Klimatavtryck från engångsförkläden i sjuk-vården

Currently Swedish healthcare uses large amounts of disposable products, many of which are made from plastic. For example, Region Uppsala annually uses 3,2 million disposable plastic aprons. Currently these aprons are manufactured from fossil based polyethene plastic. This causes emissions of 270 tonnes of carbon dioxide equivalents over their life cycle from extraction of raw material to end of life through incineration. If substituting the fossil polyethene with plastic manufactured from renewable material, there is a potential to reduce the climate impact from disposable plastic aprons. Current study has compared disposable plastic aprons made from fossil polyethene with aprons made from renewable raw materials. Two renewable plastics were evaluated, disposable apron made of polyethene manufactured from bioethanol from Brazilian sugar cane and disposable aprons made of the renewable plastic polylactide (PLA) origination from sugar cane grown in Thailand. The result is that using biopolyethene reduces climate impact with 60 % and PLA aprons with 40 % compared to fossil polyethene. PLA has a component that currently is of fossil origin. If in the future this component is substituted with a renewable component there is a potential to reduce the PLA climate impact with as much as 20 % compared to current reduction in comparison to fossil polyethene

System analysis of biofuels from straw and grass – co production of ethanol and bio-oil

Large amounts of domestic raw material will be needed for future biofuel production in Sweden. Various grasses and straw are interesting alternatives for ethanol production. In the ethanol production, hydrolysis lignin residual is produced, which does not yet have a well-formulated end-use. HTL is a liquefaction process that can be used to produce bio-oil. In this project we have studied whether hydrolysis lignin residue from ethanol production could be used as raw material in the HTL process. The produced bio-oil can be upgraded together with fossil oil in a conventional refinery and converted into biofuel components. In this system study, biofuel production based on straw and ley grass as raw material have been studied in terms of climate impact, mass flows and economy. Four scenarios were investigated, two with straw as raw material and two with ley grass as raw materi-al. In all scenarios, the raw material was assumed to be used for ethanol production. In two scenarios, lignin residue from ethanol production was sent for incineration. In the other two scenarios, the lignin residue is further processed bio-oil via the HTL process. In all scenarios the climate impact was reduced compared to fossil fuels. Ethanol gives a reduction of 72 – 92% and biofuels from bio-oil a reduction of 64 – 81% compared to the fossil reference. Considering soil carbon however has a large effect on the climate impact; removing straw is a loss of carbon while cultivation of ley grass add carbon to the soil. The cost of producing ethanol was calculated to be between SEK 3 200 – 4 800 per metric ton ethanol. The fuels produced via HTL were estimated to have a production cost between SEK 11 600 – 15 100 per metric ton of fuel. Thus, biofuels from hydrolysis lignin were calculated to be much more expensive than ethanol. This is mainly due to the costs associated with the upgrade of bio-oil. However, results should be carefully interpreted as there is a lack of input data and major uncertainties in the estimations

Systems Analysis of Organic Waste Management in Denmark : Environmental Project No. 822 2003 Miljøprojekt

This thesis is a research into the project marketing of large global system suppliers in the international and Chinese online channels. The focus is in determining the key differences between their international and localized online marketing strategies. The research also seeks to answer how and to what extent the companies utilize social media, content marketing, and other online resources outside their core websites. There are three main research questions: What kind of special requirements does the Chinese market impose for the system suppliers’ branding efforts? How do the system suppliers utilize the digital marketing channels? How are the system suppliers communicating their brand in local and global marketing channels? This thesis is a document-based study analyzing the public marketing material of 30 global system suppliers that have been present in the Chinese market for at least five years. Roughly one third of the companies being researched are of European origin, one third are American and one third are Japanese. The first phase of the research was an extensive literature review into project marketing literature. Based on the findings from the literature, an empirical research was conducted. By using both qualitative and quantitative methods and an extensive amount of research material, the validity and reliability of the study was ensured. The findings show that the usage of Chinese social media in project marketing is an extremely new phenomenon. However, most of the largest actors on the project business consider social media marketing as being worth the resources spent. The companies employing a social media strategy usually had a substantial amount of material available. There are strategic choices make when it comes to determining the online marketing strategy of a company. In the international channels, the framework built in this thesis identified four distinct strategic orientations. These were content and community orientation, brand promotion orientation, solution and reference orientation and website orientation. The findings also revealed that the European and American companies are utilizing the online channels much more extensively than the Japanese companies. In their marketing localization, the companies have to take into account the challenges and problems posed by the Chinese market. Most of the issues are solvable by brand promotion oriented marketing approach to improve the visibility of the company brand in the Chinese market, displaying commitment by emphasizing domestic customer references and working together with the local companies to bypass the market restrictions and to gain access to their infrastructure and networks

