Sickness Absence and Local Cultures

Sickness absence has been found to vary substantially across geographical areas. There are large differences between different countries but also between different regions within a particular country. In the literature some of these observed differentials have been suggested to stem from differences in local norms with regard to the legitimacy of living off benefits. The aim of our study is to investigate the effect of geographical and presumed cultural context on sickness absence. In order to identify this effect we compare changes in sickness related absence for individuals who move from one Swedish region to another with those occurring when individuals move within Swedish regions. Our results indicate that the region of residence is important to the individual sickness related absence. Moreover, we cannot rule out the possibility that the observed patterns are caused by local cultures regarding sickness absence and the existence of a so called “cultural illness”.Sickness absence; social norms; domestic migration

Attityder och delaktighet vid etablering av vindkraft till havs

The political objectives on national and international levels towards a larger proportion of renewable energy require considerable planning activities on a local level. These activities inevitably must relate to the local community and its various groups; their culture, economy, social activities as well as their views on environmental problems and nature values. This applies to all energy plants. Wind power has previously been regarded as small-scale in character, as it has often been built as small groups of windmills. In recent years, wind power projects on a larger scale have been developed and established, making wind power more significant for the local community and its inhabitants. The present report is based on a study of views expressed by locals as regards a special kind of wind-power plant, namely large-scale, offshore wind power. The report aims at examining the coordination between different stakeholders; decision-makers, communities and entrepreneurs concerning two wind power projects: Lillgrund in The Sound (Öresund), and Utgrunden II in the Kalmar Strait (Kalmarsund). The report is intended to provide an understanding of attitudes and perceptions of risks and possibilities of various local stakeholders in these two cases. Conceptual tools are borrowed from our own studies as well as other researchers’ previous studies of attitudes, values, and forms of public participation. Since the study objective has been to seek the stakeholders’ own formulations of problems and opportunities concerning the projects, we have used a qualitative research design. Three types of techniques have been used to gather information: document analysis, field observations and in-depth interviews. Important to note is that the report is not based on statistical data of public attitudes. Positive as well as negative attitudes towards the two wind power projects have been analyzed in both regions. The positive attitude is mainly based on ethical values (wind is seen as an environmentally sound energy source that we should invest in), and for some also on material values (projects can create jobs and economic growth in the local community). The negative attitude is partly based on aesthetic values (scenery and local nature values are thought to be threatened) and a combination of substantive and ethical values (wind power is seen as unprofitable and inefficient). The analysis shows that there is need for increased knowledge, both through the provision of facts about economic and technical conditions of wind power and, as a reversed mediation of knowledge, by better understanding of local stakeholders’ conceptions of wind power projects. Criticism of wind power is largely based on a view that it could not be an effective way to produce energy, and that it could not possibly bear its own costs. Thus, wind power entrepreneurs should clearly show environmental benefits, profitability and efficiency in a specific project draft. Moreover, negative emotions towards wind power projects are closely associated with aesthetic values. We were able to note that the scale of the projects had given rise to greater hesitation and more concern about visual intrusion. It is therefore essential to take human experience seriously, for example by maintaining a dialogue around each specific project from an aesthetic point of view in order to establish what local values and experiences are thought to be threatened, and how the project might be altered

Private individual forest owners’ attitude to forest certification : an interview study about advantages and disadvantages from a landowner perspective

