Relationsskapandet mellan förskola och hem : En kvalitativ studie om åtta vårdnadshavares tankar kring relationen mellan förskola och hem och Covid-19 pandemins påverkan.

Syftet med studien var att undersöka hur åtta vårdnadshavare ser på relationsskapandet mellan förskola och hem och om Covid-19 pandemin påverkat deras relationer till förskolan. Datainsamlingen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod, med semistrukturerade intervjuer som verktyg för att samla in de material som ligger till grund för studien. Det insamlade materialet har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod och resultatet analyseras sedan utifrån Lev Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet visar att kommunikation, information och samarbete är de viktigaste delarna för att skapa en god relation mellan förskolan och hem. Under Covid-19 pandemin har relationerna till förskolan blivit påverkade, då de tidigare nämnda viktiga delar blivit allt mer bristfälliga

The art teacher on Facebook : A study of informal conversations throughout the Internet within an art educational context

Syftet med studien är att undersöka vad som delas i en lärargrupp på Facebook samt hur detta kan förstås ur professionens förutsättningar och skolans styrdokument. Detta undersöktes genom en insamling av material under en period på två veckor. Detta kategoriseras sedan in under kategorierna Ämne, Ämnesdidaktik, Sammanhang och Pedagogik för att sedan analyseras utifrån ett sociokulturell förhållningssätt. Resultatet visar att det användarna efterfrågade mest var ämnesrelaterat innehåll ur en praktisk-estetisk tradition i form av lektionsplaneringar, tips på lektioner samt frågor och råd om material. Frågor om yrkets förutsättningar förekom också medan pedagogiska samtal återfanns i mycket liten grad.

The art teacher on Facebook : A study of informal conversations throughout the Internet within an art educational context

Syftet med studien är att undersöka vad som delas i en lärargrupp på Facebook samt hur detta kan förstås ur professionens förutsättningar och skolans styrdokument. Detta undersöktes genom en insamling av material under en period på två veckor. Detta kategoriseras sedan in under kategorierna Ämne, Ämnesdidaktik, Sammanhang och Pedagogik för att sedan analyseras utifrån ett sociokulturell förhållningssätt. Resultatet visar att det användarna efterfrågade mest var ämnesrelaterat innehåll ur en praktisk-estetisk tradition i form av lektionsplaneringar, tips på lektioner samt frågor och råd om material. Frågor om yrkets förutsättningar förekom också medan pedagogiska samtal återfanns i mycket liten grad.

Relationsskapandet mellan förskola och hem : En kvalitativ studie om åtta vårdnadshavares tankar kring relationen mellan förskola och hem och Covid-19 pandemins påverkan.

Syftet med studien var att undersöka hur åtta vårdnadshavare ser på relationsskapandet mellan förskola och hem och om Covid-19 pandemin påverkat deras relationer till förskolan. Datainsamlingen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod, med semistrukturerade intervjuer som verktyg för att samla in de material som ligger till grund för studien. Det insamlade materialet har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod och resultatet analyseras sedan utifrån Lev Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet visar att kommunikation, information och samarbete är de viktigaste delarna för att skapa en god relation mellan förskolan och hem. Under Covid-19 pandemin har relationerna till förskolan blivit påverkade, då de tidigare nämnda viktiga delar blivit allt mer bristfälliga

Hållbarhetsrapportering inom skogsindustrinFöretags homogenitet i rapporterna och dess förändring över tid

