Temporal trends of molecular markers associated with artemether- lumefantrine tolerance/resistance in Bagamoyo district, Tanzania

Background: Development and spread of Plasmodium falciparum resistance to artemisinin-based combination therapy (ACT) constitutes a major threat to recent global malaria control achievements. Surveillance of molecular markers could act as an early warning system of ACT-resistance before clinical treatment failures are apparent. The aim of this study was to analyse temporal trends of established genotypes associated with artemether-lumefantrine tolerance/resistance before and after its deployment as first-line treatment for uncomplicated malaria in Tanzania 2006. Methods: Single nucleotide polymorphisms in the P. falciparum multidrug resistance gene 1 (pfmdr1) N86Y, Y184F, D1246Y and P. falciparum chloroquine transporter gene (pfcrt) K76T were analysed from dried blood spots collected during six consecutive studies from children with uncomplicated P. falciparum malaria in Fukayosi village, Bagamoyo District, Tanzania, between 2004-2011. Results: There was a statistically significant yearly increase of pfmdr1 N86, 184F, D1246 and pfcrt K76 between 2006-2011 from 14% to 61% (yearly OR = 1.38 [95% CI 1.25-1.52] p \u3c 0.0001), 14% to 35% (OR = 1.17 [95% CI 1.07-1.30] p = 0.001), 54% to 85% (OR = 1.21 [95% CI 1.03-1.42] p = 0.016) and 49% to 85% (OR = 1.33 [95% CI 1.17-1.51] p \u3c 0.0001), respectively. Unlike for the pfmdr1 SNP, a significant increase of pfcrt K76 was observed already between 2004-2006, from 26% to 49% (OR = 1.68 [95% CI 1.17-2.40] p = 0.005). From 2006 to 2011 the pfmdr1 NFD haplotype increased from 10% to 37% (OR = 1.25 [95% CI 1.12-1.39] p \u3c 0.0001), whereas the YYY haplotype decreased from 31% to 6% (OR = 0.73 [95% CI 0.56-0.98] p = 0.018). All 390 successfully analysed samples had one copy of the pfmdr1 gene. Conclusion: The temporal selection of molecular markers associated with artemether-lumefantrine tolerance/resistance may represent an early warning sign of impaired future drug efficacy. This calls for stringent surveillance of artemether-lumefantrine efficacy in Tanzania and emphasizes the importance of molecular surveillance as a complement to standard in vivo trials. © 2013 Malmberg et al.; licensee BioMed Central Ltd

Humant papillomvirus som riskmarkör för utveckling av prolifererande verrukös leukoplaki

Prolifererande verrukös leukoplaki, PVL, är en ovanlig sjukdom som yttrar sig genom multipla, vita förändringar i munslemhinnan som recidiverar och med tiden riskerar att utvecklas till cancer. Diagnosen kan endast ställas kliniskt när sjukdomsförloppet pågått under lång tid och det finns heller inga effektiva behandlingsmetoder. Etiologin till sjukdomen är okänd, men idag vet man att det finns ett samband mellan cancerutveckling och vissa virustyper. Syftet med studien är att undersöka om det går att påvisa humant papillom virus, HPV, i vävnadsprover från patienter som kan misstänkas ha PVL. Urvalet bestod av 11 patientfall, där vävnadsprover från biobanken vid avdelningen för oral patologi, Malmö högskola, samlats in och studerats med kromogen in situ hybridisering. Resultaten visade en högre förekomst av HPV i biopsier tagna i det senare skedet av sjukdomen jämfört med tidigare biopsier. En specifik HPV-genotyp kunde dock inte identifieras. I denna studie har det inte varit möjligt att påvisa HPV med in situ hybridisering, i ett tidigt staddium av PVL, som en möjlig indikator på sjukdomsutveckling.Proliferative verrucous leukoplakia, PVL, is a rare disease that is characterized by multiple and recurrent white lesions in the oral epithelium which over time may develop into cancer. The diagnosis can only be made by the clinician when the disease has progressed for a long time. There is no effective treatment. The etiology of the disease is unknown but today it is known that there is a link between cancer and certain viruses. The purpose of this study is to investigate whether it is possible to detect human papilloma virus, HPV, in tissue samples from patients who possibly are affected by PVL. The selected samples consisted of 11 cases in which tissue samples from the biobank at the Department of Oral Pathology at Malmö University, were collected and HPV was detected by chromogenic in situ hybridization. The results showed a higher incidence of HPV in biopsies taken at a later stage of the disease compared with previous biopsies. However, a specific HPV genotype could not be identified. In this study, it has not been possible to demonstrate HPV with in situ hybridization at an early state of PVL as a putative indicator of disease developmen

Unwritten codes in the world of banks : Qualitative research about women’s experiences of gender, norms and emotions at banks