Miljömedvetenheten ökar konstant i dagens samhälle. Skogscertifieringar är därmed ett högst relevant ämne på grund av den växande diskussionen om produktionsskogarna och debatten om ett hållbart skogsbruk. Majoriteten av den svenska skogsarealen är certifierad, men trots detta är endast 41 % av de privata enskilda skogsägarna certifierade idag. Denna studie genomfördes för att undersöka vilka underliggande inställningar och attityder som den privata enskilda skogsägaren har gentemot skogscertifi-eringssystemen FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest certification). De bakomliggande processerna till dessa attityder studerades utifrån en teorimodell som heter trekomponentsmodellen. Studien undersökte även vad skogsägaren ser för fördelar och nackdelar med att vara ansluten till något av systemen. Studien baserades på kvalitativa intervjuer vilket lämpar sig väl för att få en djupare förståelse för fenomenet i fråga. Både certifierade och ocertifierade skogsägare intervjuades, samt experter från de tre skogsägarföreningarna Norra skog, Mellanskog samt Södra skogsägarna. Detta för att skapa en bredare förståelse för varför enskilda skogsägare är den ägarkategori som är lägst andel certifierad idag. Resultatet påvisade att det finns både fördelar och nackdelar med att vara certifierad och att såväl de certifierade som ocertifierade skogsägarna, men även experterna bekräftade detta. Attityderna kring skogscertifieringarna var delade där vissa enbart var positiva, medan andra var mer kluvna i sin inställning. Faktorer som ofta påverkade inställningen var av ekonomiska, ekologiska och sociala skäl, men även en rädsla för inskränkningar och att bli styrd i sitt brukande. De attityder som uppmärksammats har sin grund i framför allt skogsägarnas kunskaper och erfarenheter. Även känslor och till viss del beteendemässiga processer kunde förklara attityden. Samtidigt visade vissa skogsägare på okunskap, vilket delvis kan kopplas till den uppfattning de har idag.In today´s society, environmental awareness is constantly increasing. Forest certification is therefore a highly relevant topic due to the growing discussions about the production forests and the debate about sustainable forestry. The majority of the forests in Sweden are certified, but despite this, only 41 % of the private individual forest owners are certified today. This study was conducted to investigate attitudes that the forest owners have towards the forest certification systems FSC (Forest Stewardship Council) and PEFC (Program for the Endorsement of Forest Certification). The underlying processes for these attitudes were analyzed based on a theory model called the tree component model. The study also included investigating what they perceive as advantages and disadvantages of being connected to one of the systems. The study was based on qualitative interviews, which is well suited when the aim is to gain a deeper understanding of the phenomena in question. Both certified and uncertified forest owners were interviewed, as well as experts from the tree forest owners´ associations, Norra Skog, Mellanskog and Södra Skogsägarna. The purpose was to create a broader understanding of why small forest owners are the ownership category with the lowest rate of certification today. The results showed that there are both advantages and disadvantages when being certified and both the certified and uncertified forest owners, as well as experts in the subject, confirmed this. Attitudes towards forest certification were divided, with some being only positive, while others were disunited in their attitude. Factors that influenced the attitude were above all economical, ecological and social reasons, but also a fear of restrictions and being controlled in their forestry. The attitudes observed in this study were primarily based on the forest owners´ knowledge and experience. Emotions and to some extent behavioral processes, could also explain the attitude. Some forest owners´ also showed a low knowledge in the subject which partly influence the perception they have today

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityd till sin tvåspråkighet

Syfte och metod Syftet med uppsatsen är att presentera en undersökning om tvåspråkiga elevers syn på den egna tvåspråkigheten. De övergripande frågorna som vi söker svar på är: Vilka attityder har tvåspråkiga elever till sin egen tvåspråkig- het? Spelar skolan någon roll för tvåspråkiga elevers attityd gentemot den egna tvåspråkigheten? Vilka för- och nackdelar upplever de? Vilket språk anser de att de behärskar bäst? För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med tio tvåspråkiga informanter från en heterogen respektive homogen skola. Med homogen skola avse vi en skola där procenten elever med ett annat modersmål än svenska är ungefär 10 %. Med heterogen skolan menar vi en skola där mängden elever med annat modersmål är betydligt större. Resultat Undersökningen visar att samtliga tvåspråkiga informanter har ett positivt förhållningssätt till sin tvåspråkighet. Det framgår även att informanternas syn på sina olika språk och kulturer är oberoende av skola. Däremot visar vår undersökning en skillnad i de positiva attityderna mellan informanterna från den homogena skolan och in- formanterna från den heterogena. Informanterna från den homogena skolan anser att det är bra att kunna språk för att få en möjlighet att kommunicera med omvärlden medan informanterna från den heterogena skolan lyfter fram en stolthet över sitt ursprung. Resultatet visar att samtliga informanter anser att tvåspråkighet och att vara tvåspråkig är något positivt men de upplever även nackdelar. Nackdelarna förekommer i mötet med omvärlden och då informanterna växlar mellan sina språk. Studien visar även att 9 av 10 informanter anser sig behärska det svenska språket bättre än sitt modersmål. Läraryrket I skolans uppdrag och värdegrund framgår det att den ökande globaliserings- och internationaliseringsprocessen ställer höga krav på människans kunskap och förståelse för den kulturella mångfalden vilket befrämjar en trygg identitetsutveckling. Skolan har en viktig roll i utvecklandet av förståelse för den kulturella mångfalden och ska agera som en social och kulturell arena för möten mellan människor. För att skapa förutsättningar för ett mång- kulturellt lärande anser vi det vara viktigt att titta på tvåspråkighet ur ett elevperspekti

