The Burden of the Kayayei: Cultural and Socio-economic Difficulties Facing Female Porters in Agbogbloshie

This paper explores the experiences of female porters known as Kayayei in Agbogboloshie, Ghana. The Kayayei (singl. kayayoo) is a Ga term that describes these young women who carry goods and wares for a fee. A majority of them have migrated from the northern and rural parts of Ghana to earn a sure income in the southern cities. First, the topic is introduced with a case study based on a personal interview with a kayayoo. Next, the characteristics of the slum, Agbogbloshie, are explored. The cultural and socio-economic difficulties facing these women are discussed. This essay posits that the cultural and socio-economic challenges that a kayayoo faces seem to be largely based on cultural traditions and socio-economic factors that constitute the burden of the kayayei. The paper concludes with some suggestions of how the kayayei can break the bonds of the informal sector

Evaluering av behandling i varmt klima for pasienter med nevromuskulære sykdommer : - en randomisert kontrollert studie med crossover design

Hensikt: Mange personer med nevromuskulære sykdommer opplever at det å oppholde seg i varmt klima samt å trene og få behandling i varmt klima har positiv effekt på deres helseproblemer. Studier gjennomført på andre diagnosegrupper, for eksempel pasienter med postpoliosyndrom og revmatikere, støtter dette, men ordningen med statsfinansierte behandlingsreiser til utlandet er fortsatt kontroversiell. Hensikten med denne studien var å undersøke langtidseffektene av et behandlingsopphold i varmt klima for personer med nevromuskulære sykdommer Metode: Studien er basert på data fra en randomisert kontrollert studie med crossover design. Alle deltakere fikk tilbud om et trenings /behandlingsopphold i varmt klima i en periode, og var i Norge uten tilbud om organisert behandling i den andre perioden. Rekkefølgen på oppholdene ble randomisert. Totalt 67 personer, uten kjente kontraindikasjoner mot flyreise og/eller treningsopphold, deltok i trekningen om i alt 60 plasser i denne studien. Deltakerne hadde til dels betydelige funksjonsproblemer med et stort behov for hjelpemidler, men bare moderat hjelpebehov. Langtidseffekten ble definert som forandring i effektmålene som vedvarte i inntil tre måneder etter intervensjon. Effektmål strukturert ut i fra WHOs klassifikasjon av funksjon ble brukt. Resultater: En sammenligning av forandringene i de to periodene viste signifikant bedre resultater på alle primære effektmål i favør intervensjonen. Gjennomsnittlig forskjell i forandring i smerte (VAS), 6 minutters gangtest og ”Timed up and go” var henholdsvis 9,0 (28,8) enheter, 52 (75) m og 1,0 (2,3) s, p=0,03, <0,01 og 0,01. Median forskjell i forandring i ”Fatigue Severity Scale” og ”Life Satisfaction Scale” var henholdsvis 0,4 (-0,5, 1,7) og 0,0 (0,0,1,0), p=<0,01 og 0,01. Konklusjon: Resultatene i denne studien viser at en gruppe personer med nevromuskulære sykdommer har statistisk signifikant effekt av et trenings-, behandlingsopphold i varmt klima, med en varighet av minst tre måneder, på smerte, tretthet, gangfunksjon/utholdenhet samt mobilitet/balanse

Individuation med olika mål? : en jämförande studie över C. G. Jungs och M. Bubers syn på människans relation till det transcendenta

Mitt syfte med detta arbete är att försöka belysa den svårighet som både Jung och Buber såg för människan att finna helhet och äkthet i livet. Denna fråga är för mig högst aktuell i det samhälle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har helheten gått förlorad vilket hotar att splittra människan. Risken är att hon alieneras till sig själv och andra människor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hållning. Med Jungs respektive Bubers tankar vill jag jämföra deras slutsatser och därefter finna svar på det transcendentas (det heligas) roll för människans helhet och möjlighet att vara människa. Frågor som jag vill försöka besvara: - Skiljer sig Jungs Själv och Bubers eviga Du från varandra? - Vad blir den praktiska skillnaden ifråga om individuationen? - Hur relaterar femtiotalets konflikt dem emellan till de föregående frågorna? - Vad kan vi idag lära oss av denna konflikt

