The first report of Gyrodactylus salaris Malmberg, 1957 (Platyhelminthes, Monogenea) on Italian cultured stocks of rainbow trout (Oncorhynchus mykiss Walbaum)

The monogenean Gyrodactylus salons Malmberg, 1957 is considered one of the most important parasites of wild salmonids in the European Community due to the heavy ecological and economical damage it has inflicted on Atlantic salmon (Salmo salar) part populations. Rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) is susceptible to G. salaris and can act as a suitable carrier host and, consequently, its trade in EU territory is restricted in relation to the status of "recognized free" zones. Despite the economic importance of rainbow trout farming in Italy, information on the Italian gyrodactylid fauna is lacking and prior to this salons had not been officially reported. During a routine health examination of study farmed rainbow trout stock throughout Central and Northern Italy in 2004-2005, five fish farms were found to be infected with G. salons alongside three other gyrodactylids Morphological and molecular characterisation confirmed the presence of G. salons, Gyrodactylus teuchis Lautraite, Blanc, Thiery, Daniel et Vigneulle, 1999 and Gyrodactylus derjavinoides Malmberg, Collins, Cunningham et Jalah, 2007, while Gyrodactylus truttae Glaser, 1974 was identified by morphological analysis only. The findings from this study extend the distribution of G. salons within Europe and highlight the importance of the rainbow trout trade in its dissemination

Kalkningsprojektet Härskogen 1976 - 1986. Vattenkemisk och biologisk respons på kalkningsåtgärder i sju västsvenska sjöar.

Kalkningsprojektet Härskogen var vid genomförandet hösten 1977 ett av Västsveriges största kalkningsprojekt. Inom projektet testades olika kalksorter och spridningsmetoder. Totalt spreds närmare 2000 ton kalkningsmedel i områdets sju största sjöar för en beräknad varaktighet av 10 år. Bräknad total kalkutlösning 1977 till hösten 1985 varierade mellan 52-95 procent bl.a. beroende av använd kalksort, kornstorlek och spridningsmetod. Provfiskeresutaten visade en förbättrad reproduktion hos flera fiskarter. Mört har invandrat till en sjö där den saknats sedan 1950-talet. Abborrens tillväxt minskade generellt sett efter kalkning, vilket i några fall lett till att fiskar av jämförbara storleksklasser fått ökade kvicksilverhalter. Resultaten av bottenfauna- och planktonundersökningar visade att betydande kalkinducera förändringar inträffat. Notabelt är att spridning av försurningskänsliga arter mellan närbelägna sjöar varit en långsam process (4-7 år). Vattenkemiska provtagningar visade att trots sjöarnas goda buffertförmåga och strandzonkalkning spreds tillfälligt surt smältvatten i grunda vikar 2 år efter kalkning. Långsiktiga vattenkemiska och biologiska undersökningar ger viktigt kunskapsunderlag för ett framtida utarbetande av biologiskt anpassade kalkningsstategier.Kalkningsprojektet Härskogen var vid genomförandet hösten 1977 ett av Västsveriges största kalkningsprojekt. Inom projektet testades olika kalksorter och spridningsmetoder. Totalt spreds närmare 2000 ton kalkningsmedel i områdets sju största sjöar för en beräknad varaktighet av 10 år. Bräknad total kalkutlösning 1977 till hösten 1985 varierade mellan 52-95 procent bl.a. beroende av använd kalksort, kornstorlek och spridningsmetod. Provfiskeresutaten visade en förbättrad reproduktion hos flera fiskarter. Mört har invandrat till en sjö där den saknats sedan 1950-talet. Abborrens tillväxt minskade generellt sett efter kalkning, vilket i några fall lett till att fiskar av jämförbara storleksklasser fått ökade kvicksilverhalter. Resultaten av bottenfauna- och planktonundersökningar visade att betydande kalkinducera förändringar inträffat. Notabelt är att spridning av försurningskänsliga arter mellan närbelägna sjöar varit en långsam process (4-7 år). Vattenkemiska provtagningar visade att trots sjöarnas goda buffertförmåga och strandzonkalkning spreds tillfälligt surt smältvatten i grunda vikar 2 år efter kalkning. Långsiktiga vattenkemiska och biologiska undersökningar ger viktigt kunskapsunderlag för ett framtida utarbetande av biologiskt anpassade kalkningsstategier