Lantmännens förvärv av HKScan Sweden AB

Sveriges grisproduktion ger positivt avtryck inom EU där länder runt om vill ta del av den svenska modellen. Detta trots att Sverige är ett av de minsta länderna inom EU när det kommer till grisproduktion. Produktionsmodellen är framgångsrik med förebyggande och högre krav än andra länder inom EU. Inom Sverige uppgick antalet grisar till drygt 1,39 miljoner, med en produktion på totalt 1 173 företag i juni 2022. I Sverige är HKScan i Kristianstad det slakteri som tar emot flest antal grisar för slakt, följt av KLS Dalsjöfors, KLS Kalmar och Skövde slakteri. HKScan Sweden AB har sedan 2007 ägts av det finska bolaget HKScan Oyj som under våren 2024 förvärvats av kooperativet Lantmännen och blir nu Scan Sverige. Förvärvet anses strategiskt för Sveriges livsmedelsstrategi samt beredskap, där Lantmännens unika position i livsmedelskedjan kommer att breddas samt skapa ytterligare styrka. Studien syftar till att undersöka grisproducenter i Sverige attityder mot Lantmännens förvärv av HKScan Sweden AB inriktade på slaktsvinsproduktion med stöd av teorin om planerat beteende samt socialt kapital. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ fallstudie med induktiv ansats gjorts, inkluderande semistrukturerade intervjuer. Totalt tio grisproducenter i Sverige har intervjuats med frågor som berör attityder, sociala värden, beteende och val, normer inom branschen, samt frågor rörande Lantmännen som kooperativ organisation. Studiens resultat visar en positivitet till Lantmännens förvärv av HKScan Sweden AB med en god tillit till Lantmännen som organisation. En god lönsamhet tillsammans med socialt kapital till slakteriet och den egna kontaktpersonen värderas högt, där resultatet visar att producenterna har störst socialt kapital till den närmaste organisationen. Långsiktiga och goda relationer med hög tillit är av högt värde tillsammans med att de dagliga funktionerna i driften ska fungera utan stora problem samt med ett mindre administrativt arbete. Det är inte engagemang till Lantmännen som kooperativ som prioriteras då det finns en grund av god tillit till organisationen. HKScans historia samt problematiska drift är faktorer som resultatet belyser, där noteringssystemet som slakteriet använder inte anses tillfredsställande för alla. Resultatet visar dock att förtroendet till HKScan ökar i och med förvärvet. Studiens resultat belyser även en viss oro att Lantmännen, i och med förvärvet, kan bli för stora på den svenska lantbruksmarknaden som kan leda till en mer monopolistisk drift. Vid val av slakteri bland respondenterna kan resultatet visa att det inte finns någon direkt branschnorm vid val av slakteri. Det är en god relation och tillit som värderas. Majoriteten är dock med i en organisation som verkar tillsammans och ger en genomslagskraft, där den största transparensen och sociala kapitalet är. Slutsatser från studiens resultat som kan konstateras är att grisproducenterna har en positiv attityd till Lantmännens förvärv av HKScan Sweden AB. Förvärvet är utom producenternas kontroll, där planerade beslut för den egna driften är de beslut som producenterna själva kan påverka. Det finns en viss oro samt en kritik gentemot HKScans noteringssystem samt slakteriets historia. Slutsatserna kan summeras till att de viktigaste faktorerna för grisproducenterna är god lönsamhet samt tillitsfulla och långsiktiga relationer. Kooperativ som organisationsform är inte av större vikt utan det sociala kapitalet värderas. Förtroendet för Lantmännen är högt, och ökar även till HKScan i och med förvärvet.Sweden's pig production leaves a positive mark within the EU, where countries around want to adopt the Swedish model. This is despite Sweden being one of the smallest countries in the EU when it comes to pig production. The production model is successful with preventative measures and higher standards than other EU countries. Within Sweden, the number of pigs amounted to just over 1.39 million, with production from a total of 1,173 companies in June 2022. In Sweden, HKScan in Kristianstad is the slaughterhouse that receives the most pigs for slaughter, followed by KLS Dalsjöfors, KLS Kalmar, and Skövde slaughterhouse. Since 2007, HKScan Sweden AB has been owned by the Finnish company HKScan Oyj, which was acquired by the cooperative Lantmännen in the spring of 2024 and is now called Scan Sverige. The acquisition is considered strategic for Sweden's food strategy and preparedness, where Lantmännen's unique position in the food chain will be broadened and create additional strength. The study aims to investigate Swedish pig producers' attitudes towards Lantmännen's acquisition of HKScan Sweden AB focused on slaughter pig production with the support of the theory of planned behavior and social capital. To answer the study's research questions, a qualitative case study with an inductive approach was conducted, including semi-structured interviews. A total of ten pig producers in Sweden were interviewed with questions concerning attitudes, social values, behavior and choices, norms within the industry, and questions regarding Lantmännen as a cooperative organization. The study's results show positivity towards Lantmännen's acquisition of HKScan Sweden AB with good trust in Lantmännen as an organization. Good profitability along with social capital towards the slaughterhouse and the individual contact person is highly valued, where the results show that producers have the greatest social capital towards the nearest organization. Long-term and good relationships with high trust are of high value, together with the daily functions of the operation running smoothly with minimal administrative work. Engagement with Lantmännen as a cooperative is not prioritized as there is a foundation of good trust in the organization. HKScan's history and problematic operations are factors highlighted by the results, where the pricing system used by the slaughterhouse is not considered satisfactory for everyone. However, the results show that trust in HKScan increases with the acquisition. The study's results also highlight some concern that Lantmännen, with the acquisition, may become too large in the Swedish agricultural market, which could lead to a more monopolistic operation. When choosing a slaughterhouse among the respondents, the results show that there is no direct industry norm in the choice of slaughterhouse. It is a good relationship and trust that are valued. However, the majority are part of an organization that works together and provides impact, where the greatest transparency and social capital are found. Conclusions from the study's results can be stated as pig producers having a positive attitude towards Lantmännen's acquisition of HKScan Sweden AB. The acquisition is beyond the producers' control, where planned decisions for their own operations are the decisions the producers themselves can influence. There is some concern and criticism towards HKScan's pricing system and the slaughterhouse's history. The conclusions can be summarized as the most important factors for pig producers being good profitability as well as trustworthy and long-term relationships. The cooperative as an organizational form is not of major importance, but social capital is valued. Trust in Lantmännen is high and also increases towards HKScan with the acquisition

