Poems That Han Yu 韓愈 and Zhang Ji 張籍 Presented to Each Other in Zhengyuan 貞元 Period

Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i grundskolan och träningsskolan samt på vilket sätt pedagoger tillämpar lek i sin undervisning. Synen på lek har varierat under tidens gång. Leken har tillmätts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vårt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmän historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de båda verksamheterna har vi fått en bild av vad lek är för dem och i vilken utsträckning de använder sig av leken i sin undervisning. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna i de båda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lärande. Leken används i båda verksamheterna på olika sätt och i varierande utsträckning

Health-related quality of life, utility, and productivity outcomes instruments: ease of completion by subjects with COPD

An important outcome of any clinical intervention is the change in the subject's own perceived state of health. This can be categorized as health-related quality of life (HRQL), utility (preference-based health state), and daily life performance. 174 Swedish subjects with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) (mean age 64.3 ± 12 years) completed five self-administered questionnaires: Short Form 36 (SF-36), St George's Respiratory Questionnaire (SGRQ), EuroQol-5D (EQ-5D), Health States-COPD (HS-COPD), and Work Productivity and Activity Impairment Questionnaire for COPD (WPAI-COPD). The subjects scored these outcomes instruments for ease of completion using a 5-point scale. The time taken to complete them was noted and the administrators' opinion of the subjects' comprehension of the questionnaires recorded using a 4-point scale. A score of 1–3 ("very easy" to "acceptable") was recorded by 92% of subjects for the SF-36, 90% for SGRQ, 80% for EQ-5D, 83% for WPAI-COPD, and 53% for HS-COPD. The HS-COPD was graded "very difficult" to complete by 21% of subjects compared with 3–5% of subjects for the other questionnaires. The mean time taken to complete all questionnaires was 39 minutes, and the large majority of subjects scored "good" for understanding by the administrator. Age correlated significantly with the degree of the subject's opinion of the ease of completion of five outcomes instruments, while the influence of gender, socio-economic status and disease severity was not statistically significant

Anthrax outbreak in a Swedish beef cattle herd - 1st case in 27 years: Case report

After 27 years with no detected cases, an outbreak of anthrax occurred in a beef cattle herd in the south of Sweden. The outbreak was unusual as it occurred in winter, in animals not exposed to meat-and-bone meal, in a non-endemic country

Turismindustrin - ett verktyg för att hjälpa människor välja Klimatsmartare Mat.

About 30 % of our greenhouse gas admission comes from the food we are eating, and food plays a crucial role in the choice of destinations. The tourism industry has a great opportunity to affect our food habits. Used in the right way, the industry can teach us to eat more environmental friendly

Turismindustrin - ett verktyg för att hjälpa människor välja Klimatsmartare Mat.

About 30 % of our greenhouse gas admission comes from the food we are eating, and food plays a crucial role in the choice of destinations. The tourism industry has a great opportunity to affect our food habits. Used in the right way, the industry can teach us to eat more environmental friendly

Organiserin, planering och systematiskt arbete för elever i behov av särskilt stöd : En studie i hur man med ett inkluderande arbetssätt organiserar arbetet kring elever i behov av särskilt stöd

Sammanfattning   Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat. Två djupintervjuer har gjorts, en med rektor och en med specialpedagog. En enkätstudie har genomförts på fyrtio skolor i tjugo kommuner i Sverige. Tio kommuner som lyckats bäst och tio kommuner som lyckats sämst. I studien redovisas hur personalen beskrev att den undersökta skolan var organiserad och hur de arbetade för att inkludera alla elever. Det konstateras även att skolor i kommuner som lyckades bäst i Sverige organiserades på ett liknande sätt som den i intervjustudie undersökta skolan.

Organiserin, planering och systematiskt arbete för elever i behov av särskilt stöd : En studie i hur man med ett inkluderande arbetssätt organiserar arbetet kring elever i behov av särskilt stöd

Sammanfattning   Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat. Två djupintervjuer har gjorts, en med rektor och en med specialpedagog. En enkätstudie har genomförts på fyrtio skolor i tjugo kommuner i Sverige. Tio kommuner som lyckats bäst och tio kommuner som lyckats sämst. I studien redovisas hur personalen beskrev att den undersökta skolan var organiserad och hur de arbetade för att inkludera alla elever. Det konstateras även att skolor i kommuner som lyckades bäst i Sverige organiserades på ett liknande sätt som den i intervjustudie undersökta skolan.

Organiserin, planering och systematiskt arbete för elever i behov av särskilt stöd : En studie i hur man med ett inkluderande arbetssätt organiserar arbetet kring elever i behov av särskilt stöd

Sammanfattning   Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat. Två djupintervjuer har gjorts, en med rektor och en med specialpedagog. En enkätstudie har genomförts på fyrtio skolor i tjugo kommuner i Sverige. Tio kommuner som lyckats bäst och tio kommuner som lyckats sämst. I studien redovisas hur personalen beskrev att den undersökta skolan var organiserad och hur de arbetade för att inkludera alla elever. Det konstateras även att skolor i kommuner som lyckades bäst i Sverige organiserades på ett liknande sätt som den i intervjustudie undersökta skolan.

Världsarvet södra Ölands odlingslandskap Det komplexa i att bevara ett levande världsarv, utveckla ett jordbruk, sälja en upplevelse och hantera klimatet i förändring.

Eighteen years since the agricultural landscape of southern Öland were inscribed on the World Heritage list, this study aims to investigate the effect on the agriculture that created and are maintaining the World Heritage. Its relation to the tourism and the threats of climate change. Semi-structured interviews with farmers, destination developer and climate strategist were conducted to gain deeper knowledge. Results indicates the difficulty in communicate the complexity of a living world heritage. Tourism and agriculture on Öland benefits from each other but the meeting between the two includes challenges as romanticizing of farming and service skills. Climate change is a major threat to the agricultural landscape of southern Öland even though flexibility and adaptation is part of the everyday life as a farmer. This study shows a forgotten potential in the status of a world heritage as well as an urgent need to act to preserve it for future generations.Eighteen years since the agricultural landscape of southern Öland were inscribed on the World Heritage list, this study aims to investigate the effect on the agriculture that created and are maintaining the World Heritage. Its relation to the tourism and the threats of climate change. Semi-structured interviews with farmers, destination developer and climate strategist were conducted to gain deeper knowledge. Results indicates the difficulty in communicate the complexity of a living world heritage. Tourism and agriculture on Öland benefits from each other but the meeting between the two includes challenges as romanticizing of farming and service skills. Climate change is a major threat to the agricultural landscape of southern Öland even though flexibility and adaptation is part of the everyday life as a farmer. This study shows a forgotten potential in the status of a world heritage as well as an urgent need to act to preserve it for future generations

Alla är vi olika – alla lär vi olika

Syftet med vår studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder pedagogerna på en utvald skola använder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal, intervjuer och observationer som metod. Således ligger intresset i att ta reda på vilka undervisningsmetoder pedagogerna använder sig av för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har funnit det relevant att både intervjua samt observera elever och pedagoger i årskurs tre. Resultatet visar att eleverna i studien lär in ny och svår kunskap på olika sätt om de ges möjlighet till det. Begrepp som motivation och metakognition är viktiga att ta in i lärandeprocessen. Trots pedagogernas vision och vetskap om det som undersöks framstår hinder som försvårar för pedagogerna att bedriva undervisningen som de själva önskar. Utifrån vårt resultat ser vi att de elever som har de styrkor som skolan mest präglas av gällande hur man tar in ny och svår kunskap har ett försprång att lyckas i ett längre perspektiv