Utforskande multivariat analys av Klinthagentäktens projekteringsdata

  The today quarry planning at Klinthagen is rough, which provides an opportunity to introduce new exciting methods to improve the quarry gain and efficiency. Nordkalk AB, active at Klinthagen, wishes to start a new quarry at a nearby location. To exploit future quarries in an efficient manner and ensure production quality, multivariate statistics may help gather important information. In this thesis the possibilities of the multivariate statistical approaches of Principal Component Analysis (PCA) and Partial Least Squares (PLS) regression were evaluated on the Klinthagen bore data. PCA data were spatially interpolated by Kriging, which also was evaluated and compared to IDW interpolation. Principal component analysis supplied an overview of the variables relations, but also visualised the problems involved when linking geophysical data to geochemical data and the inaccuracy introduced by lacking data quality. The PLS regression further emphasised the geochemical-geophysical problems, but also showed good precision when applied to strictly geochemical data. Spatial interpolation by Kriging did not result in significantly better approximations than the less complex control interpolation by IDW. In order to improve the information content of the data when modelled by PCA, a more discrete sampling method would be advisable. The data quality may cause trouble, though with sample technique of today it was considered to be of less consequence. Faced with a single geophysical component to be predicted from chemical variables further geophysical data need to complement existing data to achieve satisfying PLS models. The stratified rock composure caused trouble when spatially interpolated. Further investigations should be performed to develop more suitable interpolation techniques

Utforskande multivariat analys av Klinthagentäktens projekteringsdata

  The today quarry planning at Klinthagen is rough, which provides an opportunity to introduce new exciting methods to improve the quarry gain and efficiency. Nordkalk AB, active at Klinthagen, wishes to start a new quarry at a nearby location. To exploit future quarries in an efficient manner and ensure production quality, multivariate statistics may help gather important information. In this thesis the possibilities of the multivariate statistical approaches of Principal Component Analysis (PCA) and Partial Least Squares (PLS) regression were evaluated on the Klinthagen bore data. PCA data were spatially interpolated by Kriging, which also was evaluated and compared to IDW interpolation. Principal component analysis supplied an overview of the variables relations, but also visualised the problems involved when linking geophysical data to geochemical data and the inaccuracy introduced by lacking data quality. The PLS regression further emphasised the geochemical-geophysical problems, but also showed good precision when applied to strictly geochemical data. Spatial interpolation by Kriging did not result in significantly better approximations than the less complex control interpolation by IDW. In order to improve the information content of the data when modelled by PCA, a more discrete sampling method would be advisable. The data quality may cause trouble, though with sample technique of today it was considered to be of less consequence. Faced with a single geophysical component to be predicted from chemical variables further geophysical data need to complement existing data to achieve satisfying PLS models. The stratified rock composure caused trouble when spatially interpolated. Further investigations should be performed to develop more suitable interpolation techniques

