Marketing plan

The aim of this bachelor’s thesis was to draw up an efficient marketing plan for Pohjolan Vihreä Polku Oy, which offers meeting and nature activity services. The company was in a process of conversion and needed a structured marketing plan. The objectives of the company were perceived through severe research. The main purposes of the marketing plan were to raise the visibility of the company and increase its clientele. The proposed marketing actions are also to be used to improve the company’s market positioning and revenue. In the thesis the theoretical framework for the marketing plan is described and the marketing plan can be found in the appendix to respect the privacy of Pohjolan Vihreä Polku Oy. In the theoretical framework the theories and concepts of marketing that have been used to draw up the marketing plan are described. The concepts of the conducted analyses are also described in the framework. Extensive marketing mix options were studied and the most suitable tools were selected, to reach the target groups of the company. The target groups were specified to assemble the resources of a small company. The marketing proposals were chosen according to their economic efficiency and practicality. The selected marketing tools are suitable for a small company aiming to increase its sales and marketing actions. The main focus is on the sales promotion and public relations tools. To guarantee the future growth of the company the marketing plan should be followed and the proposed marketing actions should be implemented actively. It has been left for the decision makers of the company to choose which of the proposed actions the company will use to improve its income. An efficient marketing mix was a result of comprehensive studies of the market and industry. The marketing plan is only suitable for the situation the company was when the study was conducted. It is essential to update the plan regularly as the industry and customer needs and requirements develop

Bildberättande och konsten att läsa bilder : En utvärdering

Den  här  utvärderingen  handlar  om  projektet  BILDBERÄTTANDE  och  konsten att  läsa  bilder.  Projektet  initierades  och  drevs  av  den  ideella  föreningen Läsrörelsen  under  år  2018–2020.  Läsrörelsens  landsomfattande  projekt  handlar om  vikten  av  och  konsten  att  läsa  bilder  ur  ett  pedagogiskt,  analytiskt  och konstnärligt  perspektiv.  I  denna  rapport  utvärderas  om  och  hur  projektets målsättning  att  sätta  fokus  på  bilden  och  lyfta  fram  att  det  är  grundläggande  för alla  att  lära  sig  läsa  och  tolka  bilder  nås.  Det  sker  dels  genom  att  synliggöra projektets  innehåll  och  form,  och  dels  genom  att  sammanställa  och  analysera undersökningens enkätsvar, intervjuer och fältanteckningar.   De tematiskt återkommande konferensföreläsningarna  har  enligt konferensdeltagarna  erbjudit en  hög  professionell nivå  genom de anlitade föreläsarna, inom ett  brett spektrum i ett bildvetenskapligt  och bildpedagogiskt fält.   Sammantaget  var  projektet  mycket  uppskattat  av publiken, och  konferensdeltagarna  anger att de har  fått ta del av  en mångfald av perspektiv  på bildberättande och konsten  att läsa bilder. Även  projektets idéskrift var mycket uppskattad av deltagarna.   Utvärderingens  viktigaste  resultat är att projektet  BILDBERÄTTANDE och  konsten  att läsa bilder  genom sin form och  sitt  innehåll  synliggör  bildens potential som en demokratisk  uttrycksform. Projektet pekar  på nödvändigheten av  läskunnighet  i  bild i  dagens föränderliga  samhälle, som  en demokratisk rättighet  för alla,  liksom rätten för barn och unga att  berätta  och uttrycka sig med bilder.  

The Art of Becoming a Visual Arts Teacher : the Wildebeest, the Feeling‐Beast and the Cat

In this article, I ask what becoming a sustainable visual arts teacher might look like, and how a sustainable teaching practice might be created. The problem for education, and teachers’ becoming, is that formal schooling presumes how life should be lived there, how the assemblage of learning should be composed and the prescribed identities of humans and objects. This article aims to explore visual arts teachers’ becoming as a relational and entangled process. A Deleuze and Guttarian framework for thinking about the becoming(- teacher) involves relational and differentiated co-becoming that fold, unfold and refold in the process of becoming. The research questions of this article explore the potentials of the concept of becoming animal to activate and facilitate thinking differently about visual arts teachers’becoming. By mapping the academic degree project of one visual arts teacher student, this research investigates how multiple lines of becoming a visual arts teacher change and intermingle through the degree project. The results shows that animal becoming creates new sensitivities, dilating one’s perception as a teacher. Sustainable teacher becoming involves the balancing (cat-)act of not only following molar lines of the curriculum, or the idols of pedagogy, but also making the curriculum come alive through molecular catbecoming. Becoming cat means opposing administrative burdens and showing one’s claws, as well as developing agility to find new ways of thinking, acting, resting, and finding space for playful inventiveness as a teacher