Attitudes, norms and barriers of livestock trading : how does its use affect quality, competitiveness and added value in the beef industry?

I svensk nötköttsproduktion råder stor diversitet i avelsmaterial och produktionsformer. Diversitet gör att det finns en rad olika kvalitetsegenskaper och mervärden för livdjur i ett förmedlingsstadie. Majoriteten av förmedlingen sker genom de två största slakterierna i Sverige, HK Scan och KLS Ugglarps. Slakterierna har i regel åtaganderättförbehåll på de djur de förmedlar, vilket påverkar lantbrukarnas förhandlingsutrymme. I länder som Storbritannien, Kanada och USA har, man istället för förmedling genom slakterier, fysiska auktioner där slutproducenterna får buda mot varandra om högsta pris. I takt med digitaliseringens frammarsch har användandet av digitala auktionsplattformar ökat i en rad olika branscher. Exempel på digitala auktionsplattformar i nöttköttsbranschen är Svensk köttrasprövnings tjurauktioner och Boskapstorget, som riktar in sig på förmedling av avelsdjur och livdjur. Intresse för digitala auktionsplattformar, så som Boskapstorget, finns bland livdjursproducenter. Dock har den faktiska användningen genom sajten varit svag. Undersökningens syfte var att, med teorin om planerat beteende, identifiera vilka attityder, normer och hinder som påverkar användningen av förmedlingsavtal och digitala auktionsplattformar. Studien har också att berört hur alternativen påverkar arbetet med kvalité, konkurrenskraft och främjandet av mervärden i nötköttsbranschen. Detta för att det finns en uppfattning bland producenter att det finns möjlighet till förbättring inom dessa tre områden. Studien innefattade 13 st. telefonintervjuer med ett standardiserat frågeformulär. Studien har konstaterat att återleveranskrav och ett litet förhandlingsutrymme är de två största hindren för producenter att använda förmedlingsavtal. Dock gör bristen på alternativ, den uppleva ekonomiska tryggheten och tryggheten i att alltid kunna sälja eller köpa djur att de allra flesta producenter ändå väljer förmedlingsavtal. Om förmedlingsavtalen ska stimulera kvalité, konkurrenskraft och mervärden behöver avtalen utvecklas så att mervärden och kvalité premierar uppfödaren ekonomiskt. Vilket i förlängningen kommer underlätta producenternas konkurrentsituation. Intentionen med digital livdjursförmedling är att den fria prissättningen kommer underlätta förmedling av mervärden och stimulera producenter att producera djur av god kvalité. Det kommer i sin tur förbättra konkurrenssituationen för de producenter som satsar på mervärden och kvalité. Avgörande faktorer för en utbred användning är säkerställandet av en säker betallösning och smittuppföljning. Skulle varumärket skadas i ett tidigt stadium skulle det bli förödande för fortsatt användning och utveckling. Dock går det inte att utesluta att det kan finnas andra oanade och oönskade konsekvenser av digitala auktionsplattformar för livdjur. Konsekvenser som upptäcks vid en omfattande användning.Swedish beef production contains a big diversity when it comes to breeding materials and types of production systems. Due to the diversity there is different quality and added value in the livestock trading. The majority of the livestock trading appears through the two biggest stakeholders of Sweden (HK Scan and KLS-Ugglarps). The stakeholders have the right to slaughter the cattle that they have sold to the farmer though their livestock trading service. In countries like Great Britten, Canada and USA is the norm to buy or sell the livestock though livestock auctioneers. Where the byers compete against each other about having the highest offer. In times of the digital evolution has the use of digital auctions increased in different industries. Examples of digital auction platforms in the beef industry is Svensk köttrasprövning and Boskapstorget. There is interest of using digital auction platforms among the beef producers rather than using the traditional livestock trading by the stakeholders. Despite the interest, the actual use of the digital auction platforms has been low. The purpose of the study was to identify which attitudes, norms and barriers which effects the use of traditional livestock trading and the possible use of a digital auction platform. The study has also identified how the alternatives affects the work whit quality, competitiveness and added value in the beef industry. The study included thirteen respondents who participated through telephone interview. The conclusions of the study were that the reservation of the slaughter and the small space of negotiation are the two biggest barriers of using traditional livestock trading. However, the lack of alternative ways of trading livestock, the sense of economical trustiness and ability to always trade animals makes the livestock trading through the stakeholders attractive. If the livestock trading through the stakeholders should simulate quality, competitiveness and added value the system needs to develop so the added value and quality makes a financial difference for the calf producer. The financial difference will stimulate the competitiveness of producers. The intention of digital auction platforms is that the market-based pricing of cattle will stimulate added value and stimulate producers to breed cattle of good quality. It will improve the competitiveness for the producers that invests in added value and quality. The main factor of using is the ensuring of a safe financial transaction and infection control. If the trademark harms in an early stage, it will be devastating for a continues use and develop. However, the study cannot exclude the fact that it can be other unwanted consequences with the use of digital auction platforms for trading livestock

Varför lyckas vissa chefer bättre än andra? – En studie av arbetsklimatanalysen på ”Tillverka AB”