"Den som äger Gotland, äger Östersjön"

This study delves into the security and defense debates that took place on the Swedish island of Gotland during the closing years of the cold war, from 1987 to 1989. Gotland’s unique geographical position as a border zone during this era, facing the Soviet Union´s across the Baltic Sea towards the Baltics, made it a focal point in discussions surrounding Sweden´s geographical stance. This paper analyzes the newspaper articles, political statements and letters to the editor to shed light on how local and political actors perceived Gotland´s defense capabilities and its strategic significance within the broader geographical context. The research methodology involves close reading and textual analysis, with focus on the intertextual aspect of the chosen newspaper articles. The study examines articles from the gotlandic newspaper Gotlands Allehanda and Gotlands Tidningar, both of which remain influential on Gotland to this day. By contextualizing the articles within the historical context of the Cold War, this research aims to provide a deeper understanding of Gotlands role as a border zone and how it was influenced by and influenced the geopolitical dynamics of the time.

"Bitch sold me mouldy bread" : A critical discourse analysis of the incel movements portrayal of women, misogyny and violence

Incel-rörelsen blir allt mer uppmärksammad av media och forskare världen över. Gruppen associeras med ensamma unga män som begår våldsdåd och riktar hat mot kvinnor. Det relativt nya forskningsfältet om incels domineras av granskningar av dem som ett kollektiv och en sub­kultur. Forskarna undersöker sällan konsekvenserna av rörelsens språkbruk och handlingar gentemot kvinnor på ett djupgående plan. Syftet med den här studien är att utforska incel-rörelsens syn på kvinnor, kvinnohat och våld. Det empiriska materialet som studien bygger på består av konversationer och inlägg hämtade från det webb-baserade diskussionsforumet incels.is. Analysen utgår från kritisk diskursanalys med Faircloughs tredimensionella analys­modell som utgångspunkt. Den kritiska diskursanalysen fungerar även som teoretiskt ramverk i studien, tillsammans med genusteorier om hegemonisk maskulinitet och Hirdmans (1988) genus­system, samt begreppen eko-kammare och stigma. Resultatet visar att kommunikationen i forumet karaktäriseras av snedvridna uppfattningar av kön och jämställdhet, där kvinnohat förekommer i allra högsta grad. Diskussionerna präglas av misogynt språkbruk och avhumaniserande kvinnoskildringar, samtidigt som incels framställer sig själva som offer. Deras upplevda offerskap kan kopplas till positionen som underordnad maskulinitet, en roll som väcker frustration, som i forumet riktas mot kvinnor. Kommunikationen antyder att incels vill återerövra maktpositionen de anser sig ha berövats då kvinnor konkurrerar om samma utrymme i en könshierarki. Studien visar att det råder splittrade uppfattningar om kvinnor i forumet. Kvinnor gestaltas dels som makthavare och dels som objektifierande undermänniskor. Värderingarna som delas i forumet går att koppla till äldre kvinnofientliga värderingar som ämnar begränsa kvinnors rättig­heter och legitimerar våld mot kvinnor.The Incel movement is currently experiencing increasing global attention from the media and in research. Incel is a term associated with lonely, misogynistic young men and violent acts against women. The research about this relatively new phenomenon is dominated by reviews of incels as a community and a subculture. Studies rarely present any thoroughly examinations of how the movement's actions and language affect women. This study aims to explore incels views of women, misogyny and violence. The data consists of posts published on the web-based forum incels.is. Fairclough’s three-dimensional analysis model is the main analytical frame­work, performed with critical discourse analysis as theoretical framework. Additionally, the critical discourse analysis is accompanied by gender theories of hegemonic masculinity and Hirdman’s (1998) gender system, as well as the theoretical concepts of eco-chambers and stigma. Our analysis shows that incels communication is characterized by distorted perceptions of gender and equality, where the presence of misogynistic beliefs is vastly noticeable. The discussions are characterized by misogynistic language and dehumanizing depictions of women, and victimized representations of incels themselves. Their self-proclaimed victim­ization can be linked to the subordinate position of masculinity, which raises a frustration that affects incels conversations about women. Incel’s communication implies that they want to regain a position of power, which they consider themselves to have lost, since women compete for the same hierarchical positions as them. In the forum, incel portrays women as matriarchs, but also as objectified sub humans. This representation shows that incels perception of women is shattered. According to the analysis, the values that incels express in the forum can be linked to older misogynistic beliefs that aims to limit women's rights and legitimizes violence against women

