Die Versicherheitlichung des Klimawandels : wie Brüssel die Erderwärmung für die Militarisierung der Europäischen Union instrumentalisiert

Fenomenet män som är utsatta för partnervåld har hittills inte ägnats någon större uppmärksamhet varken i det sociala arbetet, i akademiska kretsar eller i media. Studien syftar till att undersöka vilken hjälp och vilket stöd män som är utsatta för partnervåld – både i olikkönade och samkönade relationer – kan erbjudas av några av samhällets hjälpinstanser. I studien deltog representanter från polis, akutsjukvård, socialtjänst, mansjour, brottsofferjour och RFSL:s brottsofferjour, vilka valts ut genom ett strategiskt urval. Studien genomfördes enligt delphimetoden vilket medförde att informanterna startade en diskussion och ett kunskapsutbyte med varandra. Studien visar att det endast är informanten från RFSL:s brottsofferjour som frekvent möter män som är utsatta för partnervåld i sitt arbete. Skuld, skam och tabu lyfts av informanterna fram som tänkbara faktorer till att misshandlade män inte söker hjälp. Majoriteten av informanterna anser att det inte finns tillräcklig hjälp att tillgå för män som utsätts för våld i nära relationer och studien visar att de alla hänvisar dessa män vidare till andra hjälpinstanser. Ingen av informanterna ålägger heller den egna verksamheten det yttersta ansvaret för att hjälpa och stötta de utsatta männen

As marcas deixadas pelo projeto Rondon: impressões pessoais e sentimentais dos habitantes de Anajatuba

Trabalho apresentado no II Congresso Nacional do PROJETO RONDON, realizado em Florianópolis, SC, no período de 23 a 25 de setembro de 2015 - Universidade Federal de Santa Catarina.Introdução: Entendendo o conceito de extensão universitária como uma “via de mão dupla” com o objetivo de proporcionar uma troca de conhecimentos entre acadêmicos e sociedade, o presente trabalho busca expor o legado deixado à população do município de Anajatuba-MA através de atividades extensionistas realizadas durante o Projeto Rondon – Operação Jenipapo, de 16 de janeiro a 03 de fevereiro de 2015. O município recebeu estudantes e professores da Universidade Federal do Rio Grande do Sul, da Universidade Paulista e do Centro Universitário Internacional. Foram realizadas diversas ações com as comunidades da cidade cujas finalidades basearam-se em promover um desenvolvimento social sustentável, contribuindo para resolução problemas, e ampliar o bem-estar da população. Objetivo: Relatar as marcas, impressões e ensinamentos deixados no âmbito individual aos habitantes de Anajatuba que tiveram contato com os rondonistas, mensurando, dessa forma, a importância do Projeto Rondon para os mesmos. Metodologia: Passados 4 meses do término da Operação Jenipapo, foi realizada uma seleção de pessoas residentes do município de Anajatuba-MA que participaram das atividades do Projeto Rondon ou que tiveram contato com os acadêmicos rondonistas. Após isso, essas pessoas foram contatadas via Facebook para que, através de entrevistas abertas e informais, dessem seu relato sobre as impressões, ensinamentos e lembranças deixados pelo projeto. Os relatos foram analisados individualmente e utilizados para composição deste trabalho. Todos entrevistados autorizaram que suas falas fossem utilizadas para este fim. Resultados: Cada entrevistado expressou, à sua maneira, a importância que o projeto teve para si e, em alguns casos, para a cidade como um todo. Destacaram-se, entre os fatores citados pelos mesmos, o aprendizado, um sentimento de felicidade, o exemplo de fazer o bem e a mudança de perspectiva de futuro que o Rondon levou à cidade, bem como a saudade que projeto deixou e o desejo que há entre os habitantes pelo seu retorno. Assim, nota-se que o Projeto Rondon foi importante para as pessoas entrevistadas. Conclusões: Através do retorno positivo vindo dos entrevistados, ressalta-se a importância do Projeto Rondon no sentido de levar conhecimento, alegria e bons momentos aos participantes e que, de fato, as marcas deixadas nos mesmos são permanentes, evidenciando um legado deixado pelo projeto

