Renovation Strategies for Multi-Residential Buildings from the Record Years in Sweden—Profit-Driven or Socioeconomically Responsible?

An important part of the multi-family housing stock in Sweden was built during the record years 1961–1975 and is in need of extensive renovation to be modernized. The stock is also at the center of political discussion of how to sustain ‘good housing for all’, especially in the rental sector. These renovation needs coincide with present energy targets and provides an opportunity to combine renovation with energy efficiency measures. Common for many of these buildings are that neglected maintenance has led to technical shortcomings, such as high energy use and low thermal comfort due to bad insulation, unsatisfactory air tightness and leaky windows, inefficient heating systems and insufficient ventilation, and moisture damage due to leaking building envelope and leaking pipes. However, the people living in these buildings are not willing to or cannot afford to pay the higher rents that extensive renovations would entail. Earlier research has highlighted the broader societal problem of energy renovations, but also that of housing companies’ priority of measures with short payback times, and those that give the possibility to raise rents. However, recent observations indicated a tendency towards more holistic approaches to housing renovation, and this study was initiated to investigate how public and private housing companies deal with renovation levels, rent increases and related social problems. The main conclusions are that sustainability and social responsibility are moving up on agendas in the public sector, but also, apparently, in the renovations strategies among the private companies. What is also seen is a trend moving from extensive total renovations to more tenant-adapted and step-by-step renovations. Renovation options which do not entail such large rent increases are increasingly being seen. Implications are that housing owners favor gentle renovation with reasonable rent increases of 10%–20%, which at the same time, may be a drawback for reaching energy efficiency targets

Recreational and occupational field exposure to freshwater cyanobacteria – a review of anecdotal and case reports, epidemiological studies and the challenges for epidemiologic assessment

Cyanobacteria are common inhabitants of freshwater lakes and reservoirs throughout the world. Under favourable conditions, certain cyanobacteria can dominate the phytoplankton within a waterbody and form nuisance blooms. Case reports and anecdotal references dating from 1949 describe a range of illnesses associated with recreational exposure to cyanobacteria: hay fever-like symptoms, pruritic skin rashes and gastro-intestinal symptoms are most frequently reported. Some papers give convincing descriptions of allergic reactions while others describe more serious acute illnesses, with symptoms such as severe headache, pneumonia, fever, myalgia, vertigo and blistering in the mouth. A coroner in the United States found that a teenage boy died as a result of accidentally ingesting a neurotoxic cyanotoxin from a golf course pond. This death is the first recorded human fatality attributed to recreational exposure to cyanobacteria, although uncertainties surround the forensic identification of the suspected cyanotoxin in this case. We systematically reviewed the literature on recreational exposure to freshwater cyanobacteria. Epidemiological data are limited, with six studies conducted since 1990. Statistically significant increases in symptoms were reported in individuals exposed to cyanobacteria compared to unexposed counterparts in two Australian cohort studies, though minor morbidity appeared to be the main finding. The four other small studies (three from the UK, one Australian) did not report any significant association. However, the potential for serious injury or death remains, as freshwater cyanobacteria under bloom conditions are capable of producing potent toxins that cause specific and severe dysfunction to hepatic or central nervous systems. The exposure route for these toxins is oral, from ingestion of recreational water, and possibly by inhalation. A range of freshwater microbial agents may cause acute conditions that present with features that resemble illnesses attributed to contact with cyanobacteria and, conversely, acute illness resulting from exposure to cyanobacteria or cyanotoxins in recreational waters could be misdiagnosed. Accurately assessing exposure to cyanobacteria in recreational waters is difficult and unreliable at present, as specific biomarkers are unavailable. However, diagnosis of cyanobacteria-related illness should be considered for individuals presenting with acute illness following freshwater contact if a description is given of a waterbody visibly affected by planktonic mass development