Till följd av en växande medvetenhet om vikten av att agera hållbart, har det allmänna intresset för hållbarhet ökat över tid. Som en effekt av detta har företag drivits till att redovisa sitt arbete med hållbarhetsfrågor och sin påverkan på samhället, denna information sammanställs i så kallade hållbarhetsrapporter. Under år 2016 ändrades årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) och kompletterandes med obligatorisk hållbarhetsrapportering för större företag (SFS 2016:947). Syftet med lagen var att ställa tydliga krav på vad en hållbarhetsrapport ska innehålla, vilket kan bidra till att innehållets variation minskar. Denna uppsats tar avstamp i ämnet hållbarhets-rapportering och berör den möjliga homogenitet som kan identifieras i bolags hållbar-hetsrapporter mellan åren 2008. 2015 och 2019. Företagen som uppsatsen utgår ifrån är SCA, Holmen och Sveaskog, vilka alla verkar inom den svenska skogsindustrin. Branschen har en betydande roll för Sveriges ekonomi och industrin har historiskt sett och än idag har en stor miljöpåverkan. Problemet angreps med hjälp av innehållsanalysen, vilken är en form av dokumentanalys som i det här sammanhanget hör till den kvalitativa metodologin. Vid analysen tillämpades teoretiska ramverk i form av legitimitetsskapande och institutionell teori för att stödja tolkningarna. Även ram- och regelverk, samt tidigare forskning inom ämne användes under analysprocessen. Granskningen av hållbarhetsrapporterna är avgränsat till avsnitten om miljömässigt-, socialt- och ekonomiskt ansvar, samt en mer övergripande bild över rapporterna. De teman som speciellt tagits i beaktning samman-ställdes i ett kodningsschema som går att finna i empirikapitlet. Slutsatserna som undersökningen mynnade ut i visar sig vara att företagen i stor utsträckning tycks ta efter varandras sätt att formge hållbarhetsrapporter. Den homogenitet som identifierats utifrån de kategorier som har behandlats i denna uppsats är att företagen över tid valt att sammanfoga sina rapporter, samt att samtliga företag övergått till att applicera GRI standarderna på Core nivå. Hållbarhetsrapporterna har även successivt gått från att vara mer självkritiska, till att bli mindre självkritiska. Vad som också är gemensamt för de olika företagens rapporter är att liknande aktuella samhällsämnen beskrivs, vilket kan förklaras genom företagens syn på legitimitet.As a result of a growing awareness of the importance of acting sustainably, the general interest in sustainability has increased over time. As an effect of this, companies have been driven to report their work on sustainability issues and its impact on society, this information is compiled in so-called sustainability reports. During 2016, the Annual Accounts Act (SFS 1995: 1554) was amended and supplemented with mandatory sustainability reporting for larger companies (SFS 2016: 947). The purpose of the law was to set clear requirements for what a sustainability report must contain, which can contribute to reducing the variation in the content. This essay is based on the subject of sustainability reporting and possible homogeneity in different companies’ sustainability reports. The companies used as examples are SCA, Holmen and Sveaskog, all of which operate in the Swedish forest industry. The industry can be considered suitable as the forest industry has a significant role for Sweden's economy, at the same time as the industry has historically and even today has a major environmental impact. The problem is tackled with the help of the content analysis, which is a form of document analysis that, in this context, belongs to the qualitative methodology. During the analysis, theoretical frameworks were applied in the form of legitimacy creation and institutional theory to support the interpretations. Frameworks and regulations, as well as previous research in the subject, were also of great importance during the analysis process. The review of the sustainability reports is limited to the sections on environ-mental, social, and economic responsibility, as well as a more comprehensive picture of the reports. The themes that were especially considered were compiled in a coding scheme that can be found at the end of the essay in the form of an appendix. The conclusions that the survey led turned out to be that the companies to a certain extent seem to follow each other's ways of shaping sustainability reports. The homogeneity identified on the basis of the categories addressed in this thesis are that over time, companies have chosen to merge their reports, and that all companies move to applying the GRI standards at Core level. The sustainability reports have also gradually gone from being more self-critical, to becoming less self-critical. What is also common to the various companies 'reports is that similar current social topics are described, which can be explained by the companies' views on legitimacy

Skillnader i work-family conflict mellan män och kvinnor : En kvantitativ studie om vilka faktorer som påverkar work-family conflict hos män och kvinnor i Skandinavien.

Work-family conflict (WFC) definieras som en upplevd konflikt mellan krav inom arbetsrollen och krav inom familjerollen. Detta kan ha negativa effekter på individers hälsa och välbefinnande. Eftersom Skandinavien har en utmärkande familjepolitik förväntas individer uppleva WFC i samma utsträckning inom dessa länder. Studien syftar till att undersöka om det finns könsskillnader i WFC i de skandinaviska länderna (Sverige, Norge och Danmark), samt vilka arbetsrelaterade samt familje- och hushållsrelaterade faktorer som påverkar WFC för män respektive kvinnor. De teorier som studien använder är rollkonfliktteorin och könsrollsteorin. Datamaterialet som används i studien kommer från European Social Survey (ESS) omgång 5 från 2010/2011 och bestod av data från Sverige, Norge och Danmark. ESS samlade in data genom besöksintervjuer. Urvalet avgränsades till arbetande individer som bor med sin partner, i åldrarna 20–67 år. Detta resulterade i ett urval beståendes av 1 611 individer. Bivariata regressionsanalyser gjordes för att undersöka könsskillnader i WFC. Resultatet visade att det inte finns några skillnader i WFC mellan män och kvinnor i Skandinavien. Därefter gjordes separata multipla linjära regressionsanalyser för män och kvinnor för att kartlägga sambanden mellan arbetsrelaterade och familje- och hushållsrelaterade faktorer och WFC. Resultaten visade på vissa könsspecifika samband. Både hög och låg arbetstidsflexibilitet samt arbetskontroll hade ett signifikant negativt samband med WFC och partners hushållsarbete hade ett signifikant positivt samband med WFC för män, men inte kvinnor. Hushållsarbete hade ett signifikant positivt samband med WFC och att ha en partner i betalt arbete hade ett signifikant negativt samband med WFC för kvinnor, men inte för män. Arbetstimmar och ett krävande arbete hade ett signifikant positivt samband med WFC för både män och kvinnor. Sammantaget visade resultatet att de arbetsrelaterade faktorerna hade en större betydelse än de familje- och hushållsrelaterade faktorerna för individers upplevda WFC