Att sitta vid en dator är ju inte bild : bildpedagogiska traditioner i en ämnesintegrerad gymnasieskola

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt. Syftet är att ta reda på vad eleverna väljer att berätta för mig om sina erfarenheter av bildämnet. Hur uttrycker eleverna sina åsikter om bildämnet då det är ämnesintegrerat grupparbete i projekt och handlar om film/media snarare än handgjorda bilder? Resultaten i min undersökning visar att elevernas svar kan ringas in i fyra huvudsakliga diskurser, eller traditioner, som ofta vävs in i varandra eller existerar parallellt. I slutdiskussionen resonerar jag kring rimliga konsekvenser av resultaten, jag låter bla elevernas svar bli motiveringen till bildämnets fortsatta existens i gymnasieskolan. Komplexiteten med samarbetet i grupp belyses också utifrån elevernas berättande. Jag riktar ett stort tack till alla mina handledare; Kersti, Emelie och Lisa. Ni har alla bidragit till inspiration och tankeutveckling på olika sätt. Tack också till Per som har stöttat mig med allt från tekniktrassel till bildpedagogiska diskussioner, en ovärderlig sparringpartner

Visuella möjlighetsrum : gymnasieelevers subjektsskapande i bild och medieundervisnin

This thesis examines upper secondary school pupils’ processes of subjectivation, resistance and creative becomings in visual art and media education. By using visual methodologies, pupils’ subjectivity is explored as relational and transformative, and as distributed in networks of power and desire. The empirical material was produced through pupils’ video diaries and a visual ethnographic classroom study. The aim of the study is addressed through the following research questions: What subject positions are enabled and made available for pupils in media education at upper secondary school? How is gender produced and negotiated in the visual art and media classroom? What educational human and non-human assemblages emerge, and with what effect for pupils’ becoming? The dissertation consists of three studies based on two empirical productions. The first is the licentiate thesis in which pupils’ becomings were highlighted as rhizomatic and as situated in relational, interlaced processes of learning with gender, affect, materiality, visual culture and informal learning. In the two following studies, visual ethnographic classroom observations were investigated in one study with masculinity as a theoretical lens, and in the other with a posthumanist perspective where the subject is considered an element in a pedagogical assemblage. In these studies, resistance against the pupil position is made visible, and so is the agency of materiality that created lines of flight away from the momentarily locked positions. The result shows that visual art and media education has democratic and pedagogical potentialities. Pupils’ perspectives can be differentiated, and creativity and informal competences can be highlighted through visual art and media education

Att sitta vid en dator är ju inte bild : bildpedagogiska traditioner i en ämnesintegrerad gymnasieskola

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt. Syftet är att ta reda på vad eleverna väljer att berätta för mig om sina erfarenheter av bildämnet. Hur uttrycker eleverna sina åsikter om bildämnet då det är ämnesintegrerat grupparbete i projekt och handlar om film/media snarare än handgjorda bilder? Resultaten i min undersökning visar att elevernas svar kan ringas in i fyra huvudsakliga diskurser, eller traditioner, som ofta vävs in i varandra eller existerar parallellt. I slutdiskussionen resonerar jag kring rimliga konsekvenser av resultaten, jag låter bla elevernas svar bli motiveringen till bildämnets fortsatta existens i gymnasieskolan. Komplexiteten med samarbetet i grupp belyses också utifrån elevernas berättande. Jag riktar ett stort tack till alla mina handledare; Kersti, Emelie och Lisa. Ni har alla bidragit till inspiration och tankeutveckling på olika sätt. Tack också till Per som har stöttat mig med allt från tekniktrassel till bildpedagogiska diskussioner, en ovärderlig sparringpartner