Personalen är den främsta tillgången för flertalet, om inte alla, organisationer idag. Detta innebär att arbetsmiljö och trivsel på arbetsplatsen blir väldigt viktigt för ett företags prestationer. För att mäta hur nöjda medarbetarna är genomför vår uppdragsgivare ”Tillverka AB” årligen en arbetsklimatsanalys (AKA) i hela organisationen. (Företaget är ett internationellt tillverkande företag som önskade att behålla sitt riktiga namn anonymt.) Våra kontaktpersoner på företaget önskade att vi skulle undersöka AKA-processen hos produktionschefer (verkstadsanställdas närmaste överordnade) för att se vilka faktorer som påverkar produktionschefernas och deras respektive avdelningars AKA-resultat. Utifrån uppdraget formulerade vi vår forskningsfråga: Hur kan produktionscheferna på Tillverka AB arbeta för att förbättra sina AKA-resultat? Vårt mål var att besvara denna fråga genom att lyfta fram och analysera eventuella skillnader mellan produktionscheferna och arbetsgrupperna, dels i deras sätt att arbeta med AKA´n och dels i deras attityder gentemot denna. Vi fokuserade på chefernas och de verkstadsanställdas lärande, utveckling och motivation då vi ansåg att dessa faktorer är direkt avgörande när det gäller hur cheferna kan förbättra sina AKA-resultat. I teorikapitlet fokuserade vi exempelvis på teori som rör just lärande och kunskaps betydelse för organisationers utveckling. Vi koncentrerade oss även på teorier och studier om feedbackens och motivationens roll i en individs lärande och utveckling, samt hinder mot detta. För att förstå attityder gentemot AKA´n valde vi ut motivationsteorier som fokuserar på exempelvis anställdas förväntningar på företaget samt vikten av att ledningens retorik också avspeglas i den faktiska verksamheten. Vi genomförde intervjuer med sex produktionschefer och två till fyra verkstadsanställda under respektive chef. Urvalet gjorde vi genom att välja ut de tre chefer som hade erhållit lägst respektive högst resultat på 2007 års AKA. Mer precist delade vi in de sex produktionscheferna och deras verkstadsanställda i två grupper. I Grupp 1 ingick cheferna med lägre resultat och i Grupp 2 ingick de med högre. Denna uppdelning efter AKA-resultat användes genomgående under undersökningen. Ser man till intervjufrågorna behandlade de arbetssätt med och attityd gentemot AKA´n, utvecklingsmöjligheter, feedback, kontakt med andra produktionschefer etcetera. Chefernas och de anställdas svar sammanställdes i varsin tabell och utifrån dessa kunde såväl skillnader som likheter mellan grupperna identifieras. De likheterna som kom fram rörde utvecklingsmöjligheter, arbetssätt med AKA´n samt bristande kommunikation mellan produktionscheferna. De skillnader som kom fram var attityder och motivation gentemot AKA´n, uppfattningar om feedback, uppföljning av AKA-aktiviteter samt chefernas sätt att hantera problem kring AKA´n. Av undersökningen kom vi fram till att cheferna i Grupp 2 lyckats bättre eftersom de är mer angelägna om att hitta tid till uppföljning av aktiviteterna, även under tidspress. De ser också större betydelse i AKA-aktiviteterna jämfört med Grupp 1. Utifrån undersökningen anser vi att Tillverka AB därför borde uppmärksamma uppföljningen av aktiviteterna i större utsträckning. Vi kom också fram till att det är dålig kommunikation mellan fabrikerna vilket hindrar spridning av viktig kunskap om arbetet med AKA´n – något som skulle kunna hjälpa cheferna att förbättra sina AKA-resultat. Vår rekommendation blir därför att skapa forum där erfarenheter kan utbytas mellan cheferna. Resultatet visade också att många verkstadsanställda angav att AKA´n inte ger dem något, vilket skulle kunna bero på att deras förväntningar på AKA´n och aktiviteterna är