ förstĂ„else för andrasprĂ„ksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist Ă€r det betygskriterierna som Ă€r det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg Ă€n E. Resultaten i studien pekar ocksĂ„ mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smĂ€lta samman med kursen svenska bör en sĂ„dan kursĂ€ndring föregĂ„s av noggranna avvĂ€ganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmĂ€ssigt
âFrĂ„gan Ă€r om eleven i huvudsak följer skriftsprĂ„kets normer?â : Sve-lĂ€rares bedömning av sva-elevers âsprĂ„k och stilâ i det nationella provets delprov C i svenska 1
No full textI studien undersöks hur svensklĂ€rare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers sprĂ„k och stil i det nationella provets skriftliga delprov pĂ„ gymnasiet. Följande tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar har stĂ€llts: Hur bedömer sve-lĂ€rare sva-elevers texter utifrĂ„n kriteriet âsprĂ„k och stilâ - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? UtgĂ„ngspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andrasprĂ„k Ă€r svĂ„rt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfĂ€ltet svenska som andrasprĂ„k som har olika lösningar pĂ„ hur Ă€mnet skall organiseras. En annan utgĂ„ngspunkt för undersökningen Ă€r att sprĂ„ksyn Ă€r avgörande för hur sva-elevers sprĂ„k bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andrasprĂ„kselever förfördelas i ett skolsystem dĂ€r inlĂ€rarsprĂ„k bedöms utifrĂ„n standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts dĂ€r tvĂ„ lĂ€rare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. LĂ€rarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehĂ„ll sedan analyserats och kopplats till sprĂ„ksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien Ă€r att alla sva-texter förutom en fĂ„r ett lĂ€gre betyg med bedömningskriterierna för sve1 Ă€n med dem för sva1. Ingen text fĂ„r högre betyg Ă€n E och tvĂ„ texter underkĂ€nns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna fĂ„r ocksĂ„ högre betyg pĂ„ delaspekten stil Ă€n pĂ„ delaspekten sprĂ„k. LĂ€rarna Ă€r samstĂ€mmiga i sina bedömningar och reagerar pĂ„ samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lĂ€rarna och som pĂ„verkar bedömningen negativt Ă€r framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförrĂ„d. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa sprĂ„kfel, har svĂ„rt att uppnĂ„ betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftsprĂ„kets normer. Vidare upplever lĂ€rarna rĂ€ttningen som mentalt krĂ€vande men visar samtidigt prov pĂ„ förstĂ„else för andrasprĂ„ksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist Ă€r det betygskriterierna som Ă€r det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg Ă€n E. Resultaten i studien pekar ocksĂ„ mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smĂ€lta samman med kursen svenska bör en sĂ„dan kursĂ€ndring föregĂ„s av noggranna avvĂ€ganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmĂ€ssigt
âFrĂ„gan Ă€r om eleven i huvudsak följerskriftsprĂ„kets normer?â : Sve-lĂ€rares bedömning av sva-elevers âsprĂ„k och stilâ i det nationella provets delprov C i svenska 1
No full textI studien undersöks hur svensklĂ€rare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers sprĂ„k och stil i det nationella provets skriftliga delprov pĂ„ gymnasiet. Följande tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar har stĂ€llts: Hur bedömer sve-lĂ€rare sva-elevers texter utifrĂ„n kriteriet âsprĂ„k och stilâ - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? UtgĂ„ngspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andrasprĂ„k Ă€r svĂ„rt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfĂ€ltet svenska som andrasprĂ„k som har olika lösningar pĂ„ hur Ă€mnet skall organiseras. En annan utgĂ„ngspunkt för undersökningen Ă€r att sprĂ„ksyn Ă€r avgörande för hur sva-elevers sprĂ„k bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andrasprĂ„kselever förfördelas i ett skolsystem dĂ€r inlĂ€rarsprĂ„k bedöms utifrĂ„n standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts dĂ€r tvĂ„ lĂ€rare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. LĂ€rarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehĂ„ll sedan analyserats och kopplats till sprĂ„ksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien Ă€r att alla sva-texter förutom en fĂ„r ett lĂ€gre betyg med bedömningskriterierna för sve1 Ă€n med dem för sva1. Ingen text fĂ„r högre betyg Ă€n E och tvĂ„ texter underkĂ€nns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna fĂ„r ocksĂ„ högre betyg pĂ„ delaspekten stil Ă€n pĂ„ delaspekten sprĂ„k. LĂ€rarna Ă€r samstĂ€mmiga i sina bedömningar och reagerar pĂ„ samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lĂ€rarna och som pĂ„verkar bedömningen negativt Ă€r framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförrĂ„d. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa sprĂ„kfel, har svĂ„rt att uppnĂ„ betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftsprĂ„kets normer. Vidare upplever lĂ€rarna rĂ€ttningen som mentalt krĂ€vande men visar samtidigt prov pĂ„ förstĂ„else för andrasprĂ„ksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist Ă€r det betygskriterierna som Ă€r det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg Ă€n E. Resultaten i studien pekar ocksĂ„ mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smĂ€lta samman med kursen svenska bör en sĂ„dan kursĂ€ndring föregĂ„s av noggranna avvĂ€ganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmĂ€ssigt
âFrĂ„gan Ă€r om eleven i huvudsak följer skriftsprĂ„kets normer?â : Sve-lĂ€rares bedömning av sva-elevers âsprĂ„k och stilâ i det nationella provets delprov C i svenska 1
No full textI studien undersöks hur svensklĂ€rare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers sprĂ„k och stil i det nationella provets skriftliga delprov pĂ„ gymnasiet. Följande tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar har stĂ€llts: Hur bedömer sve-lĂ€rare sva-elevers texter utifrĂ„n kriteriet âsprĂ„k och stilâ - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? UtgĂ„ngspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andrasprĂ„k Ă€r svĂ„rt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfĂ€ltet svenska som andrasprĂ„k som har olika lösningar pĂ„ hur Ă€mnet skall organiseras. En annan utgĂ„ngspunkt för undersökningen Ă€r att sprĂ„ksyn Ă€r avgörande för hur sva-elevers sprĂ„k bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andrasprĂ„kselever förfördelas i ett skolsystem dĂ€r inlĂ€rarsprĂ„k bedöms utifrĂ„n standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts dĂ€r tvĂ„ lĂ€rare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. LĂ€rarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehĂ„ll sedan analyserats och kopplats till sprĂ„ksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien Ă€r att alla sva-texter förutom en fĂ„r ett lĂ€gre betyg med bedömningskriterierna för sve1 Ă€n med dem för sva1. Ingen text fĂ„r högre betyg Ă€n E och tvĂ„ texter underkĂ€nns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna fĂ„r ocksĂ„ högre betyg pĂ„ delaspekten stil Ă€n pĂ„ delaspekten sprĂ„k. LĂ€rarna Ă€r samstĂ€mmiga i sina bedömningar och reagerar pĂ„ samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lĂ€rarna och som pĂ„verkar bedömningen negativt Ă€r framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförrĂ„d. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa sprĂ„kfel, har svĂ„rt att uppnĂ„ betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftsprĂ„kets normer. Vidare upplever lĂ€rarna rĂ€ttningen som mentalt krĂ€vande men visar samtidigt prov pĂ„ förstĂ„else för andrasprĂ„ksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist Ă€r det betygskriterierna som Ă€r det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg Ă€n E. Resultaten i studien pekar ocksĂ„ mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smĂ€lta samman med kursen svenska bör en sĂ„dan kursĂ€ndring föregĂ„s av noggranna avvĂ€ganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmĂ€ssigt
âFrĂ„gan Ă€r om eleven i huvudsak följerskriftsprĂ„kets normer?â : Sve-lĂ€rares bedömning av sva-elevers âsprĂ„k och stilâ i det nationella provets delprov C i svenska 1