Datadriven diagnostik av avloppsledningsnät

Det finns stor potential i att effektivare övervaka och styra pumpstationer i vatten- och avloppsledningsnät i de allra flesta städer och samhällen. Kan man tidigt upptäcka fel i pumpstationer eller onormala förhållanden i ledningsnätet kan man förbättra reningen samt undvika bräddning med vattenmängder som annars går ut orenade i miljön. Projektets mål är att utveckla metodik och verktyg för övervakning av pumpstationer för att säkerställa att driften är normal och ge tidiga varningar när en pumpstation får problem samt att ta fram en prioritering av var insatser för att minska tillskottsvattnet har störst effekt. Metodiken bygger på att jämföra drifttillståndet från historiska data under normala förhållanden med driftsförhållandet nu och se om man hittar avvikelser. Ett annat sätt att hitta avikelser på är att jämföra pumpstationens driftdata med närliggande pumpar eller pumpstationer för att se om förhållandet förändrats över tid vilket kan bero på slitage eller ökad mängd tillskottsvatten. Projektet har resulterat i konkreta verktyg som kan ha stor nytta vid kommunernas arbete med att förebygga problem i avloppledningsnätet. Vi kan nu göra en automatisk diagnosticering av ett pumpnätverk där användaren får ut vilka stationer som är särskilt drabbade av tillskottsvatten och där mycket kan vinnas på att sätta in åtgärder. Resultaten kan användas för att prioritera de områden där insatser kan göra störst skillnad både ekonomiskt och för miljön. I samband med detta får användaren dessutom ut en enkel uppskattning av hur mycket av det som pumpas som kommer från den faktiska förbrukningen på nätet. Vi har påvisat att drifttiderna i pumpstationerna är korrelerade med regnmängden i området och förhållandet kan anses vara kausalt. Tillsammans med korrelationerna mellan stationerna i avloppsnätet ger det viktig information om tidsförskjutningarna i systemet, vilket i sin tur är viktig för att kunna vidta preventiva åtgärder vid stora regnmängder. Uppföljning på trenden för pumpkvoten, som beräknas genom att ta kvoten mellan pumparna i samma pumpgrop vilka används växelvis, ger en indikation på drift av enskilda pumpar. Metodiken och verktygen kan göra det möjligt för användarna att övergå till behovsstyrt underhåll istället för att arbeta utifrån underhållsscheman. Det kan dessutom möjliggöra ett mer preventivt arbete med färre nödavledningar som följd och minskat antal nödutryckningar. Det krävs dock vidare utveckling för att få ut den fulla potentialen i tekniken. För att ta resultaten vidare behöver samarbetet med Borås Energi och Miljö fortsätta med regelbundna diagnostiseringar. I dagsläget finns det inget enkelt sätt för driftspersonalen att få ut resultaten från verktygen för diagnostisering. Nästa steg blir därför att utveckla ett användargränssnitt för att tillgängliggöra verktygen för användare i Sverige.Det finns stor potential i att effektivare övervaka och styra pumpstationer i vatten- och avloppsledningsnät i de allra flesta städer och samhällen. Kan man tidigt upptäcka fel i pumpstationer eller onormala förhållanden i ledningsnätet kan man förbättra reningen samt undvika bräddning med vattenmängder som annars går ut orenade i miljön. Projektets mål är att utveckla metodik och verktyg för övervakning av pumpstationer för att säkerställa att driften är normal och ge tidiga varningar när en pumpstation får problem samt att ta fram en prioritering av var insatser för att minska tillskottsvattnet har störst effekt. Metodiken bygger på att jämföra drifttillståndet från historiska data under normala förhållanden med driftsförhållandet nu och se om man hittar avvikelser. Ett annat sätt att hitta avikelser på är att jämföra pumpstationens driftdata med närliggande pumpar eller pumpstationer för att se om förhållandet förändrats över tid vilket kan bero på slitage eller ökad mängd tillskottsvatten. Projektet har resulterat i konkreta verktyg som kan ha stor nytta vid kommunernas arbete med att förebygga problem i avloppledningsnätet. Vi kan nu göra en automatisk diagnosticering av ett pumpnätverk där användaren får ut vilka stationer som är särskilt drabbade av tillskottsvatten och där mycket kan vinnas på att sätta in åtgärder. Resultaten kan användas för att prioritera de områden där insatser kan göra störst skillnad både ekonomiskt och för miljön. I samband med detta får användaren dessutom ut en enkel uppskattning av hur mycket av det som pumpas som kommer från den faktiska förbrukningen på nätet. Vi har påvisat att drifttiderna i pumpstationerna är korrelerade med regnmängden i området och förhållandet kan anses vara kausalt. Tillsammans med korrelationerna mellan stationerna i avloppsnätet ger det viktig information om tidsförskjutningarna i systemet, vilket i sin tur är viktig för att kunna vidta preventiva åtgärder vid stora regnmängder. Uppföljning på trenden för pumpkvoten, som beräknas genom att ta kvoten mellan pumparna i samma pumpgrop vilka används växelvis, ger en indikation på drift av enskilda pumpar. Metodiken och verktygen kan göra det möjligt för användarna att övergå till behovsstyrt underhåll istället för att arbeta utifrån underhållsscheman. Det kan dessutom möjliggöra ett mer preventivt arbete med färre nödavledningar som följd och minskat antal nödutryckningar. Det krävs dock vidare utveckling för att få ut den fulla potentialen i tekniken. För att ta resultaten vidare behöver samarbetet med Borås Energi och Miljö fortsätta med regelbundna diagnostiseringar. I dagsläget finns det inget enkelt sätt för driftspersonalen att få ut resultaten från verktygen för diagnostisering. Nästa steg blir därför att utveckla ett användargränssnitt för att tillgängliggöra verktygen för användare i Sverige.I samtliga 290 kommuner i Sverige ser avloppsledningsnäten ut på likande sätt. Det finns stor potential i att effektivare övervaka och styra pumpstationer i vatten- och avloppsledningsnät i de allra flesta städer och samhällen. Kan man tidigt upptäcka fel i pumpstationer eller onormala förhållanden i ledningsnätet kan man förbättra reningen samt undvika bräddning med vattenmängder som annars går ut orenade i miljön. Projektets mål är att utveckla metodik och verktyg för övervakning av pumpstationer för att säkerställa att driften är normal och ge tidiga varningar när en pumpstation får problem samt att ta fram en prioritering av var insatser för att minska tillskottsvattnet har störst effekt