Det ensamkommande flyktingbarnet - En kvalitativ studie kring HVB-personalens uppfattning och hantering av barnens psykosociala stödbehov

In 2014 there were 81,301 applications for asylum to the Immigration Office, where 7049 of them were unaccompanied minors. In Sweden, unaccompanied refugee children who are 15 years of age or older are placed at HVB homes. At these HVB homes it is the staff who has daily contact with the children. My study has had the purpose to examine and analyze what kind of psychosocial needs the staff at HVB homes for unaccompanied refugee children see, and how psychosocial support is a part of everyday work. My study has been based on two theories, Antonovsky's theory of KASAM and Maslow's motivation theory. I have used the method qualitative semi-structured interview, and I have interview five staff who work at HVB homes for unaccompanied refugee children. In the analysis referenced the respondents that it is individual how the children feel and that many children have a need for support, for example psychological support. The accommodation staff try to create a sense of security and can offer to go away and talk when a child feel bad. The respondents lift social relationships to other children at the HVB home, recreational activities and interaction with other organizations as important. To conclude it would be interesting to do further research about what the unaccompanied refugee children themselves express about their need for support

Sydsvenska köpsågverksstrategier vid stormtimmerlagring

Den senaste tidens stormar medförde ett stort arbete med lagring av stormvirke för sågverken i södra Sverige. Valet att lagra virke påverkades av en mängd olika faktorer. Examensarbetet syftade till att ta finna vilka faktorer som påverkade strategivalet med lagringen mest och därmed vad som varit viktigast i frågan om att lagra virke. Syftet var också att kartlägga hur lagringen av stormtimret fallit ut kostnadsmässigt. Examensarbetet utfördes i samråd med Såg i Syd vilket är en branschorganisation för de sydsvenska privata köpsågverken. Arbetet avgränsades på så sätt att det endast behandlade företag som var anslutna till Såg i Syd. Arbetet tog enbart sikte på att kartlägga strategier och kostnader vid lagring av stormtimmer bestående av gran. Arbetet omfattade tidsperioden januari år 2005 till januari år 2009. Datainsamlingen utgjordes av en enkätundersökning riktad till samtliga företag knutna till Såg i Syd samt av semistrukturerade intervjuer med nio större till medelstora sågverksföretag. Datainsamlingen kompletterades med en analys av sekundärdata i form av två arbetsdokument från Skogsstyrelsen. Sekundärdata användes med avsikt att validera och komplettera det empiriska resultatet av enkätundersökningen. Företagen betraktade trycket från leverantörerna samt vikten av att behålla virket inom respektive företags anskaffningsområde för råvara vara de mest påverkande faktorerna till att företagen köpte och lagrade stormtimmer. De befintliga leverantörerna sågs som långsiktigt viktiga investeringar som var av en avgörande betydelse för företagens framtid. Bakgrunden till det var en oro över långsiktig virkesbrist. Bakgrunden till att företagen betraktade det som viktigt att behålla virket inom varje region var att säkra råvaran kortsiktigt samt att inte skapa obalans i respektive anskaffningsområde. Enkätundersökningen visade att kostnaderna för lagerföring och lagerhållning varierade stort mellan de olika företagen. Medelkostnaden för lagerhållningen efter stormarna var totalt omkring 30-33 SEK per m³fub för perioden januari år 2005 till januari år 2009. Detta belopp inkluderade dock inte avdrag för de statliga bidrag som företagen fick i samband med lagringen som i medeltal låg på 14 SEK per m³fub. Riskkostnaden låg i medeltal på cirka 14-15 procent av inköpskostnaden vilket gav en ungefärlig riskkostnad på 56-60 SEK per m³fub, vid en timmerkostnad på 400 SEK per m³fub. Kapitalkostnaden i samband med stormarna var sannolikt mellan 100-130 SEK per m³fub

Befolkningsfrågan i press och politik, 1994-2004.