Sambandet mellan hållbarhetssignalering och lönsamhet : En kvantitativ studie av miljö, sociala och ekonomiska signaler i företags hållbarhetsrapportering

Date:                                   2023-05-30   Level:                                  Bachelor's Thesis in Business Administration, 15 credits   Department:                        School of Business, Society and Technology, Mälardalen University   Author:                               Vilma Andersson        Lovisa Skagerlind                                                 99/05/10                 99/08/09 Title:                                  The relationship between sustainability signalling and profitability -   A quantitative study of environmental, social and economic signals in companies sustainability reports Supervisor:                         Aija Voitkane  Keywords:                          Profitability, Sustainability reporting, ROA, ROE, signal theory Research questions:            What is the relationship between signalling sustainability in environmental, social and economics and profitability of companies?                                      Aim:                                 The purpose of this study is to investigate whether there is a connection between sustainability reporting and profitability. Method:                        The study applies a quantitative cross-sectional study with a deductive approach. The collection has been made through the database Business Retriever and separate sustainability reports.   Conclusion:                  The study found a negative relationship between ROE and         signalling of the economic and social dimension, based on a non-significant result. The study also found a significant negative relationship between ROA and signalling of the economic and social dimension

Ekosystemtjänstanalys av fastigheterna Skummeslöv 5:13 och 4:5 i Laholms kommun : En studie om detaljplanernas inverkan på ekosystemtjänster i området samt möjliga kompensationsåtgärder

When exploiting an area, important ecosystem services can be lost, and an ecosystem service analysis gives a clear picture of how a plurality of values are affected. The purpose of this study is to investigate how the detailed development plans for two properties in Laholm municipality will affect the ecosystem services, and what compensation measures that may be implemented. A qualitative method was used where literature search, interviews, question answers, observation and ESTER 2.0 were included. The results suggest that that the supporting ecosystem services on both properties and the cultural ecosystem services on one of the properties will be negatively affected by the exploitation. However, the cultural ecosystem services on one of the properties will be positively affected. Laholm municipality does not actively work with the mitigation hierarchy and compensation measures. Possible compensation measures to create could be ponds and meadow patches, planting of flowering trees and placement of benches and picnic tables. A collaboration with Båstad municipality would further be beneficial for protecting the landscape and promoting biological diversity across municipal borders.Vid exploatering av ett område kan viktiga ekosystemtjänster gå förlorade och med hjälp av en ekosystemtjänstanalys får man en tydlig bild över de många olika värden som påverkas. Syftet med studien är att ta reda på hur detaljplanerna för två fastigheter i Laholms kommun kommer påverka ekosystemtjänsterna, samt undersöka möjliga kompensationsåtgärder. I studien användes en kvalitativ metod där litteratursökning, intervjuer, frågesvar, observation och ESTER 2.0 inkluderades. Resultatet visar att de stödjande ekosystemtjänsterna på båda fastigheterna och de kulturella ekosystemtjänsterna på en av fastigheterna kommer påverkas negativt av exploateringen. Däremot kommer de kulturella ekosystemtjänsterna på en av fastigheterna påverkas positivt. Skadelindringshierarkin och kompensationsåtgärder är inget Laholms kommun arbetar aktivt med. Möjliga kompensationsåtgärder att skapa skulle kunna vara dammar och ängsplättar, plantering av blommande träd samt utplacering av bänkar och picknickbord. En samverkan med Båstad kommun hade vidare varit fördelaktigt för att skydda landskapsbilden och främja en biologisk mångfald över kommungränserna