En uppdaterad byggvarudeklaration

Systemet för Byggvarudeklarationen har idag en omfattande användning och är i jämförelse med andra länder ett unikt system för miljöinformation. Systemet har i dagsläget fler än 10 000 deklarerade byggvaror. Det är accepterat av både leverantörer och användare av byggvaror som ett överenskommet format för att lämna miljöinformation. Informationen används för att dokumentera och göra miljöanpassade materialval vid nyproduktion, drift och ändring av byggnader. Innehållet i deklarationerna garanteras av den enskilde byggvaruleverantören. I föreliggande projekt har Byggvarudeklarationen uppdaterats i enlighet med förändrad lagstiftning, nya marknadskrav samt anpassats för att informationen ska kunna hanteras digitalt genom förädlingskedjan inom samhällsbyggnadssektorn. Lagstiftning som har legat till grund för uppdateringen är: - Byggproduktförordningen och kraven på prestandadeklaration -REACH, CLP och RoHS - Direktivet om offentlig upphandling När det gäller marknadskraven är det främst de olika miljöcertifieringssystem (Miljöbyggnad, BREEAM, LEED) för byggnader som idag tillämpas i Sverige som har varit utgångspunkten för förändringarna. Det digitala formatet har utvecklats med fokus på att göra Byggvarudeklarationerna spårbara genom unika dokumentidentiteter dvs att enskilda artiklar har en koppling till en unik byggvarudeklaration. XML-schema även utvecklats utifrån det överenskomna innehållet så att all miljöinformation kan överföras digitalt. Vidare har en applikation och en databas utvecklats som ska användas av den som vill upprätta en digital byggvarudeklaration. Den nya byggvarudeklarationen innehåller följande 11 avsnitt: 1. Grunddata 2. Hållbarhetsarbete 3. Innehållsdeklaration 4. Råvaror 5. Miljöpåverkan 6. Distribution 7. Byggskede 8. Bruksskede 9. Rivning 10. Avfallshantering 11. InnemiljöSystemet för Byggvarudeklarationen har idag en omfattande användning och är i jämförelse med andra länder ett unikt system för miljöinformation. Systemet har i dagsläget fler än 10 000 deklarerade byggvaror. Det är accepterat av både leverantörer och användare av byggvaror som ett överenskommet format för att lämna miljöinformation. Informationen används för att dokumentera och göra miljöanpassade materialval vid nyproduktion, drift och ändring av byggnader. Innehållet i deklarationerna garanteras av den enskilde byggvaruleverantören. I föreliggande projekt har Byggvarudeklarationen uppdaterats i enlighet med förändrad lagstiftning, nya marknadskrav samt anpassats för att informationen ska kunna hanteras digitalt genom förädlingskedjan inom samhällsbyggnadssektorn. Lagstiftning som har legat till grund för uppdateringen är: - Byggproduktförordningen och kraven på prestandadeklaration -REACH, CLP och RoHS - Direktivet om offentlig upphandling När det gäller marknadskraven är det främst de olika miljöcertifieringssystem (Miljöbyggnad, BREEAM, LEED) för byggnader som idag tillämpas i Sverige som har varit utgångspunkten för förändringarna. Det digitala formatet har utvecklats med fokus på att göra Byggvarudeklarationerna spårbara genom unika dokumentidentiteter dvs att enskilda artiklar har en koppling till en unik byggvarudeklaration. XML-schema även utvecklats utifrån det överenskomna innehållet så att all miljöinformation kan överföras digitalt. Vidare har en applikation och en databas utvecklats som ska användas av den som vill upprätta en digital byggvarudeklaration. Den nya byggvarudeklarationen innehåller följande 11 avsnitt: 1. Grunddata 2. Hållbarhetsarbete 3. Innehållsdeklaration 4. Råvaror 5. Miljöpåverkan 6. Distribution 7. Byggskede 8. Bruksskede 9. Rivning 10. Avfallshantering 11. Innemiljö This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.I detta projekt har Byggvarudeklarationen uppdaterats i enlighet med förändrad lagstiftning, nya marknadskrav samt anpassats för att informationen ska kunna hanteras digitalt genom förädlingskedjan inom samhällsbyggnadssektorn