Lojaliteten, prostarna, språket : studier i den kyrkliga "försvenskningen" i Lunds stift under 1680-talet

After the Peace of Roskilde in 1658, the territory that Sweden had acquired was to be incorporated into the rest of the country. A 'Swedification' of the church and the services did not begin until 1680, when a new bishop took up his duties in the Lund diocese. Previous research has been concentrated around the events on the national and diocese levels. The aim of this study is to use more local material to elucidate what the rural church deans did. Swedish books were disseminated to the parishes in the beginning of the 1680's. In 1683 half of the deaneries had acquired Swedish service books. Danish books could still be found a bit into the 18th century. In the Swedish liturgy, it was not permitted to use wax candles on church altars and the bishop ordered the removal of wax candles. The use of wax candles did not disappear immediately. On the contrary, they continued in use in some parishes during the 1680's. The rural deans allowed the continued use of these candles. Study meetings were held in the churches after the services . Young people were gathered to learn the Swedish catechism. Since the majority of the people refused to go the teaching, the authorities created a system of fines for the miscreants. The fine lists are preserved and these lists show that many ministers and half of the parish clerks were negligent in teaching Swedish. Some of the deans also refused to fine the people for missing study meetings. Catechism training was done by the parish clerks, whose duties were to teach children to read Swedish. There are preserved records from the 1680's, listing the number of children and their levels of knowledge. In general the lists reflect the great increase of the number of children who were instructed in the beginning of the decade as well as the stagnation at its end. In 1683 it was decided that the ministers were to preach in Swedish. The ministers who spoke Danish had difficulties with this. Many deans changed their written language in 1681 or 1683, when they were threatened with dismissal from their positions if they were not loyal to the authorities. Swedification was accepted in varying degrees in the rural deaneries. In the middle of the 1680's, half of the parishes had acquired Swedish ser vice books, but half of the parish clerks were still disloyal. The deans were key figures in the Swedification process. They were overtly loyal to the bishop and the authorities, but covertly evidenced a disloyalty which bordered on obstructio

Projekt Anråse å. Delrapport från elfiskeundersökningar och vattenkemiska provtagningar under treårsperioden 1984-1986.