för höga. Chefen måste därmed vara tydlig med vilken nivå AKA-aktiviteterna ligger på och att förväntningarna ska anpassas till avdelningen. Avslutningsvis visade studien att det fanns negativa attityder till AKA´n i båda grupperna men främst i Grupp 1. Vår uppfattning är att cheferna i Grupp 2 har en mer positiv attityd och på så sätt skapar bättre förutsättningarna för att nå högre AKA-resultat. Vår rekommendation är således att företaget skapar mer uppmärksamhet kring produktionschefernas arbete med AKA´n för att skapa motivation och åtagande, och på så sätt försöka förändra chefernas attityder till den

Erfarenheter av stigmatisering och diskriminering bland personer med psykisk sjukdom

The overall aim of this thesis is to 1) investigate the prevalence of stigmatizing experiences and beliefs of devaluation and discrimination among persons with mental illness, and 2) to investigate the relationship between beliefs of devalua¬tion/¬discrimination, rejection experiences and sociodemographic/clinical patient characteristics, social networks, self esteem, empowerment and subjective quality of life. The thesis comprises four papers. Part one of the study was designed as a cross-sectional study using a convenience sample of 200 consumers in current contact with mental health services or with earlier experiences of this. In order to reach subjects with different experiences of mental illness recruitment were made at inpatient and outpatient settings, rehabilitation units and among members of user organizations. This part of the study is presented in paper I-III. In the second part of the study 25 mental health user's who participated in the cross-sectional study were interviewed with regard to experiences of rejection related to their mental illness (Paper IV). Paper I investigates prevalence of rejection experiences and beliefs of devaluation and discrimination and the relationship to sociodemographic and clinical patient charac¬teristics. Except for a few areas, more than half of the participants believed that psychiatric patients might face severe devaluation and discrimination. Almost half of the participants reported that they avoided people, because they felt that they look down on people with mental illness. Paper II examines beliefs of devaluation/¬discrimination, actual rejection experiences, empowerment, social network and the relationship of these factors to subjective quality of life among 150 individuals with mental illness. Paper III compares subgroups with low and high levels of rejection experiences with regard to self-esteem, sense of coherence and empowerment. In summary this thesis shows moderate associations between more frequent rejection experiences and a lower degree of global functioning, a greater number of admissions to inpatient psychiatric care and with current contact with social services (Paper I). In Paper II the factors most prominently related to subjective quality of life were overall empowerment and overall social network. For a subgroup of subjects suffering from psychotic disorders there was a significant negative relationship between subjective quality of life and rejection experiences. Subjects suffering from psychotic disorders also reported more frequent rejection experiences than subjects with affective disorders or other disorders. The main finding in Paper III was that more rejection experiences were associated with lower level of sense of coherence and to a lesser extent, with lower level of empowerment and self-esteem. Paper IV showed that experiences of devaluation and discrimination can be found in many areas, and seemed to result in more constricted social networks, unemployment and reductions of life opportunities