Le personnage de Tecmesse dans l’Ajax de Sophocle

International audienceLike Ismene in the Antigone or Chrysothemis in the Electra, Tecmessa is, according to a technique loved by Sophocles, a woman close to the main hero whom she loves and would like to prevent him from acting in a way that will damage his life. As a slave, a companion and a mother, she is a unique character in the remaining plays of Sophocles. In the Ajax, Tecmessa has many dimensions. She is someone who cries at the misfortunes which are happening in the play, a narrator of the events which had taken place just before the beginning of the tragedy, a character committed to being involved in the action, a director who decides whether or not she will show Ajax covered with blood to the spectators and a moralist who stands by principles fully understandable by the publicComme Ismène dans Antigone ou Chrysothémis dans Électre, Tecmesse est, selon une technique chère à Sophocle, une femme proche du héros qui l’aime et voudrait l’empêcher d’agir dans un sens qui mette en danger sa vie. Sa position d’esclave, de compagne et de mère en font un personnage unique dans le théâtre conservé de Sophocle. Dans Ajax, Tecmesse est tout à la fois celle qui pleure sur les malheurs en cours, une narratrice des événements qui précèdent la tragédie, un personnage engagé dans l’action, un dramaturge metteur en scène qui décide s’il convient ou pas de montrer Ajax ensanglanté aux spectateurs et une moraliste qui se réfère à des principes parfaitement acceptables pour le public

Report on interdependencies and cascading effects of smart city infrastructures

Critical infrastructure systems do not operate isolated from each other. They are highly interconnected. For instance, telecommunication systems require a supply of energy to operate. These interconnections can go in one direction or be mutual. For example, energy systems, in turn, require a functioning telecommunication infrastructure to be operated efficiently. It follows that a large number of infrastructure properties, including resilience, their efficiency, operational state, etc., are not only a function of the state of the given infrastructure itself, but also of all other critical infrastructure systems where interdependencies exist. A direct consequence of this is that a shock or adverse event that impacts one critical infrastructure can result in cascading failures and ripple effects at various scales in, both, space and time, that may ultimately impact larger systems. Due to these considerations, the SmartResilience project aimed from the beginning to analyse such interdependencies between the infrastructures that are considered in eight different case studies

D2.2 Report on challenges for SCIs

The report discusses the challenges posed by four types of threats -terrorist attacks, cyber attacks, extreme weather and social unrest- on the SmartResilience case studies. The way this analysis was conducted was by assessing these threats using a 5x5 framework matrix. The two axes of the matrix were phases (understand risks, anticipate/prepare, absorb/withstand, respond/recover, adapt/learn) and dimensions (system/physical, information/data, organizational/business, societal/political, cognitive/decision-making). Each individual matrix block was discussed by subject experts who identified specific challenges and implications for each matrix element and rated its relevance (high, medium, low). In terms of the results, the system/physical dimension received the highest number of important challenges. Overall, the most important singular element was to understand risks in the organizational/business dimension. The least importance was attributed to the adapt/learn phase

D4.1 - Supervised RIs: Defining resilience indicators based on risk assessment frameworks

This report describes candidate resilience issues and indicators to be used when assessing, predicting and monitoring resilience of Smart Critical Infrastructures (SCIs). A total of 233 candidate issues and 1264 indicators are provided for various threats, SCIs and the five phases of the resilience cycle used in the SmartResilience project. Structured candidate issues and indicators are mainly provided by collecting existing issues/indicators from the risk, safety, security, crisis management, business continuity and similar domains, considering resilience as an "umbrella". The main intended reader is the person (user) – within a city or area, or a specific SCI – who is responsible for performing the resilience assessment, prediction or monitoring, including carrying out necessary calculations. This can be an in-house person performing e.g. self-assessment, or it may be an external assessor. The issues and indicators presented in this report and stored in the SmartResilience database are candidate issues and indicators. Each user is responsible for finding a relevant and complete set of issues and indicators for his/her own case study. The report may be used together with the SmartResilience methodology and the Guideline for assessing, predicting and monitoring resilience of SCIs developed in the SmartResilience project. The report provides information about the name and description of issues and the corresponding indicators for various SCIs, threats and resilience phases. More detailed information about each indicator such as how to measure the indicator, recording frequency and proposed target values, is provided in the SmartResilience database. The database will be continuously updated during the remaining part of the SmartResilience project, thus superseding the information provided in this report. Gaps and quality matters revealed in the report should be considered when updating the database