In this study population development is examined as the issue has been approached by printed media and to some extent politics during the period 1994–2004 in Sweden. Using bibliographic databases and particular word search the major Swedish newspapers were examined together with political documents. A bibliographic study together with a study of the actual articles written show that population development has been discussed from two points of views. In the beginning of the period issues on regional population development dominated the debate. Focus was on areas that lost or gained population and the consequences thereof. A large part of Sweden lost in population numbers and only a few regions gained population, mainly the growth areas in and around the large cities. The future of these areas as regard population and economic development was discussed as well as regional politics. Towards the end of the 1990s focus shifted to the issue of the ageing population and low birth rates in Sweden as well as in other western countries. Questions were asked about the effects on society of the retirement of the large baby-boom cohort of the 1940s. Labour market issues, such as the need for labour market immigration, were raised as a shortage of labour is predicted as this group retires. The costs of an increased amount of future pensions and the expected change to the demands on welfare that the 1940s cohort may have were other subjects discussed. In summary an increased interest in population issues could be noticed towards the end of the 1990s and into the new millennium as another aspect of population development was introduced.Befolkningsfrågan; i; press; o; politik

VEGF guides angiogenic sprouting utilizing endothelial tip cell filopodia

Vascular endothelial growth factor (VEGF-A) is a major regulator of blood vessel formation and function. it controls several processes in endothelial cells, such as proliferation, survival, and migration, but it is not known how these are coordinately regulated to result in more complex morphogenetic events, such as tubular sprouting, fusion, and network formation. We show here that VEGF-A controls angiogenic sprouting in the early postnatal retina by guiding filopodial extension from specialized endothelial cells situated at the tips of the vascular sprouts. The tip cells respond to VEGF-A only by guided migration; the proliferative response to VEGF-A occurs in the sprout stalks. These two cellular responses are both mediated by agonistic activity of VEGF-A on VEGF receptor 2. Whereas tip cell migration depends on a gradient of VEGF-A, proliferation is regulated by its concentration. Thus, vessel patterning during retinal angiogenesis depends on the balance between two different qualities of the extracellular VEGF-A distribution, which regulate distinct cellular responses in defined populations of endothelial cells

Inköp av ekologiska frukter och grönsaker: Hur hanterar ICA sina inköp av ekologiska frukter och grönsaker?

Denna uppsats undersöker hur en inköpare hanterar sina inköp av ekologiska frukter och grönsaker utifrån två frågeställningar: Vilka faktorer påverkar inköparen vid inköp av ekologiska frukter och grönsaker och hur påverkar de inköpsprocessen? Hur ser inköparens planerade beslut ut i jämförelse med de faktiska besluten? Efterfrågan på ekologiska livsmedel har ökat betydligt de senaste åren i takt med att konsumenterna har blivit alltmer hälso- och miljömedvetna. Livsmedelsbutikernas ekologiska utbud ökar kraftigt men trots detta fyller det idag inte konsumenternas behov. Eftersom Sverige inte har ett fördelaktigt klimat för att odla ekologiskt är det svårt att erbjuda konsumenter ett brett och varierat utbud av ekologiska frukter och grönsaker året runt. Detta skapar en problematik för inköparna inom ett livsmedelsföretag som vill tillhandahålla sina kunder denna möjlighet. Det innebär att livsmedelsföretag importerar ekologiska frukter och grönsaker i olika utsträckning beroende på säsong. Vi anser att det är intressant att studera hur en inköpare hanterar inköpen av de ekologiska produkterna. Uppsatsen s empiriska material har hämtas från den marknadsledande livsmedelskedjan ICA . Undersökningen identifierar faktorer som huvudsakligen påverkar inköparen vid inköp av ekologiska frukter och grönsaker. Dessa faktorer är konsumenten, inköparens egenskaper, produktkvaliteten, leverantören och certifiering. Inköparen bör använda sig av tillvägagångssättet ”decide as you go” för att anpassa inköpsprocessen efter den specifika situationen