Venous thrombosis in children : the roles of vascular access and critical illness

Venous thromboembolism (VT) is a rare event in the general pediatric population. However, the incidence in hospitalized children is higher and has increased dramatically reaching 58 per 10 000 children. The single most important risk factor for pediatric VT is the presence of a central venous catheter. The overall aim of this thesis was to achieve a better knowledge and understanding of risk factors for VT in children, specifically related to the use of vascular catheters and to critical illness The studies in this thesis were performed at the department of Pediatric Perioperative Medicine and Intensive care at Karolinska University Hospital, Stockholm. All patients studied were under 18 years of age. In study I the incidence of CVC-related VT was prospectively investigated in 211 non-tunneled pediatric CVCs using doppler ultrasonography. CVC-related VT occurred in 30% of cases. Risk factors for any CVC-related VT were internal jugular vein insertion, multiple lumen CVCs and male sex. However, risk factors for small asymptomatic VTs differed from risk factors for VTs with larger thrombotic mass that were symptomatic and/ or occluded vein blood flow. Symptomatic and/or occlusive VT was more likely to occur with femoral vein insertion, a catheter/vein diameter ratio >0.33, PICU admission, and young age. In study II, the risk for VT related to vascular access catheters used for pediatric CRRT was retrospectively evaluated. Patients with vascular access used for CRRT for at least 48 hours were included. In this study, 5.7% (95% CI: 2-12%) of vascular catheters used for CRRT were complicated by a VT event. Five out of six patients with thromboembolic complications were neonates. In study III, the incidence of VTs not related to a vascular catheter was prospectively investigated in 70 PICU patients considered to be at high risk of VT. Patients admitted to PICU for ≥72 hours and with at least two risk factors for VT were eligible for inclusion. The incidence of symptomatic VT or asymptomatic not related to a vascular catheter was 0% (95% CI: 0-5.1%). This corresponds to a VT incidence of 0% (95% CI: 0–5.1%). In study IV the frequency of catheter-related VT and other complications related to the use of pediatric midline catheters was prospectively evaluated. One hundred patients who received a midline catheter at Astrid Lindgren Children´s Hospital were included. Midline catheter-related VT was found in 30% (95% CI 21-40%) of catheters. Mechanical complications occurred in 33 (33%, 95% CI 24-43%) midline catheters but no midline-related bloodstream infection was found. 78% of patients completed iv therapy without the need for additional iv access. The main conclusions of this thesis are: - VT is a common complication of pediatric CVCs. Risk factors for smaller, asymptomatic VTs are different from risk factors for VTs with larger thrombotic mass - VT is a clinically relevant complication of pediatric CRRT. Neonates seem to be at the highest risk for this complication. - The risk for VT not related to a venous catheter is low in PICU patients. - Based on the incidences of clinical complications and the observed dwell-time, midline catheters could be alternative to CVCs for short-term iv therapy inselected patients

Дослідження технологічного процесу виготовлення елементів гвинтових спіралей

INTRODUCTION: Nurses are in a prime position to manage to support families that have a family member living in a residential home for older people. Nurses' attitudes about meeting patients' family members vary. Studies describe that some nurses consider family members as a burden. But some nurses consider family members a resource and think it is important to establish good relationships with them. AIM: The aim of this study was to describe how registered nurses (RNs) experienced to participate in and conduct the intervention Family Health Conversations (FamHCs) with families in residential homes for older people. METHODS: The intervention FamHC was accomplished at three residential homes for older people. FamHC is a family systems nursing (FSN) intervention developed to support families facing the ill health of someone in the family. One RN from each residential home conducted the conversations. The RNs wrote diary notes directly after each conversation. The RNs were also interviewed 1 month after they had each conducted four FamHCs. The diary notes and the interviews were analysed separately by qualitative content analysis, and the findings were then summarized in one theme and further discussed together. FINDINGS: The main findings were that the RNs experience the conversations as a valuable professional tool involving the whole family. The RNs grasped that silence can be a valuable tool and had learned to attentively listen to what the families were saying without interrupting, allowing them and the families to reflect upon what the family members said. CONCLUSION: The findings show that the FamHC can be helpful for RNs in their work, helping them to perceive and understand the needs and desires of the families

In Vitro Evaluation of Non-Protein Adsorbing Breast Cancer Theranostics Based on 19F-Polymer Containing Nanoparticles