Anråseån är en mycket viktig havsöringproducent, varför ån klassats som riksintressant i den fysiska riksplaneringen. Under 1970-talets senare hälft var havsöringbeståndet på väg att dö ut på grund av försurning. Kalkningsåtgärder påbörjades 1978, då 1755 ton kalkstensmjöl spreds i vattensystemet. Resultaten från elfiskeundersökningar under perioden 1984-1986 visade att havsöringproduktionen haft en mycket god respons på utförda kalknings- och fiskevårdande åtgärder. Tätheten av tvåsomriga havsöringungar var hösten 1986 av en storleksordning som bedöms ligga nära maximal produktionsförmåga i tre av de totalt sex fiskade ågrenarna.Ofattande våtmarkskalkningar i Abborrtjärnsbäcken gav hög alkalinentet och reducerade surstötseffekter, vilket avsevärt förbättrade havsöringproduktionen i denna ågren under treårsperioden. Några biflöden drabbades under 1985 och 1986 av surstötar med minskad vinteröverlevnad som följd. Resutaten från hittillsvarande undersökningsprogram har legat som grund för utarbetande av ny kalkningsplan för Anråseån perioden 1987-1989. Kalkningsplanen syftar bl.a. till att genom utökade vårmarkskalkningar reducera surstötarnas skadliga effekter på åns havsöringbestånd.Anråseån är en mycket viktig havsöringproducent, varför ån klassats som riksintressant i den fysiska riksplaneringen. Under 1970-talets senare hälft var havsöringbeståndet på väg att dö ut på grund av försurning. Kalkningsåtgärder påbörjades 1978, då 1755 ton kalkstensmjöl spreds i vattensystemet. Resultaten från elfiskeundersökningar under perioden 1984-1986 visade att havsöringproduktionen haft en mycket god respons på utförda kalknings- och fiskevårdande åtgärder. Tätheten av tvåsomriga havsöringungar var hösten 1986 av en storleksordning som bedöms ligga nära maximal produktionsförmåga i tre av de totalt sex fiskade ågrenarna.Ofattande våtmarkskalkningar i Abborrtjärnsbäcken gav hög alkalinentet och reducerade surstötseffekter, vilket avsevärt förbättrade havsöringproduktionen i denna ågren under treårsperioden. Några biflöden drabbades under 1985 och 1986 av surstötar med minskad vinteröverlevnad som följd. Resutaten från hittillsvarande undersökningsprogram har legat som grund för utarbetande av ny kalkningsplan för Anråseån perioden 1987-1989. Kalkningsplanen syftar bl.a. till att genom utökade vårmarkskalkningar reducera surstötarnas skadliga effekter på åns havsöringbestånd

Negativa effekter av kalkning med avseende på omstrukturering av befintliga fiskpopulationer.

Elfiskeundersökningar i sex sydvästsvenska älvar före och efter kalkningsåtgärder visar att beståndstätheten av lax, öring, stensimpa och bergsimpa är låg i försurningspåverkade vatten före kalkning. Efter kalkning ökar simptätheten kraftigt (c:a 20 ggr), främst på stationer belägna längst ner i vattensystemen. Öringtätheten är fortsatt låg eller minskar något på dessa stationer, som normalt är högproduktiva avseende öring. Efter kalkning ökar öringtätheten (c:a 2-3 ggr) på uppströmsstationer där simpa ej förekommer. Provfisken med översiktsnät i fyra sydvästsvenska sjöar före och efter kalkningsåtgärder visar att siklöja är tåligare mot försurning än mört och därför återfinns i vissa sjöar där mörten dött ut pga försurning.Elfiskeundersökningar i sex sydvästsvenska älvar före och efter kalkningsåtgärder visar att beståndstätheten av lax, öring, stensimpa och bergsimpa är låg i försurningspåverkade vatten före kalkning. Efter kalkning ökar simptätheten kraftigt (c:a 20 ggr), främst på stationer belägna längst ner i vattensystemen. Öringtätheten är fortsatt låg eller minskar något på dessa stationer, som normalt är högproduktiva avseende öring. Efter kalkning ökar öringtätheten (c:a 2-3 ggr) på uppströmsstationer där simpa ej förekommer. Provfisken med översiktsnät i fyra sydvästsvenska sjöar före och efter kalkningsåtgärder visar att siklöja är tåligare mot försurning än mört och därför återfinns i vissa sjöar där mörten dött ut pga försurning

SLUTRAPPORT för projektet 'Partiell kalkning - en metod att bibehålla eller åstadkomma exploaterbara fiskpopulationer i vissa försurade sjöar'