Homosexuella kvinnors upplevelser av bemötande inom mödra- och barnrådgivning - en kvalitativ studie

Examensarbete: Syftet med denna empiriska studie var att beskriva homosexuella kvinnors upplevelser av bemötande inom mödra- och barnrådgivning. Som metod användes en elektronisk enkät med öppna frågor. Informanterna är 14 homosexuella kvinnor med barn, vilka är medlemmar i föreningen ”Regnbågsfamiljer i Finland” och i ”Regnbågsankan”. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien är likartat som tidigare forskning inom ämnet. Homosexuella kvinnor upplever bemötandet som positivt då de blir jämlikt behandlade och då båda mammorna blir sedda som föräldrar till barnet. Upplevelsen av bemötandet var negativ på grund av upplevelser av heteronormativ miljö och på grund av att vårdarna hade lite kunskap om regnbågsfamiljer. Utvecklingsarbete: Syftet med detta utvecklingsarbete är att sprida kunskap om homosexuella kvinnors upplevelser av bemötande inom mödra- och barnrådgivning. Syftet är även att ge ökad kunskap åt hälsovårdar- och barnmorskestuderanden om resultatet från examensarbetet och om regnbågsfamiljer och deras situation i Finland idag. Utvecklingsarbetet baseras på resultatet från examensarbetet ”Homosexuella kvinnors upplevelser av bemötande vid mödra- och barnrådgivningen” (Qvarnström & Sjöström, 2015). Resultatet i examensarbetet visar hurdana upplevelser mammorna har av bemötandet, med utvecklingsarbetet vill respondenterna fördjupa sig i regnbågsfamiljernas situation i Finland just nu. Utvecklingsarbetet består av en broschyr (Bilaga 5) för vårdpersonal och en temaförmiddag (Bilaga 1-4) som ordnades vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa.Opinnäytetyö: Tämän tutkimuksen tarkoitus on kuvata homoseksuaalisten naisten kokemuksia kohtaamisesta äitiys- ja lapsineuvolassa. Menetelmänä on käytetty elektrooninen kysymyslomake avoimilla kysymyksillä. Informantit ovat 14 homoseksuaalista naista, joilla on lapsi ja ovat jäseneitä yhdistyksissä ”Sateenkaariperheet Suomessa” ja ”Regnbågsankan”. Kerätty materiaali on analysoitu laadullisella sisällön analyysilla. Tulos tutkimuksessa on vertailukelpoinen aiemmin tehtyyn tutkimuksiin aineessa. Homoseksuaaliset naiset kokevat kohtaamisen positiivina kun he saavat tasa-arvoisen kohtelun ja kun molemmat äidit nähdään lapsen vanhempina. Kokemukset olivat negatiivisia kun ympäristö oli heteronormatiivinen ja kun hoitajalla ei ollut tarpeeksi tietoa sateenkaariperheistä. Kehitystyö: Tämän kehitystyön tarkoitus on sisällyttää tietoa homoseksuaalisten naisten kokemuksia kohtaamisesta äitiys- ja lastenneuvolassa. Tarkoitus on myös sisällyttää tietoa terveydenhoitaja- ja kätilöopiskelijoille opinnäytetyön tuloksesta ja sateenkaariperheiden tilanne Suomessa tänään. Kehitystyö pohjautuu opinnäytetyön, ”Homoseksuaalisten naisten kokemuksia kohtaamisesta äitiys- ja lastenneuvolassa” (Qvarnström & Sjöström, 2015), tuloksiin. Opinnäytetyön tulokset näyttää millaisia kokemuksia äideillä on kohtaamisesta, kehitystyöllä vastaajat haluavat uppouta sateenkaariperheiden tilanteesta Suomessa tänään. Kehitystyö koostuu esitteestä (Liite 5) ja teemaaamupäivästä (Liitteet 1-4), joka pidettiin Ammattikorkeakoulussa Novia Vaasassa.Bachelor's thesis: The aim of this empirical study was to describe homosexual women's experience of encounters in maternal and child healthcare. The method used in the study was an electronic questionnaire with open questions. The informants were 14 homosexual women with children, who are members of the associations “Regnbågsfamiljer i Finland” and ”Regnbågsankan”. The material was analyzed using the qualitative content analysis. The result of the study is similiar to earlier studies of the subject. Homosexual women experience the refutation as positive when they are equally treated and when both mothers are seen as parents to the child. The experiences were negative due to the heteronormative environment and due to the nurses' lack of knowledge about rainbow families. Development project: The aim of this development project is to spread knowledge about homosexual women’s experience of encounters in maternal and child care. The aim is also to incorporate information, about the result from the bachelor’s thesis and about rainbow families and their situation in Finland, to students in public health and midwifery. The development project is based on the result of the bachelor’s thesis ”Homosexual women’s experience of encounters in maternal and child care” (Qvarnström & Sjöström, 2015). The result of the bachelor’s thesis show what kind of experiences the mothers have of the encounters, by this development project the respondents want to immerse in the situation of rainbow families in Finland today. The development project consists of av brochure (Appendicy 5) for healthcare professionals and a theme day (Appendicies 1-4), which was held at Yrkeshögskolan Novia in Vaasa