Cyanobacterial lipopolysaccharides and human health – a review

Cyanobacterial lipopolysaccharide/s (LPS) are frequently cited in the cyanobacteria literature as toxins responsible for a variety of heath effects in humans, from skin rashes to gastrointestinal, respiratory and allergic reactions. The attribution of toxic properties to cyanobacterial LPS dates from the 1970s, when it was thought that lipid A, the toxic moiety of LPS, was structurally and functionally conserved across all Gram-negative bacteria. However, more recent research has shown that this is not the case, and lipid A structures are now known to be very different, expressing properties ranging from LPS agonists, through weak endotoxicity to LPS antagonists. Although cyanobacterial LPS is widely cited as a putative toxin, most of the small number of formal research reports describe cyanobacterial LPS as weakly toxic compared to LPS from the Enterobacteriaceae. We systematically reviewed the literature on cyanobacterial LPS, and also examined the much lager body of literature relating to heterotrophic bacterial LPS and the atypical lipid A structures of some photosynthetic bacteria. While the literature on the biological activity of heterotrophic bacterial LPS is overwhelmingly large and therefore difficult to review for the purposes of exclusion, we were unable to find a convincing body of evidence to suggest that heterotrophic bacterial LPS, in the absence of other virulence factors, is responsible for acute gastrointestinal, dermatological or allergic reactions via natural exposure routes in humans. There is a danger that initial speculation about cyanobacterial LPS may evolve into orthodoxy without basis in research findings. No cyanobacterial lipid A structures have been described and published to date, so a recommendation is made that cyanobacteriologists should not continue to attribute such a diverse range of clinical symptoms to cyanobacterial LPS without research confirmation

Diabetes i Asia med fokus på Bangladesh -type 2 diabetes og svangerskapsdiabetes

Bangladesh is among the worlds most densely populated countries, in addition to being one of poorest and least developed. Over the last years Bangladesh has been applauded for exceptional health achievements despite economic poverty, but they still have several challenges ahead of them in the future. Diabetes is an increasing problem in whole the world. The number of people affected by the disease is estimated to almost twofold by 2035. Low- and middle-income countries are severely affected by this because of their genetic disposition and economic transition. In Asia, the problem is greatest in the young and middle-aged population, which will have huge consequences for the community and economy. There is no doubt that gestational diabetes result in adverse pregnancy- and fetal outcome. In addition to the already known morbidity and mortality, evidences show that GDM in pregnancy predisposes the mother and her offspring to developing glucose intolerance and obesity in the future. This concept indicates that pregnancy offers a great opportunity even for intergenerational prevention of diabetes. Diabetes type 2 can effectively be prevented by lifestyle changes and drug treatment. Based on the size of the problem, the severity of the consequences and the possibility of prevention, awareness around the diagnosis and risk factors should be top priority. The Bangladesh health system has been shaped to address the first generation of poverty-linked infectious, nutritional, and maternity-related diseases. Given the epidemiological transition, the health system will now have to be adjusted to battle with chronic non-communicable diseases

Multiple techniques for lake restoration

Lake Finjasjön is a shallow, eutrophic lake (area 1100 ha, mean depth 3 m, maximum depth 13 m) in southern Sweden. In the 1920s, the lake was clear, with a summer Secci depth of about 2 m. During the first half of the 20th century, untreated sewage from the town polluted the lake. In the 1930s, the lake began to show eutrophic characteristics, and in the 1940s, the cyanobacterium Gloetrichia echinulata dominated in summer. In 1949, the first municipal sewage treatment plant was built. The treatment was, however, insufficient, since the lake continued to be the recipient of the effluent with the result that the occurrence of cyanobacteria became more frequent. Species such as Microcystis and Anabaena caused skin rash and allergic symptoms among swimmers. The phosphorus load on Lake Finjasjön increased as the population of Hässleholm grew and reached a peak value of 65 tons annum1 in 1965. In 1977, the sewage plant was rebuilt to include chemical flocculation, reducing the total external phosphorus load to about 5 tons annum1. Despite this improvement the lake did not recover from its chronic and toxic cyanobacterial blooms. Phosphorus-leaking black sediments were identified as the cause of the lake’s failure to recover. Some 60 % of lakebed area is covered with sediments on average 3 m thick. Dredging the sediments was started on a large scale in 1987. Five years later, 25 % of the sediment area had been removed but the dredging was stopped since phosphorus continued to be released into the water from these areas. In 1992

Vilka är orsakerna till ett ökat behov av bostäder till Helsingborgs bostadssociala program och hur ska bostadsbehovet lösas? : En förstudie.