Klimatindikatorer för svensk direktkonsumtion av livsmedel 2016 och 2018 – Resultat & metodik

RISE har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram klimatindikatorer för svensk konsumtion av livsmedel baserat på statistik för 2016 och 2018. Jordbruksverket publicerar årligen statistik på direktkonsumtion av livsmedel i Sverige och informationen om konsumerad mängd livsmedel i olika produktgrupper har använts tillsammans med klimatavtryck för livsmedel, vilka tagits från RISE Klimatdatabas för livsmedel v. 1.7, för att ta fram klimatpåverkan för svensk direktkonsumtion av livsmedel. Utifrån Jordbruksverkets indelning av livsmedel i produktgrupper i konsumtionsstatistiken har klimatindikatorer tagits fram för de åtta olika produktgrupperna i statistikunderlaget, plus tre för undergrupper inom köttproduktgruppen, samt en klimatindikator för total direktkonsumtion av alla livsmedel 2016 och 2018. Följande produktgrupper har klimatberäknats: 1. Bröd och spannmålsprodukter 2. Kött och köttråvaror, som även delats upp i a. Kött, färskt och fryst b. Charkuterivaror och konserver (inklusive innanmat) c. Frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat innehållande kött 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur 4. Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett 5. Köksväxter 6. Frukt och bär 7. Potatis, potatisprodukter, socker, sirap, kaffe, te, kakao 8. Andra livsmedel, malt- och läskedrycker, mineralvatten samt alkoholhaltiga drycker De olika produktgrupperna består i sin tur av varugrupper, där varje varugrupp angivits en konsumtionsvolym. RISE har med information från Jordbruksverket och statistik från SCB och Jordbruksverket brutit ner de aggregerade konsumtionsvolymerna för varje varugrupp till specifik konsumtion av de olika livsmedel som ingår i respektive varugrupp. På detta sätt har matchningen till representativa klimatavtryck i RISE Klimatdatabas för livsmedel möjliggjorts och således också beräkningen av klimatindikatorer för de olika produktgrupperna då klimatindikatorerna representerar summan av klimatpåverkan från varorna som konsumeras i respektive varugrupp. Enbart klimatpåverkan från primärproduktion och förädling fram till industrigrind (det vill säga då livsmedlet är färdigt för distribution till handeln) ingår i klimatavtrycken i RISE Klimatdatabas för livsmedel. Klimatpåverkan från förpackning ingår dock inte, inte heller klimatpåverkan från distribution, handel och konsument

Surgörning av flytgödsel som åtgärd för minskade utsläpp av ammoniak och växthusgaser i Sverige