Att omplaceras till intensivvården under Covid-19 : Sjuksköterskor utan adekvat specialistutbildning om sina upplevelser av att vårda patienter på en intensivvårdsavdelning

I mars månad 2020 klassades Covid-19 som en världsomfattande pandemi. Covid-19 har lett till en kraftigt ökad belastning på all vård i samhället och framför allt på intensivvården. I Sverige har intensivvården länge varit eftersatt i förhållande till antal intensivvårdsplatser per antal invånare. För att möta den ökade belastningen och öppna upp fler intensivvårdsplatser har personal tillsatts intensivvården med kort varsel från övriga delar av hälso- och sjukvården. Det är sjuksköterskor utan specialistutbildning inom intensivvård och med liten eller ingen erfarenhet i arbete inom intensivvård. Syftet med examensarbetet var att beskriva hur sjuksköterskor som saknar specialistutbildning inom intensivvård upplever att vårda patienter på en intensivvårdsavdelning under en pandemi. Det genomfördes åtta kvalitativa forskningsintervjuer med sjuksköterskor utan specialistutbildning inom intensivvård som börjat arbeta inom intensivvården under Covid-19 pandemin. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i tre kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna är: Behov av trygghet, Erfarenhetens betydelse och Mötet med intensivvårdspatienten. De intervjuade beskrev en avsaknad av trygghet och känslor av att vara utlämnad. Intensivvårdsmiljön upplevdes som stressande och påfrestande. Att sakna erfarenhet var något som fick dem att ifrågasätta sin egen kompetens och gav dem känslor av rädsla att göra fel. Sjuksköterskorna hade ett stort behov av stöttning från intensivvårdssjuksköterskan och tid till att anpassa sig i den nya situationen. Avsaknad av stöttning kan ge upphov till emotionell stress och en ökad påfrestning för deras eget arbete och intensivvårdssjuksköterskans. Ett gott samarbete hade en positiv inverkan på sjuksköterskans upplevelse och på patientens omvårdnad

Livet blir aldrig detsamma : Föräldrars upplevelser av att ha ett barn med cancer

Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer. Som metod har vi valt att göra en litteraturöversikt som bygger på kvalitativa artiklar. I resultatet framkommer tre huvudteman med nio tillhörande subteman: Känslomässiga reaktioner med subteman: att drabbas av det ofattbara och att leva med en ständig rädsla och oro, En förändrad vardag med subteman: att leva i en splittrad familj, att påverkas ekonomiskt, att inte ha tid till sig själv och att fortsätta leva i en ny normalitet, Att ta sig igenom det dagliga livet med subteman: att återfå kontrollen, att få stöd från andra och att behålla hoppet och ha ett positivt tänkande. Resultatet beskriver föräldrars upplevelser av det dagliga livet under hela barnets sjukdomsförlopp och hur de tar sig igenom vardagen. I diskussionen läggs fokus på uppsatsens resultat kopplat till sjuksköterskans roll och hur en god vård kan uppnås. En god vårdrelation, kontinuitet, delaktighet och tydlig information är av stor betydelse för att kunna öka välbefinnandet och minska lidandet hos föräldrar till cancersjuka barn.Program: Sjuksköterskeutbildnin