Den här är en kvalitativ undersökning vars syfte är att utforska hur relationen mellan yrkesrelaterade föreställningar om kön, makt och emotioner inom banker ser ut. Dessutom undersöks om kvinnorna upplever att de påverkas och begränsas av könsrelaterade normer samt om de har någon påverkan på deras emotioner. Kvinnors upplevelser av normer inom bankväsendet är ett understuderat ämne då de flesta studier fokuserar på stereotyper, även emotionellt arbete inom banker är något som är understuderat. Med undersökningen ville vi hitta kunskap kring ämnena samt bidra till en ökad förståelse om hur kvinnor upplever samt påverkas av normer inom bankväsendet, både generellt och specifikt emotionellt. För att skapa en förståelse för problemen så har vi valt att använda oss av sociologiska samt socialpsykologiska teorier och begrepp.  Metoden som användes var kvalitativ intervju, de sex intervjuerna utfördes över telefon och urvalet som användes var bekvämlighetsurvalet, snöbollsmetoden. I intervjuerna så ställdes frågor om hur kvinnorna upplever att man ser på kvinnor respektive män på deras arbetsplats, om de förväntas göra vissa specifika uppgifter på grund av sitt kön samt vilka känslor de upplever att de kan ge uttryck för på arbetsplatsen.  Resultatet visar att kvinnorna upplever att könsnormer är närvarande på deras arbetsplats. Dessa könsnormer har uppkommit genom historiska föreställningar och värderingar om de olika könen. Emotionsregimer bygger på normer och kvinnorna i undersökningen påverkas av sådana regimer. Det går att även se normer som ställer krav på vilka känslor kvinnorna får ge uttryck för på sin arbetsplats. På grund av detta går det utläsa tecken på att kvinnorna upplever emotionell dissonans.

Unwritten codes in the world of banks : Qualitative research about women’s experiences of gender, norms and emotions at banks

Den här är en kvalitativ undersökning vars syfte är att utforska hur relationen mellan yrkesrelaterade föreställningar om kön, makt och emotioner inom banker ser ut. Dessutom undersöks om kvinnorna upplever att de påverkas och begränsas av könsrelaterade normer samt om de har någon påverkan på deras emotioner. Kvinnors upplevelser av normer inom bankväsendet är ett understuderat ämne då de flesta studier fokuserar på stereotyper, även emotionellt arbete inom banker är något som är understuderat. Med undersökningen ville vi hitta kunskap kring ämnena samt bidra till en ökad förståelse om hur kvinnor upplever samt påverkas av normer inom bankväsendet, både generellt och specifikt emotionellt. För att skapa en förståelse för problemen så har vi valt att använda oss av sociologiska samt socialpsykologiska teorier och begrepp.  Metoden som användes var kvalitativ intervju, de sex intervjuerna utfördes över telefon och urvalet som användes var bekvämlighetsurvalet, snöbollsmetoden. I intervjuerna så ställdes frågor om hur kvinnorna upplever att man ser på kvinnor respektive män på deras arbetsplats, om de förväntas göra vissa specifika uppgifter på grund av sitt kön samt vilka känslor de upplever att de kan ge uttryck för på arbetsplatsen.  Resultatet visar att kvinnorna upplever att könsnormer är närvarande på deras arbetsplats. Dessa könsnormer har uppkommit genom historiska föreställningar och värderingar om de olika könen. Emotionsregimer bygger på normer och kvinnorna i undersökningen påverkas av sådana regimer. Det går att även se normer som ställer krav på vilka känslor kvinnorna får ge uttryck för på sin arbetsplats. På grund av detta går det utläsa tecken på att kvinnorna upplever emotionell dissonans.

Nurses’ experiences of caring for patients with borderline personality disorder : A literature review

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård arbetar sjuksköterskor med att ge omvårdnad till patienter med psykiatriska tillstånd. Omvårdnaden innefattar att stödja patienter till självständighet, kontroll över sina liv och meningsfullhet. Borderline personlighetssyndrom (BPD) är en psykiatrisk diagnos som karakteriseras av instabilitet i mellanmänskliga relationer, självbild och känsloläge. Patienter med BPD upplever en stigmatisering samt ett kort, hårt och fördomsfullt bemötande i kontakt med sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Borderline personlighetssyndrom inom psykiatrisk vård. Metod: Litteraturöversikt utifrån tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL Complete och PsychINFO. Resultat: Resultatet presenteras under två huvudteman: Attityder till patienter med BPD och Upplevda förutsättningar och hinder för adekvat vård. Sammanfattning: Sjuksköterskorna påvisade mer negativa attityder och mindre empati gentemot patienter med BPD än andra professioner inom psykiatrisk vård. Dock förmedlade sjuksköterskorna både positiva och negativa upplevelser av att vårda patientgruppen. En fungerande vårdrelation ansågs bidra till en positiv upplevelse och ansågs avgörande för framgångsrik vård. Patienter med BPD upplevdes kunna ha problematiska beteenden så som manipulation, uppmärksamhetssökande och splittring av personalgrupper. Sjuksköterskorna uttryckte en förståelse för att dessa beteenden ej är självvalda.Background: Within psychiatric care, nurses hold responsibility for providing nursing care to patients with psychiatric conditions. Nursing care involves supporting patients to independence, life control and sense of meaning. Borderline personality disorder (BPD) is a psychiatric condition characterized by instability in interpersonal relationships, self-image and mood. Patients with BPD experience stigmatization and a short, harsh and prejudiced approach in contact with healthcare staff. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients with Borderline personality disorder within psychiatric care. Method: Literature review based on ten scientific articles collected from the two databases CINAHL Complete and PsychINFO. Results: The result is presented under two main themes: Attitudes towards patients with BPD and Perceived prerequisites and obstacles for adequate care. Summary: The nurses reported more negative attitudes and less empathy towards patients with BPD than other professions in psychiatric care. However, the nurses reported both positive and negative experiences of caring for the patient group. A functional nurse-patient relationship was considered to contribute a positive experience and was considered crucial for successful care outcomes. Patients with BPD were perceived to have problematic behaviors such as manipulation, attention-seeking and splitting of staff groups. The nurses expressed comprehension to these behaviors and that they are not self-elected