·   Om Sverige ska uppnå takdirektivets utsläppsmål för ammoniak till 2030, minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och samtidigt, enligt den nationella livsmedelsstrategin, öka vår självförsörjningsgrad genom ökad livsmedelsproduktion krävs snabb handling och en seriös åtgärdsplan för de kommande åren. ·   Surgörning är bevisat som en effektiv åtgärd för att minska utsläpp av ammoniak och metan från stallgödsel. Tekniken har främst använts i Danmark och mycket erfarenhet kan hämtas därifrån. ·   Surgörning skulle kunna implementeras i Sverige för att minska utsläpp av ammoniak och metan från stallgödselhanteringen och därmed minska miljöpåverkan från animalieproduktionen.  ·   I denna rapport redogörs för följande tekniker: surgörning i stall, surgörning innan lagring (tekniken ännu inte utvecklad) och surgörning innan spridning. Den sistnämnda kan ske antingen i lagringstanken strax innan spridning eller i fält vid själva spridningen men bägge varianter har liknande effekt på utsläppen. ·   För befintlig surgörningsteknik (surgörning i stall eller innan spridning) finns inga tekniska hinder för implementering, bara ekonomiska hinder. Surgörning blir en kostnad för lantbrukare eftersom värdet av det besparade kväve täcker inte kostnader. Det har funnits ett försök att etablera försäljning av surgörningsteknik hos en maskinstation i Skåne där erfarenhet om eventuella hinder till implementering av surgörningsteknik i Sverige kan hämtas. ·   Av befintlig surgörningsteknik skulle den som implementeras i stallet ge störst utsläppsminskning av både ammoniak och metan, men denna teknik kan kräva ombyggnad av befintliga stallar varvid tekniken förmodligen lämpar sig bättre vid nybyggnation.  ·   Surgörning innan lagring skulle vara lättare att implementera vid befintliga stallar i Sverige, men tekniken behöver utvecklas och valideras eftersom den inte finns kommersiellt tillgänglig i dagsläget. ·   Surgörning av flytgödsel innan/vid spridning skulle kunna implementeras på bred front i Sverige men det minskar bara utsläpp av ammoniak och inte metan. Om maskinstationer investerade i tekniken kunde även mindre gårdar utnyttja surgörning. ·   Surgörning av stallgödsel sparar kväve som annars i konventionell produktion ersätts med mineralkväve från inköpt handelsgödsel. Minskad användning av mineralkväve minskar utsläppen av växthusgaser ytterligare men denna utsläppsminskning ingår inte i beräkningarna som presenteras i denna rapport.  ·   Sparat kväve kan ha ännu större betydelse i ekologisk odling eftersom det är svårt att ersätta förlorat kväve med gödselmedel tillåtna i ekologisk produktion. Vid surgörning används dock svavelsyra som inte är tillåtet i ekologisk odling.  ·   Forskning krävs för att utvärdera tillämpning av surgörningsteknik under svenska förhållanden och för att utveckla tekniken för surgörning innan lagring som lättare kan anpassas till befintliga stallar. Det är viktig att forskningsresultaten kan användas som grund för att inkludera surgörningspåverkan i vår nationella klimat- och luftinventering.  ·   Främjandet av teknik som minskar utsläpp av ammoniak och metan från stallgödsel, som till exempel surgörning, bör vara en given del av en åtgärdsplan för Sverige att kunna uppnå takdirektivets utsläppsmål till år 2030 och vårt långsiktiga klimatmål om nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045 samtidigt som vi ökar vår självförsörjningsgrad av livsmedel.  ·   Politiska styrmedel är nödvändiga för att genomföra implementering av tillräckligt många åtgärder inom svenska jordbruket så att både miljömål och andra samhällsmål kan nås. Implementering av miljöteknik på bred front skulle utföra en samhällstjänst men då det ofta innebär en kostnadsökning för lantbrukarna så bör de få ersättning för merkostnader. Därför bör de politiska styrmedlen vara en blandning av ekonomiska incitament och strängare regelverk

Surgörning av flytgödsel som åtgärd för minskade utsläpp av ammoniak och växthusgaser i Sverige