Eight fluorinated nanoparticles (NPs) are synthesized, loaded with doxorubicin (DOX), and evaluated as theranostic delivery platforms to breast cancer cells. The multifunctional NPs are formed by self-assembly of either linear or star-shaped amphiphilic block copolymers, with fluorinated segments incorporated in the hydrophilic corona of the carrier. The sizes of the NPs confirm that small circular NPs are formed. The release kinetics data of the particles reveals clear hydrophobic core dependence, with longer sustained release from particles with larger hydrophobic cores, suggesting that the DOX release from these carriers can be tailored. Viability assays and flow cytometry evaluation of the ratios of apoptosis/necrosis indicate that the materials are non-toxic to breast cancer cells before DOX loading; however, they are very efficient, similar to free DOX, at killing cancer cells after drug encapsulation. Both flow cytometry and confocal microscopy confirm the cellular uptake of NPs and DOX-NPs into breast cancer cells, and in vitro 19F-MRI measurement shows that the fluorinated NPs have strong imaging signals, qualifying them as a potential in vivo contrast agent for 19F-MRI

Effect of cultivar and inoculant on yields of faba beans (Vicia faba minor) and subsequent spring wheat (Triticum aestivum) under Scandinavian cropping conditions

Inoculation of legumes is generally considered to increase yield and to lower the need of nitrogen (N) fertilization, especially in semiarid regions and on sandy soils. It has not been clear whether inoculation with Rhizobium sp. in cropping of faba beans (Vicia faba minor) under Swedish conditions would improve yield and protein content. In 2015–2016, three faba bean cultivars and two strains of Rhizobium were studied in field trials in Central Sweden, including analyses of N fixation capacities using 15N abundance. The study did not show any effects of inoculation of Rhizobium on yield or protein content of faba beans or subsequent spring wheat yields. Yields of faba beans varied between cultivars but were not connected to inoculation. 15N abundance was influenced by rhizobium. The study cannot support the opinion that, generally, inoculation is beneficial for improved outcome of faba bean cropping under Scandinavian field conditions. No residual effect of inoculation on subsequent spring wheat yield was found

"Så då känner man att killar är mer värda än tjejer" : Uppfattningar hos elever i årskurs 4-6 om genus och kön utifrån tidskrifterna Goal Junior och Julia

Studiens syfte är att undersöka vilka uppfattningar om kvinnligt och manligt i medier som finns bland elever i årskurs 4–6. Detta eftersom det i och med den senaste läroplanen, Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, i samhällskunskapsämnets kursplan inte längre enbart handlar om att fostra demokratiska samhällsmedborgare. Samhällskunskapsläraren ska nu även undervisa om ”hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur” (Skolverket, 2011, s. 201). Den teori som inspirerat studien är hermeneutisk fenomenologi. Dessutom är genusteori och normkritisk teori relevanta för att stödja studiens resultat. I studien deltar tjugotre elever som går i årskurs 4–6 på tre olika kommunala skolor. Genom fokusgruppsintervjuer har studien resulterat i att normativa förståelser av genus delas av deltagarna i studien och att de är medvetna om skillnaderna i hur kvinnor och män framställs i medier. De ger även uttryck för att normer kan vara begränsande. Slutsatsen som dras i studien är att det är viktigt med representation av olika samhällsgrupper i medier och att normer begränsar. Därför förespråkas ett normkritiskt förhållningssätt i skolan.The aim of this study is to examine which perceptions of women and men in media occurs among pupils in the school years 4–6. This is because the latest curriculum in Sweden, Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, the subject civics no longer only includes to educate democratic citizens. The teacher in civics is now obliged to teach about how gender roles and sexuality is presented in media and popular culture. The theory which has inspired this study is hermeneutic phenomenology. Furthermore gender theory and normative criticism theory are relevant theories to support the study’s result. Twenty-three pupils from the school years 4–6 from three different local schools participated in the study. Through interviews in focus groups the study’s result show that normative understandings of gender is shared by the participants of the study and that they are aware of the differences between how women and men are presented in media. They also give expression to how norms can be limiting. The conclusion that can be drawn from the study’s result is that it is important with representation of different society groups in media and that norms are limiting. Therefore a normative criticism approach in school is recommended

Jämställdhet är en kunskapsfråga : En studie om jämställdhet, genus och sexualitet inom samhällskunskapsämnet för årskurs 4–6