Factors that causes stress among nurses : A literature study

Bakgrund: Stress är ett vanligt förekommande i dagens samhälle, inte minst för sjuksköterskor då den ökade arbetsbelastningen gör att tid för återhämtning och reflektion får allt mindre utrymme. Stressen medför såväl fysiska som psykiska besvär, vilket påverkar sjuksköterskan både yrkesmässigt och privat. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer i sjuksköterskans arbete som orsakar stress. Metod: En litteraturstudie som baseras på totalt tio vetenskapliga artiklar, varav tre kvalitativa och sju kvantitativa. Resultatartiklarna valdes ut efter en systematisk litteratursökning i databaserna CINAHL och Academic Search Premier. Resultat: I resultatet visas olika faktorer som orsakar stress i sjuksköterskans arbete och dessa struktureras upp i två huvudteman; (1)Bristande socialt stöd och (2)Arbetsbelastning och krav. Till huvudtema (1) tillkommer ett undertema; Relation och kommunikation med kollegor och chefer. Till huvudtema (2) tillkommer tre underteman; (1)Omorganiseringar, tidsbrist och för lite resurser, (2)Ålder och erfarenhet samt (3)Bristande kontroll och delaktighet. Diskussion: Det sociala stödet är av stor betydelse i sjuksköterskans arbete då känslan av att vara en enhet ökar arbetsglädjen samt gör att stressen blir lättare att hantera. För att öka upplevelsen av meningsfullhet i sitt arbete är det även viktigt för sjuksköterskor att känna att de är delaktiga i olika beslut på arbetsplatsen, men många sjuksköterskor menar att det är svårt att få sin röst hörd. Den omfattande yrkesrollen kan göra att känslan av begriplighet försämras men samtidigt kan oförutsägbarheten vara stimulerande. På grund av de olika stressfaktorerna kan det vara svårt att helt följa de kompetenser som krävs av sjuksköterskan.Background: Stress is a common occurrence in today's society, especially for nurses when the increased workload decreases the space for recovery and reflection. Stress causes both physical and psychological disorders, which affect nurses both professionally and privately. Aim: The aim of this study is to elucidate the factors in the nurse's work that causes stress. Methods: A literature review based on a total of ten scientific articles, three of which qualitative and seven quantitative. Results articles were selected by a systematic literature search in the databases CINAHL and Academic Search Premier. Results: The result shows various factors that cause stress to the nursing profession and these are structured into two main themes: (1)Lack of social support and (2)Workload and requirements. Main theme (1) has one sub-theme: Relationships and communication with colleagues and managers. Main theme (2) has three sub-themes: (1)Organisational Change, lack of time and lack of resources, (2)Age and experience, and (3)Lack of control and participation. Discussion: Social support is of great importance to the nursing profession as the feeling of being a team increases job satisfaction and makes the stress easier to handle. To enhance the experience of meaningfulness in their work, it is important for nurses to feel that they are involved in various decisions in the workplace, but many nurses believe that it is difficult to get their voices heard. The extensive professional role can deteriorate the sense of comprehensibility, but the unpredictability can at the same time be stimulating. Because of the different stress factors it can be difficult to fully comply with the competencies needed by the nurse

Livet blir aldrig detsamma : Föräldrars upplevelser av att ha ett barn med cancer

Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer. Som metod har vi valt att göra en litteraturöversikt som bygger på kvalitativa artiklar. I resultatet framkommer tre huvudteman med nio tillhörande subteman: Känslomässiga reaktioner med subteman: att drabbas av det ofattbara och att leva med en ständig rädsla och oro, En förändrad vardag med subteman: att leva i en splittrad familj, att påverkas ekonomiskt, att inte ha tid till sig själv och att fortsätta leva i en ny normalitet, Att ta sig igenom det dagliga livet med subteman: att återfå kontrollen, att få stöd från andra och att behålla hoppet och ha ett positivt tänkande. Resultatet beskriver föräldrars upplevelser av det dagliga livet under hela barnets sjukdomsförlopp och hur de tar sig igenom vardagen. I diskussionen läggs fokus på uppsatsens resultat kopplat till sjuksköterskans roll och hur en god vård kan uppnås. En god vårdrelation, kontinuitet, delaktighet och tydlig information är av stor betydelse för att kunna öka välbefinnandet och minska lidandet hos föräldrar till cancersjuka barn.Program: Sjuksköterskeutbildnin