Sammanfattning   Helsingborgshems formulering av problemet som denna rapport adresserar är att man önskar få besked av socialtjänsten, i detta fall Arbetsmarknadsförvaltningen och Socialförvaltningen, hur behovet av en utökning av det bostadssociala programmet ser ut. Hur många lägenheter per år är behovet och vilka klienter eller klientgrupper hos förvaltningarna är det som har behovet?   Inom Helsingborg stad är det Arbetsmarknadsförvaltningen, Socialförvaltningen, Vård- och Omsorgsförvaltningen och Fastighetsförvaltningen som samarbetar inom ramen för det bostadssociala programmet. Fastighetsförvaltningen fungerar som spindeln i nätet, administrerar och fördelar remisser från förvaltningarna på de lägenheter som ställs till socialtjänstens förfogande av Helsingborgshem och privata fastighetsägare.   Från den 1 januari 2015 har socialnämnden och dess förvaltning samordningsansvaret för det bostadssociala programmet.   I intervjuerna har framkommit att gruppen av försörjningsstödstagare som saknar övrig social eller ekonomisk problematik inte är ny för Socialförvaltningen utan har funnits länge, att man inte vet om gruppen har ökat eller inte samt att man har svårt att bedöma hur många personer som utgör behovet av en utökning av det bostadssociala programmet. Socialförvaltningen uppger ändå att det kan röra sig om ca 50 personer eller fler. Man betonar att siffran är en grov uppskattning och att man vill återkomma om antalet. Fastighetsförvaltningen bedömer sitt behov till ca 40-50 personer. Dessa personer har enligt förvaltningarna ingen så kallad bostadsproblematik, innebärande att personerna inte har någon belastning som gör att de inte kan uppfylla hyreslagens krav på en hyresgäst. Dessa personer skulle enligt nuvarande regler vara kvalificerade för ett förstahandskontrakt med hyresgaranti inom det bostadssociala programmet. Arbetsmarknadsförvaltningen uppger att de inte har något utökat behov av lägenheter med hyresgarantier inom det bostadsociala programmet.   Ett urval reflektioner, slutsatser och rekommendationer är:   Hemlösheten i Sverige idag kan till stor del förklaras av en mängd dysfunktionaliteter på strukturell och institutionell nivå i samhället, se avsnitt 3 och Appendix 2. En kompletterande förklaring av den pågående snabba ökningen av hemlösheten är den internationella flyktingkrisen och antalet asylsökande som kommer till Sverige. Helsingborgs stad har ett upparbetat och välfungerande system för det bostadssociala programmet som berörda förvaltningar nu ser över med syftet att åstadkomma ett ännu bättre system för det bostadssociala programmet. Enligt uppgift (feb 2016) finns ett förslag från arbetsgruppen som innebär smärre justeringar av programmet eftersom man i stort är nöjda med gällande ordning. Helsingborgs stad behöver kommunicera med, informera och engagera fler privata fastighetsägare i staden att delta i det bostadssociala programmet och att bidra med lägenheter motsvarande sin marknadsandel av hyresmarknaden i Helsingborg. Det bedöms här som nödvändigt för att uppnå stadens mål: att minska segregation och utanförskap. Vid behov kan staden använda verktygen markanvisningar och exploateringsavtal för att få även nyproducerade lägenheter till det bostadssociala programmet. Relevant och korrekt statistik behöver föras av och kommuniceras mellan alla parter i det bostadssociala programmet, det vill säga förvaltningarna och fastighetsägarna. Den kommunala hyresnormen behöver höjas för att möjliggöra lägenheter med hyresgaranti i fler bostadsområden. Socialförvaltningen i Helsingborg har svårt att bedöma behovet av fler hyreslägenheter med hyresgaranti. De problem som orsakar svårigheter av en behovsbedömning behöver identifieras, kommuniceras och lösas. Bygg fler hållbara bostäder, även till låginkomsttagare. Öka konkurrens och innovation i nyproduktion och på bostadsmarknaden. Ingen av förvaltningarna har identifierat vilka klientgrupper som står för det ökade behovet av hyreslägenheter med hyresgaranti.QC 20170208Mixed Renovation Strategies and Affordable Housing in the Million Homes Progra