Videodagbok som performativ agent

Denna antologi är en av produkterna av det arbete som sker inom ramen för Kollegiet för konstarter och lärande inom Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Syftet med boken är att synliggöra bredden av fakultetens ämnesdidaktiska arbete samt att sprida resultatet av forskning och utvecklingsarbete inom området. Texterna vänder sig till alla med intresse av lärande och undervisning inom det konstnärliga området. Bidragen  presenteras under  fyra  olika  teman.  I  temat  Ämne  &  lärarutbildningar  ges historiska tillbakablickar på framväxten av två specifika lärarutbildningar i Sverige. Antologins andra tema  Barn, unga & skola  presenterar pågående forsk ningsprojekt kring barns och ungas lärande inom skilda skolkontexter. Frågor om  Bedömning  &  examination  inom det konstnärliga området uppmärksammas i det tredje temat och i det fjärde och sista temat,  Undervisning  &  metodutveckling, presenteras ett antal pedagogiska utvecklingsprojekt med fokus på metodutveckling inom främst högre konstnärlig utbildning. I boken presenteras även bilder på konstnärliga verk från bloggar och filmer, producerade inom ramen för ett av fakultetens pedagogiska  utvecklingsprojekt

Videodagbok som performativ agent

Denna antologi är en av produkterna av det arbete som sker inom ramen för Kollegiet för konstarter och lärande inom Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Syftet med boken är att synliggöra bredden av fakultetens ämnesdidaktiska arbete samt att sprida resultatet av forskning och utvecklingsarbete inom området. Texterna vänder sig till alla med intresse av lärande och undervisning inom det konstnärliga området. Bidragen  presenteras under  fyra  olika  teman.  I  temat  Ämne  &  lärarutbildningar  ges historiska tillbakablickar på framväxten av två specifika lärarutbildningar i Sverige. Antologins andra tema  Barn, unga & skola  presenterar pågående forsk ningsprojekt kring barns och ungas lärande inom skilda skolkontexter. Frågor om  Bedömning  &  examination  inom det konstnärliga området uppmärksammas i det tredje temat och i det fjärde och sista temat,  Undervisning  &  metodutveckling, presenteras ett antal pedagogiska utvecklingsprojekt med fokus på metodutveckling inom främst högre konstnärlig utbildning. I boken presenteras även bilder på konstnärliga verk från bloggar och filmer, producerade inom ramen för ett av fakultetens pedagogiska  utvecklingsprojekt

Mottagande till grundsärskolan - Livets lotteri

Syfte: Studiens syfte är att studera kommuners rutiner vid mottagande till grundsärskolan och särskiljande skolformer. Detta utifrån elevhälsoteams etablerade erfarenheter och med fokus på elever med utländsk bakgrund. Teori: Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv är man intresserad av hur olika tankar och idéer kommer fram i den vardagliga praktiken och samspelet mellan individen och kollektivet, här är kollektivet skolan (Andreasson & Asp-Onsjö, 2009). Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats med en hermeneutik som forskningsansatsen. Hermeneutikens viktigaste uppgift är att få olika förståelsehorisonter att mötas och förenas för att sedan få en ny utvidgad förståelsehorisont, den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007). Metod: Vid datainsamlingen har använts halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer av två elevhälsoteam och ett mottagningsteam. För att få ett djupare resultat har dokumentanalys gjorts av kommunernas rutiner vid mottagande till grundsärskolan och två autentiska utredningar. Fokusgruppsintervjuer är ett bra sätt att få koncentrerade data om ett bestämt ämne på ett relativt lätt sätt utan att vara påträngande (Halkier, 2008). Resultat: De tre kommunernas skriftliga rutiner vid mottagande till grundsärskolan innehåller bra information och följer de Allmänna råden för mottagande till särskolan (Skolverket, 2001). Men kommunernas rutiner skiljer sig mycket åt, vilket både Rosenqvist (2007) och Skolinspektionen (2011) studie också visar. Vårdnadshavare till ett barn som blir aktuell för grundsärskolan behöver kunna förstå alla olika utredningar och syftet med dem. Detta är något som vårdnadshavarna kan behöva hjälp med och speciellt om de har utländsk bakgrund. Karlsudds (2012) rapport visat att det handlar mer om slumpen och bostadsort om ett barn blir mottaget i grundsärskolan vilket studien också visar. Framförallt handlar det om barnen i ”gråzonen” mellan två skolformer. Om ett barn blir mottaget i grundsärskolan känns som ett lotteri. Detta gör att barn på felaktiga grunder placeras i grundsärskolan och att det inte handlar om barnet har en diagnos, utvecklingsstörd, utan på i vilken kommun barnet bor i