Samhällskunskapsämnet är under ständig förändring, precis som samhället. I kursplanen för samhällskunskap har flera centrala innehåll tillkommit i och med läroplansreformen 2011. Det är inte längre ett ämne som enbart berör demokratisk fostran och kunskap. I undervisningen för årskurs 4–6 ska ”Hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur” och ”Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet” (Skolverket, 2011b, s. 201) behandlas. Denna studie utreder vad könsroller, sexualitet och jämställdhet innebär samt vikten av ett normkritiskt förhållningssätt i samhällskunskapslärarens undervisning. Det redogörs även för hur kön och sexualitet gestaltas i medier. Syftet med studien är att redogöra för hur synen på sexualitet och könsroller framställs och förstås i olika sammanhang. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie där vi analyserat tidigare forskning. Resultatet av studien visar att alla människor är medskapare och återskapare av normer, vilket inte behöver vara dåligt i sig, men de bör inte föras vidare utan reflektion. Det är alla lärares uppdrag att ifrågasätta normer som kan vara av kränkande eller diskriminerande karaktär. Det är därför viktigt att samhällskunskapslärare utmanar och ifrågasätter stereotypa gestaltningar av kön och sexualitet i sin undervisning. I studien framgår även att många lärare undervisar om jämställdhet och genus utan att ha gedigen kunskap i ämnet. Undervisningen baseras då på lärarens åsikter i ämnet, när det istället bör baseras på kunskap och vetenskap

Jämställdhet är en kunskapsfråga : En studie om jämställdhet, genus och sexualitet inom samhällskunskapsämnet för årskurs 4–6

Samhällskunskapsämnet är under ständig förändring, precis som samhället. I kursplanen för samhällskunskap har flera centrala innehåll tillkommit i och med läroplansreformen 2011. Det är inte längre ett ämne som enbart berör demokratisk fostran och kunskap. I undervisningen för årskurs 4–6 ska ”Hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur” och ”Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet” (Skolverket, 2011b, s. 201) behandlas. Denna studie utreder vad könsroller, sexualitet och jämställdhet innebär samt vikten av ett normkritiskt förhållningssätt i samhällskunskapslärarens undervisning. Det redogörs även för hur kön och sexualitet gestaltas i medier. Syftet med studien är att redogöra för hur synen på sexualitet och könsroller framställs och förstås i olika sammanhang. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie där vi analyserat tidigare forskning. Resultatet av studien visar att alla människor är medskapare och återskapare av normer, vilket inte behöver vara dåligt i sig, men de bör inte föras vidare utan reflektion. Det är alla lärares uppdrag att ifrågasätta normer som kan vara av kränkande eller diskriminerande karaktär. Det är därför viktigt att samhällskunskapslärare utmanar och ifrågasätter stereotypa gestaltningar av kön och sexualitet i sin undervisning. I studien framgår även att många lärare undervisar om jämställdhet och genus utan att ha gedigen kunskap i ämnet. Undervisningen baseras då på lärarens åsikter i ämnet, när det istället bör baseras på kunskap och vetenskap

Samarbete mellan lärarprofessioner för att eleverna ska nå målen : Lärandemiljö och tidiga insatser

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur speciallärare och lärare beskriver att de samarbetar gällande de elever som bedöms vara i svårigheter och därmed riskerar att inte nå kunskapsmålen i årskurs tre i ämnet svenska. Studien är relevant eftersom det finns behov av mer kunskap om professioners samarbete, proaktivt arbetssätt, god lärandemiljö och tidiga insatser för läs- och skrivinlärning. Det finns således behov av mer svensk forskning som uppmärksammar hur lärare och speciallärare stöttar och samarbetar kring detta utifrån sina professioner. Även Skolinspektionens rapport som pekar på att Läsa-, skriva-, räknagarantin i nuläget riskerar att huvudsakligen drivas av lärare synliggör det här behovet. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med speciallärare och lärare. Som metod för att analysera intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten av intervjusvaren visar att speciallärare och lärare beskriver att samarbetet mellan dem byggs på dialog, samsyn, tät kontakt, flexibilitet och gemensam problemlösning. Speciallärarna och lärarna beskriver att de har samtal där de ofta reflekterar tillsammans och diskuterar. Hinder som framkom var tid och lärare beskriver att speciallärare har många arbetsuppgifter att hinna med.  Resultaten visar även att organisationen på skolorna möjliggör ett samarbete och en diskussion mellan speciallärare och lärare gällande lärandemiljön. Vad gäller utformandet av lärandemiljön framkommer det att respondenterna tycker att det är viktigt med lugn och ro, variation i klassrummet både vad gäller möbler och placeringar och även i material som även behöver vara anpassat efter elevernas nivå och behov. En tydligt inarbetad struktur i klassrummet framhålls samt ett förebyggande arbetssätt för att ge elever goda förutsättningar i undervisningen och att göra elever delaktiga i sin undervisningssituation. Motivationshöjande inslag och lustfyllt lärande är viktiga inslag för att gynna elevers inlärning enligt speciallärare och några lärare. Resultatet av studien visar att speciallärarna betonar vikten av att fånga upp elevernas behov för att sätta in tidiga insatser. Lärarna i studien beskriver att de uppmärksammar och upptäcker ofta elever med indikation på läs- och skrivsvårigheter. Det är även via de obligatoriska kartläggningsmaterial och bedömningsstöd från Skolverket och screeningsmaterial som svårigheter uppmärksammas. Resultaten visar att speciallärarna och de flesta av lärarna beskriver att de har en dialog och att insatser utformas för det mesta av speciallärarna och även uppföljning av insatser sker. Det framkom att lärarna beskriver att de gör insatser i klassrummen. Speciallärarna beskriver att de arbetar med intensivläsning i perioder och med övningar kring fonologisk medvetenhet, fonem-grafemkoppling, sammanljudning, ordavkodning, automatisering och läsflyt. I resultatet framkommer att det finns en samsyn kring elever med läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat visar att speciallärare och lärare beskriver att de främst möts spontant och flexibelt. En slutsats är att utifrån speciallärares och lärares beskrivningar behöver de samarbeta för att kunna ge eleverna de bästa förutsättningarna. För att främja detta behöver organisationen på skolor möjliggöra detta i form av avsatt tid för speciallärare och lärare att diskutera och reflektera så att samverkan uppstår som komplement till det flexibla och spontana