·   Om Sverige ska uppnå takdirektivets utsläppsmål för ammoniak till 2030, minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och samtidigt, enligt den nationella livsmedelsstrategin, öka vår självförsörjningsgrad genom ökad livsmedelsproduktion krävs snabb handling och en seriös åtgärdsplan för de kommande åren. ·   Surgörning är bevisat som en effektiv åtgärd för att minska utsläpp av ammoniak och metan från stallgödsel. Tekniken har främst använts i Danmark och mycket erfarenhet kan hämtas därifrån. ·   Surgörning skulle kunna implementeras i Sverige för att minska utsläpp av ammoniak och metan från stallgödselhanteringen och därmed minska miljöpåverkan från animalieproduktionen.  ·   I denna rapport redogörs för följande tekniker: surgörning i stall, surgörning innan lagring (tekniken ännu inte utvecklad) och surgörning innan spridning. Den sistnämnda kan ske antingen i lagringstanken strax innan spridning eller i fält vid själva spridningen men bägge varianter har liknande effekt på utsläppen. ·   För befintlig surgörningsteknik (surgörning i stall eller innan spridning) finns inga tekniska hinder för implementering, bara ekonomiska hinder. Surgörning blir en kostnad för lantbrukare eftersom värdet av det besparade kväve täcker inte kostnader. Det har funnits ett försök att etablera försäljning av surgörningsteknik hos en maskinstation i Skåne där erfarenhet om eventuella hinder till implementering av surgörningsteknik i Sverige kan hämtas. ·   Av befintlig surgörningsteknik skulle den som implementeras i stallet ge störst utsläppsminskning av både ammoniak och metan, men denna teknik kan kräva ombyggnad av befintliga stallar varvid tekniken förmodligen lämpar sig bättre vid nybyggnation.  ·   Surgörning innan lagring skulle vara lättare att implementera vid befintliga stallar i Sverige, men tekniken behöver utvecklas och valideras eftersom den inte finns kommersiellt tillgänglig i dagsläget. ·   Surgörning av flytgödsel innan/vid spridning skulle kunna implementeras på bred front i Sverige men det minskar bara utsläpp av ammoniak och inte metan. Om maskinstationer investerade i tekniken kunde även mindre gårdar utnyttja surgörning. ·   Surgörning av stallgödsel sparar kväve som annars i konventionell produktion ersätts med mineralkväve från inköpt handelsgödsel. Minskad användning av mineralkväve minskar utsläppen av växthusgaser ytterligare men denna utsläppsminskning ingår inte i beräkningarna som presenteras i denna rapport.  ·   Sparat kväve kan ha ännu större betydelse i ekologisk odling eftersom det är svårt att ersätta förlorat kväve med gödselmedel tillåtna i ekologisk produktion. Vid surgörning används dock svavelsyra som inte är tillåtet i ekologisk odling.  ·   Forskning krävs för att utvärdera tillämpning av surgörningsteknik under svenska förhållanden och för att utveckla tekniken för surgörning innan lagring som lättare kan anpassas till befintliga stallar. Det är viktig att forskningsresultaten kan användas som grund för att inkludera surgörningspåverkan i vår nationella klimat- och luftinventering.  ·   Främjandet av teknik som minskar utsläpp av ammoniak och metan från stallgödsel, som till exempel surgörning, bör vara en given del av en åtgärdsplan för Sverige att kunna uppnå takdirektivets utsläppsmål till år 2030 och vårt långsiktiga klimatmål om nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045 samtidigt som vi ökar vår självförsörjningsgrad av livsmedel.  ·   Politiska styrmedel är nödvändiga för att genomföra implementering av tillräckligt många åtgärder inom svenska jordbruket så att både miljömål och andra samhällsmål kan nås. Implementering av miljöteknik på bred front skulle utföra en samhällstjänst men då det ofta innebär en kostnadsökning för lantbrukarna så bör de få ersättning för merkostnader. Därför bör de politiska styrmedlen vara en blandning av ekonomiska incitament och strängare regelverk

Klimatindikatorer för svensk direktkonsumtion av livsmedel 2016 och 2018 – Resultat & metodik

RISE har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram klimatindikatorer för svensk konsumtion av livsmedel baserat på statistik för 2016 och 2018. Jordbruksverket publicerar årligen statistik på direktkonsumtion av livsmedel i Sverige och informationen om konsumerad mängd livsmedel i olika produktgrupper har använts tillsammans med klimatavtryck för livsmedel, vilka tagits från RISE Klimatdatabas för livsmedel v. 1.7, för att ta fram klimatpåverkan för svensk direktkonsumtion av livsmedel. Utifrån Jordbruksverkets indelning av livsmedel i produktgrupper i konsumtionsstatistiken har klimatindikatorer tagits fram för de åtta olika produktgrupperna i statistikunderlaget, plus tre för undergrupper inom köttproduktgruppen, samt en klimatindikator för total direktkonsumtion av alla livsmedel 2016 och 2018. Följande produktgrupper har klimatberäknats: 1. Bröd och spannmålsprodukter 2. Kött och köttråvaror, som även delats upp i a. Kött, färskt och fryst b. Charkuterivaror och konserver (inklusive innanmat) c. Frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat innehållande kött 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur 4. Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett 5. Köksväxter 6. Frukt och bär 7. Potatis, potatisprodukter, socker, sirap, kaffe, te, kakao 8. Andra livsmedel, malt- och läskedrycker, mineralvatten samt alkoholhaltiga drycker De olika produktgrupperna består i sin tur av varugrupper, där varje varugrupp angivits en konsumtionsvolym. RISE har med information från Jordbruksverket och statistik från SCB och Jordbruksverket brutit ner de aggregerade konsumtionsvolymerna för varje varugrupp till specifik konsumtion av de olika livsmedel som ingår i respektive varugrupp. På detta sätt har matchningen till representativa klimatavtryck i RISE Klimatdatabas för livsmedel möjliggjorts och således också beräkningen av klimatindikatorer för de olika produktgrupperna då klimatindikatorerna representerar summan av klimatpåverkan från varorna som konsumeras i respektive varugrupp. Enbart klimatpåverkan från primärproduktion och förädling fram till industrigrind (det vill säga då livsmedlet är färdigt för distribution till handeln) ingår i klimatavtrycken i RISE Klimatdatabas för livsmedel. Klimatpåverkan från förpackning ingår dock inte, inte heller klimatpåverkan från distribution, handel och konsument