En studie av partiell kalkning har utförts i 6 st sjöar belägna O-SO om Göteborg. Ingående sjöar i studien är mer eller mindre typiska, oligotrofa skogssjöar. Försurningsskadorna på fiskpopulationerna varierade. - I starkt försurade sjöar kan partiella kalkningsinsatser med ca 10% av den kalkgiva som schablonmässigt kan beräknas för 5-års varaktighet ge mycket god årsklassrekrytering hos kvarvarande abborrpopulationer. - Mycket små givor torde i allmänhet (bl.a. beroende på höga Al-halter) endast under mycket speciella omständigheter kunna ge en årsklassrekrytering som märks på populationen. - Motsvarande effekter för en resterande mörtpopulation förefaller inte kunna uppnås med mindre än att det finns områden i en sjö som inte påverkas av surstötar. I annat fall måste den 'partiella kalkningen' sannolikt uppnå en varaktighet av >1 år. - I sjöar som är kraftigt kvicksilverbelastade så får den fisk- och konsumtionsbara delen av abborrpopulationen (och ev. gädda) sannolikt så höga kvicksilverhalter att den definitivt inte skall utnyttjas för konsumtion. - Om partiella kalkningsinsatser görs bör kvicksilversituationen följas upp regelbundet.En studie av partiell kalkning har utförts i 6 st sjöar belägna O-SO om Göteborg. Ingående sjöar i studien är mer eller mindre typiska, oligotrofa skogssjöar. Försurningsskadorna på fiskpopulationerna varierade. - I starkt försurade sjöar kan partiella kalkningsinsatser med ca 10% av den kalkgiva som schablonmässigt kan beräknas för 5-års varaktighet ge mycket god årsklassrekrytering hos kvarvarande abborrpopulationer. - Mycket små givor torde i allmänhet (bl.a. beroende på höga Al-halter) endast under mycket speciella omständigheter kunna ge en årsklassrekrytering som märks på populationen. - Motsvarande effekter för en resterande mörtpopulation förefaller inte kunna uppnås med mindre än att det finns områden i en sjö som inte påverkas av surstötar. I annat fall måste den 'partiella kalkningen' sannolikt uppnå en varaktighet av >1 år. - I sjöar som är kraftigt kvicksilverbelastade så får den fisk- och konsumtionsbara delen av abborrpopulationen (och ev. gädda) sannolikt så höga kvicksilverhalter att den definitivt inte skall utnyttjas för konsumtion. - Om partiella kalkningsinsatser görs bör kvicksilversituationen följas upp regelbundet

"Greatest in football" : A quantitative content analysis of Fotbollskanalen's portrayal of women's and men's soccer in its Instagram posts in 2022

The representation of women in sportsmedia is still lacking in 2023. Studies finds that women and men are not represented in the same way in social media and the change to more equal media coverage is slow. The purpose of this study is to examine Fotbollskanalen’s Instagram to see similarities and differences in the framing of women's and men's soccer. Thus, the study aims to contribute and problematize the media and its responsibility for truthful coverage of the media landscape of sports. Through a quantitative content analysis the study analyzed 1576 Instagram posts published by Fotbollskanalen in 2022, from January 1 to December 31. The study places great emphasis on the theory of framing, gender theory, representation and gender stereotyping. This study is based on the assumptions of these theories. The results of the study shows that women appear in approximately one out of ten posts, they were more likely to be portrayed passively and the posts generally had a more positive tone. The study finds that men and women in sports are portrayed differently on Fotbollskanalen's Instagram

"Greatest in football" : A quantitative content analysis of Fotbollskanalen's portrayal of women's and men's soccer in its Instagram posts in 2022

The representation of women in sportsmedia is still lacking in 2023. Studies finds that women and men are not represented in the same way in social media and the change to more equal media coverage is slow. The purpose of this study is to examine Fotbollskanalen’s Instagram to see similarities and differences in the framing of women's and men's soccer. Thus, the study aims to contribute and problematize the media and its responsibility for truthful coverage of the media landscape of sports. Through a quantitative content analysis the study analyzed 1576 Instagram posts published by Fotbollskanalen in 2022, from January 1 to December 31. The study places great emphasis on the theory of framing, gender theory, representation and gender stereotyping. This study is based on the assumptions of these theories. The results of the study shows that women appear in approximately one out of ten posts, they were more likely to be portrayed passively and the posts generally had a more positive tone. The study finds that men and women in sports are portrayed differently on Fotbollskanalen's Instagram