No full textI studien undersöks hur svensklĂ€rare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers sprĂ„k och stil i det nationella provets skriftliga delprov pĂ„ gymnasiet. Följande tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar har stĂ€llts: Hur bedömer sve-lĂ€rare sva-elevers texter utifrĂ„n kriteriet âsprĂ„k och stilâ - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? UtgĂ„ngspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andrasprĂ„k Ă€r svĂ„rt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfĂ€ltet svenska som andrasprĂ„k som har olika lösningar pĂ„ hur Ă€mnet skall organiseras. En annan utgĂ„ngspunkt för undersökningen Ă€r att sprĂ„ksyn Ă€r avgörande för hur sva-elevers sprĂ„k bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andrasprĂ„kselever förfördelas i ett skolsystem dĂ€r inlĂ€rarsprĂ„k bedöms utifrĂ„n standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts dĂ€r tvĂ„ lĂ€rare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. LĂ€rarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehĂ„ll sedan analyserats och kopplats till sprĂ„ksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien Ă€r att alla sva-texter förutom en fĂ„r ett lĂ€gre betyg med bedömningskriterierna för sve1 Ă€n med dem för sva1. Ingen text fĂ„r högre betyg Ă€n E och tvĂ„ texter underkĂ€nns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna fĂ„r ocksĂ„ högre betyg pĂ„ delaspekten stil Ă€n pĂ„ delaspekten sprĂ„k. LĂ€rarna Ă€r samstĂ€mmiga i sina bedömningar och reagerar pĂ„ samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lĂ€rarna och som pĂ„verkar bedömningen negativt Ă€r framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförrĂ„d. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa sprĂ„kfel, har svĂ„rt att uppnĂ„ betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftsprĂ„kets normer. Vidare upplever lĂ€rarna rĂ€ttningen som mentalt krĂ€vande men visar samtidigt prov pĂ„ förstĂ„else för andrasprĂ„ksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist Ă€r det betygskriterierna som Ă€r det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg Ă€n E. Resultaten i studien pekar ocksĂ„ mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smĂ€lta samman med kursen svenska bör en sĂ„dan kursĂ€ndring föregĂ„s av noggranna avvĂ€ganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmĂ€ssigt
âFrĂ„gan Ă€r om eleven i huvudsak följer skriftsprĂ„kets normer?â : Sve-lĂ€rares bedömning av sva-elevers âsprĂ„k och stilâ i det nationella provets delprov C i svenska 1
No full textI studien undersöks hur svensklĂ€rare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers sprĂ„k och stil i det nationella provets skriftliga delprov pĂ„ gymnasiet. Följande tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar har stĂ€llts: Hur bedömer sve-lĂ€rare sva-elevers texter utifrĂ„n kriteriet âsprĂ„k och stilâ - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? UtgĂ„ngspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andrasprĂ„k Ă€r svĂ„rt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfĂ€ltet svenska som andrasprĂ„k som har olika lösningar pĂ„ hur Ă€mnet skall organiseras. En annan utgĂ„ngspunkt för undersökningen Ă€r att sprĂ„ksyn Ă€r avgörande för hur sva-elevers sprĂ„k bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andrasprĂ„kselever förfördelas i ett skolsystem dĂ€r inlĂ€rarsprĂ„k bedöms utifrĂ„n standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts dĂ€r tvĂ„ lĂ€rare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. LĂ€rarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehĂ„ll sedan analyserats och kopplats till sprĂ„ksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien Ă€r att alla sva-texter förutom en fĂ„r ett lĂ€gre betyg med bedömningskriterierna för sve1 Ă€n med dem för sva1. Ingen text fĂ„r högre betyg Ă€n E och tvĂ„ texter underkĂ€nns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna fĂ„r ocksĂ„ högre betyg pĂ„ delaspekten stil Ă€n pĂ„ delaspekten sprĂ„k. LĂ€rarna Ă€r samstĂ€mmiga i sina bedömningar och reagerar pĂ„ samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lĂ€rarna och som pĂ„verkar bedömningen negativt Ă€r framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförrĂ„d. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa sprĂ„kfel, har svĂ„rt att uppnĂ„ betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftsprĂ„kets normer. Vidare upplever lĂ€rarna rĂ€ttningen som mentalt krĂ€vande men visar samtidigt prov pĂ„ förstĂ„else för andrasprĂ„ksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist Ă€r det betygskriterierna som Ă€r det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg Ă€n E. Resultaten i studien pekar ocksĂ„ mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smĂ€lta samman med kursen svenska bör en sĂ„dan kursĂ€ndring föregĂ„s av noggranna avvĂ€ganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmĂ€ssigt
- âŠ