Samarbete mellan lärarprofessioner för att eleverna ska nå målen : Lärandemiljö och tidiga insatser

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur speciallärare och lärare beskriver att de samarbetar gällande de elever som bedöms vara i svårigheter och därmed riskerar att inte nå kunskapsmålen i årskurs tre i ämnet svenska. Studien är relevant eftersom det finns behov av mer kunskap om professioners samarbete, proaktivt arbetssätt, god lärandemiljö och tidiga insatser för läs- och skrivinlärning. Det finns således behov av mer svensk forskning som uppmärksammar hur lärare och speciallärare stöttar och samarbetar kring detta utifrån sina professioner. Även Skolinspektionens rapport som pekar på att Läsa-, skriva-, räknagarantin i nuläget riskerar att huvudsakligen drivas av lärare synliggör det här behovet. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med speciallärare och lärare. Som metod för att analysera intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten av intervjusvaren visar att speciallärare och lärare beskriver att samarbetet mellan dem byggs på dialog, samsyn, tät kontakt, flexibilitet och gemensam problemlösning. Speciallärarna och lärarna beskriver att de har samtal där de ofta reflekterar tillsammans och diskuterar. Hinder som framkom var tid och lärare beskriver att speciallärare har många arbetsuppgifter att hinna med.  Resultaten visar även att organisationen på skolorna möjliggör ett samarbete och en diskussion mellan speciallärare och lärare gällande lärandemiljön. Vad gäller utformandet av lärandemiljön framkommer det att respondenterna tycker att det är viktigt med lugn och ro, variation i klassrummet både vad gäller möbler och placeringar och även i material som även behöver vara anpassat efter elevernas nivå och behov. En tydligt inarbetad struktur i klassrummet framhålls samt ett förebyggande arbetssätt för att ge elever goda förutsättningar i undervisningen och att göra elever delaktiga i sin undervisningssituation. Motivationshöjande inslag och lustfyllt lärande är viktiga inslag för att gynna elevers inlärning enligt speciallärare och några lärare. Resultatet av studien visar att speciallärarna betonar vikten av att fånga upp elevernas behov för att sätta in tidiga insatser. Lärarna i studien beskriver att de uppmärksammar och upptäcker ofta elever med indikation på läs- och skrivsvårigheter. Det är även via de obligatoriska kartläggningsmaterial och bedömningsstöd från Skolverket och screeningsmaterial som svårigheter uppmärksammas. Resultaten visar att speciallärarna och de flesta av lärarna beskriver att de har en dialog och att insatser utformas för det mesta av speciallärarna och även uppföljning av insatser sker. Det framkom att lärarna beskriver att de gör insatser i klassrummen. Speciallärarna beskriver att de arbetar med intensivläsning i perioder och med övningar kring fonologisk medvetenhet, fonem-grafemkoppling, sammanljudning, ordavkodning, automatisering och läsflyt. I resultatet framkommer att det finns en samsyn kring elever med läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat visar att speciallärare och lärare beskriver att de främst möts spontant och flexibelt. En slutsats är att utifrån speciallärares och lärares beskrivningar behöver de samarbeta för att kunna ge eleverna de bästa förutsättningarna. För att främja detta behöver organisationen på skolor möjliggöra detta i form av avsatt tid för speciallärare och lärare att diskutera och reflektera så att samverkan uppstår som komplement till det flexibla och spontana