Uthyrningspolicys och förmedlingsstrategier i kommuner och bostadsföretag

Antologin om social hållbarhet har skrivits inom ramen för den starka forskningsmiljön om hållbar integrerad renovering, SIRen. De som bidragit till antologin kommer både från akademi, institut och näringsliv och representerar olika discipliner och aktörer. Vi vill främst tacka alla författare som har varit med och bidragit med sin värdefulla kunskap och sina perspektiv på vad social hållbarhet kan innebära. Vi vill också passa på att tacka de deltagande företagen och organisationerna som aktivt deltar med sin kompetens, erfarenhet och egen tid. Sist men inte minst vill vi tacka Forskningsrådet Formas för värdefullt stöd som gjorde det möjligt att författa bidragen, redigera texter och trycka antologin. Hans Lind, professor på KTH och Kristina Mjörnell, senior forskare på SP och adjungerad professor på LTH har ansvarat för redigering och sammanställning av antologin. Margareta Widegren har lagt in texterna i en gemensam form och Louise Quistgaard och Jenny Lööf på SP har gjort framsidan så att antologin har fått en fin layout.QC 20160321</p

Vilka är orsakerna till ett ökat behov av bostäder till Helsingborgs bostadssociala program och hur ska bostadsbehovet lösas? : En förstudie.

Sammanfattning   Helsingborgshems formulering av problemet som denna rapport adresserar är att man önskar få besked av socialtjänsten, i detta fall Arbetsmarknadsförvaltningen och Socialförvaltningen, hur behovet av en utökning av det bostadssociala programmet ser ut. Hur många lägenheter per år är behovet och vilka klienter eller klientgrupper hos förvaltningarna är det som har behovet?   Inom Helsingborg stad är det Arbetsmarknadsförvaltningen, Socialförvaltningen, Vård- och Omsorgsförvaltningen och Fastighetsförvaltningen som samarbetar inom ramen för det bostadssociala programmet. Fastighetsförvaltningen fungerar som spindeln i nätet, administrerar och fördelar remisser från förvaltningarna på de lägenheter som ställs till socialtjänstens förfogande av Helsingborgshem och privata fastighetsägare.   Från den 1 januari 2015 har socialnämnden och dess förvaltning samordningsansvaret för det bostadssociala programmet.   I intervjuerna har framkommit att gruppen av försörjningsstödstagare som saknar övrig social eller ekonomisk problematik inte är ny för Socialförvaltningen utan har funnits länge, att man inte vet om gruppen har ökat eller inte samt att man har svårt att bedöma hur många personer som utgör behovet av en utökning av det bostadssociala programmet. Socialförvaltningen uppger ändå att det kan röra sig om ca 50 personer eller fler. Man betonar att siffran är en grov uppskattning och att man vill återkomma om antalet. Fastighetsförvaltningen bedömer sitt behov till ca 40-50 personer. Dessa personer har enligt förvaltningarna ingen så kallad bostadsproblematik, innebärande att personerna inte har någon belastning som gör att de inte kan uppfylla hyreslagens krav på en hyresgäst. Dessa personer skulle enligt nuvarande regler vara kvalificerade för ett förstahandskontrakt med hyresgaranti inom det bostadssociala programmet. Arbetsmarknadsförvaltningen uppger att de inte har något utökat behov av lägenheter med hyresgarantier inom det bostadsociala programmet.   Ett urval reflektioner, slutsatser och rekommendationer är:   Hemlösheten i Sverige idag kan till stor del förklaras av en mängd dysfunktionaliteter på strukturell och institutionell nivå i samhället, se avsnitt 3 och Appendix 2. En kompletterande förklaring av den pågående snabba ökningen av hemlösheten är den internationella flyktingkrisen och antalet asylsökande som kommer till Sverige. Helsingborgs stad har ett upparbetat och välfungerande system för det bostadssociala programmet som berörda förvaltningar nu ser över med syftet att åstadkomma ett ännu bättre system för det bostadssociala programmet. Enligt uppgift (feb 2016) finns ett förslag från arbetsgruppen som innebär smärre justeringar av programmet eftersom man i stort är nöjda med gällande ordning. Helsingborgs stad behöver kommunicera med, informera och engagera fler privata fastighetsägare i staden att delta i det bostadssociala programmet och att bidra med lägenheter motsvarande sin marknadsandel av hyresmarknaden i Helsingborg. Det bedöms här som nödvändigt för att uppnå stadens mål: att minska segregation och utanförskap. Vid behov kan staden använda verktygen markanvisningar och exploateringsavtal för att få även nyproducerade lägenheter till det bostadssociala programmet. Relevant och korrekt statistik behöver föras av och kommuniceras mellan alla parter i det bostadssociala programmet, det vill säga förvaltningarna och fastighetsägarna. Den kommunala hyresnormen behöver höjas för att möjliggöra lägenheter med hyresgaranti i fler bostadsområden. Socialförvaltningen i Helsingborg har svårt att bedöma behovet av fler hyreslägenheter med hyresgaranti. De problem som orsakar svårigheter av en behovsbedömning behöver identifieras, kommuniceras och lösas. Bygg fler hållbara bostäder, även till låginkomsttagare. Öka konkurrens och innovation i nyproduktion och på bostadsmarknaden. Ingen av förvaltningarna har identifierat vilka klientgrupper som står för det ökade behovet av hyreslägenheter med hyresgaranti.QC 20170208Mixed Renovation Strategies and Affordable Housing in the Million Homes Progra