Samverkan och lärande kring sårbehandling : erfarenheter från olika professionsperspektiv i primärvård och utbildning

Aim: The overall aim of this thesis is to explore collaboration and knowledge development in wound management in practice and in education. One specific aim is to investigate district nurses’ (DNs’) wound management according to wound appearance, assignment of responsibilities for diagnosis and care, guidelines for wound treatment and DNs’ collaboration with other professional groups (I). Another is to describe DNs' experiences of nursing actions in wound management (II), and experiences of knowledge and knowledge development in wound care when treating patients with different types of wounds (III). Further aim is to explore General Practitioners’ (GPs’) experiences of their role in leg ulcer management with emphasis on perceptions of knowledge in wound management and collaboration with DNs (IV). The last specific aim is to explore attitudes and perceptions from nursing and medical students towards the other profession in relation to wound care (V). Methods: Data were collected by questionnaire (I). Descriptive statistical analysis and content analysis of the textual data were conducted. For study II-IV qualitative interviews were performed with eight DNs (II), 16 DNs (III) and 16 GPs (IV). Content of interviews were analyzed using qualitative content analysis (II-III) and thematic analysis (IV). One study applied both questionnaire and focus groups (V). Analyses of questionnaires were made by descriptive statistics and thematic analysis of focus groups (V). Results: DNs' wound management cases consisted in total of 310 wounds in 283 patients. The most common acute wounds were traumatic wounds while pressure ulcers and venous leg ulcers dominated of slow healing wounds. Collaboration between DNs and GPs was lacking. The area of responsibility of different professional groups was not defined and guidelines for wound treatment were often lacking. Interprofessional collaboration was regarded as important for wound healing (I). DNs strived to provide expert wound care while working independently. These aspirations were aggravated by organizational shortcomings, such as lack of authority and resources required to carry out their nursing actions optimally (II). DNs experienced wound management as knowledge-intensive and knowledge development as ongoing process based on learning alongside with clinical practice (III). GPs described their role in wound management as consultant and coordinator in charge of the diagnosis. They perceived their wound care knowledge as being depending on their education and clinical experience. Collaboration with DNs was governed by organizational factors (IV). Nursing and medical students showed a positive attitude towards interprofessional collaboration. They experienced the need for clarity of roles in wound care. Structures of authoritarian attitudes, care culture and old traditions were seen as obstacles to future collaboration. Interprofessional education (IPE) was seen as an opportunity to acquire wound care knowledge and jointly learn about each other’s professions and thus IPE was seen as a tool in to the profession (V). Conclusion: DNs and GPs work multiprofessionally in parallel activities and interact with each other only when problems occur in wound treatment. Collaboration is largely controlled by the organization. The wound care knowledge is mainly based on clinical experience which is extensive for DNs and sporadic for GPs. Nursing and medical students have positive attitudes towards interprofessional collaboration and see the IPE as a tool into the profession