Den senaste tidens stormar medförde ett stort arbete med lagring av stormvirke för sågverken i södra Sverige. Valet att lagra virke påverkades av en mängd olika faktorer.
Examensarbetet syftade till att ta finna vilka faktorer som påverkade strategivalet med lagringen mest och därmed vad som varit viktigast i frågan om att lagra virke. Syftet var också att kartlägga hur lagringen av stormtimret fallit ut kostnadsmässigt.
Examensarbetet utfördes i samråd med Såg i Syd vilket är en branschorganisation för de sydsvenska privata köpsågverken.
Arbetet avgränsades på så sätt att det endast behandlade företag som var anslutna till Såg i Syd. Arbetet tog enbart sikte på att kartlägga strategier och kostnader vid lagring av stormtimmer bestående av gran. Arbetet omfattade tidsperioden januari år 2005 till januari år 2009.
Datainsamlingen utgjordes av en enkätundersökning riktad till samtliga företag knutna till Såg i Syd samt av semistrukturerade intervjuer med nio större till medelstora sågverksföretag. Datainsamlingen kompletterades med en analys av sekundärdata i form av två arbetsdokument från Skogsstyrelsen. Sekundärdata användes med avsikt att validera och komplettera det empiriska resultatet av enkätundersökningen.
Företagen betraktade trycket från leverantörerna samt vikten av att behålla virket inom respektive företags anskaffningsområde för råvara vara de mest påverkande faktorerna till att företagen köpte och lagrade stormtimmer. De befintliga leverantörerna sågs som långsiktigt viktiga investeringar som var av en avgörande betydelse för företagens framtid. Bakgrunden till det var en oro över långsiktig virkesbrist. Bakgrunden till att företagen betraktade det som viktigt att behålla virket inom varje region var att säkra råvaran kortsiktigt samt att inte skapa obalans i respektive anskaffningsområde.
Enkätundersökningen visade att kostnaderna för lagerföring och lagerhållning varierade stort mellan de olika företagen. Medelkostnaden för lagerhållningen efter stormarna var totalt omkring 30-33 SEK per m³fub för perioden januari år 2005 till januari år 2009. Detta belopp inkluderade dock inte avdrag för de statliga bidrag som företagen fick i samband med lagringen som i medeltal låg på 14 SEK per m³fub.
Riskkostnaden låg i medeltal på cirka 14-15 procent av inköpskostnaden vilket gav en ungefärlig riskkostnad på 56-60 SEK per m³fub, vid en timmerkostnad på 400 SEK per m³fub. Kapitalkostnaden i samband med stormarna var sannolikt mellan 100-130 SEK per m³fub