Motiv för inflyttning till Dalen och Östbergahöjden samt inflyttades värdering av områdena : Arbetsrapport nr 5 i projektet Grannskapseffekter på områdesnivå- en fördjupad studie av bostadsrättsombildning i allmännyttan

Huvudsyftet med denna studie är att få kunskaper om varför man flyttar till Östbergahöjden och Dalen samt vilka kvaliteter och eventuella problem de nyinflyttade upplever i respektive område.   Metoden för att erhålla svar på frågorna är skriftliga enkäter där inbjudan att delta i en webbaserad enkät sändes ut via brev till personer som flyttat in till Östbergahöjden respektive Dalen under år 2014. Data på inflyttade personer 2014 erhölls från SPAR. Såväl brevet med inbjudan som enkäten var på både svenska och engelska.   Antalet inflyttade år 2014 var 341 personer i Östbergahöjden och 320 personer i Dalen. Svarsfrekvensen efter två påminnelser blev totalt ca 12% i båda områdena, en mycket låg siffra. En analys av delgrupper av svarande indikerar att de som svarat kan anses vara representativa för de som har köpt en bostadsrätt eller fått en hyresrätt i respektive område.   Priserna på bostäderna i Dalen och Östbergahöjden uppfattas som billiga och prisvärda. Det är den mest omnämnda orsaken för flytt till båda områdena. Man har kunnat köpa sin bostad eller köpa en större bostad. Man har i båda områdena i viss utsträckning flyttat från hyresrätt till bostadsrätt vilket talar för att områdena till del har fungerat som ett insteg på bostadsrättsmarknaden för de inflyttande. De svarande i båda områdena tillsammans bedömer att bostadsområdet de bodde i tidigare var tryggare, hade bättre rykte, att man hade bättre förtroende för grannar, att man tog mer hänsyn till varandra och att man höll mer rent och snyggt. Svaren per område visar att man i Östbergahöjden upplever att trygghet och områdets rykte är de faktorer där skillnaderna är störst och negativa jämfört med det bostadsområde där man bodde innan flytten. Att läget är centralt med goda kommunikationer och bra service är det näst mest omnämnda orsaken till varför man flyttat in, både för Dalen och Östbergahöjden. Andra ofta omnämnda orsaker till att flytta till Dalen är: ”nära natur, grönt”; ”trevligt område, fin arkitektur”; ”barnvänligt, bra skola, dagis ”samt att ”vänner, släkt har rekommenderat området”. Andra ofta nämnda orsaker att flytta till Östbergahöjden är att man ”flyttar ihop eller isär”; ”flyttat med släkt och familj” samt ”fick möjligheten; var tvungen”. Det bästa med att bo i både Dalen och Östberga är att områdena ligger nära Stockholms centrum. För Dalen omnämns också ”nära natur”; ”trevliga grannar, bra gemenskap”; ”trevligt område, ”fina innergårdar” samt ”bra lägenhet, stor lägenhet, billigt att bo”. Det mest omnämnda problemet med att bo i Östbergahöjden är ”anlagd brand”. Därefter kommer ”ungdomsgäng, knark, störande beteende, otryggt”, vilket också är de problem som omnämns mest i Dalen. I Dalen kommer därefter ”nedskräpning, dålig sophantering” samt ”dålig bostadskvalitet, planlösning, ljudisolering”. I Dalen upplever man att tex ungdomskriminaliteten minskat och att befolkningen håller på att gentrifieras. I Östbergahöjden fortsätter problemen med kriminalitet och bränder vilket oroar de boende. Östbergahöjden ser ut att lida större brist på socialt förtroende, gemenskap och samarbete än Dalen.QC 20161107Grannskapseffektier på områdesnivå-en fördjupad studie av bostadsrättsombildning i allmännytta