Resilience and stability of freshwater invertebrate communities across space and time

Understanding ecosystem response to environmental change is one of the biggest challenges in ecology. Studies of the biological factors and environmental drivers underpinning change in communities through space and time are essential for predicting responses to increasing anthropogenic pressures on ecosystems. Ecosystems encompass numerous interactions within and across levels of biological organization and are inextricably linked to human societies. This thesis addresses ecosystem change from the perspectives of ecological and social-ecological resilience, ecosystem stability, and adaptive capacity. Drawing on ecological resilience theory, promising methods for assessing social-ecological resilience were identified. Following this, the concept of adaptive capacity was refined, operationalized, and distinguished from ecological resilience and stability. Indicators of adaptive capacity, namely compositional stability, functional redundancy, and response diversity were measured in invertebrate communities in Swedish freshwater. I quantified drivers of stability across time and space in Swedish lakes and documented positive correlations between functional redundancy and response diversity at a broad spatial scale in Swedish streams. These indicators were influenced by physiochemical variables, and pervasive anthropogenic disturbances in the landscape. The results highlight the importance of studying long-term and spatially extensive changes in biotic communities using a framework that integrates different aspects of ecosystem resilience to environmental change

Sweden's tastiest defense? : dairy farmers' view of their role as a vital societal function in the event of crisis or war

Svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion är sårbara i de flesta krissituationer. Från ett beredskapsperspektiv är mjölkproduktion en viktig primärproducent till ett flertal livsmedel, samtidigt som produktionen är helt beroende av ständiga transporter främst i form av mjölkbilen som hämtar mjölk varannan dag. Den här uppsatsen har som syfte att bidra med kunskap och insikt i hur svenska mjölkbönder ser på sina möjligheter att upprätthålla produktion i händelse av krig. Resultaten bygger på semi-strukturerade intervjuer med femton mjölkbönder på totalt tio mjölkgårdar i Sverige. För att understödja intervjuerna har ett fiktivt scenario där Sverige befinner sig i ett gråzonstillstånd mellan krig och fred använts. Mjölkbönderna i studien har ett starkt försvarsstödjande beteende, utifrån de förutsättningar som finns skulle de med sin kunskap och anpassningsförmåga försöka upprätthålla mjölkproduktion så långt det är möjligt. Samstämmigt med tidigare forskning visar studien att beroendet av diesel och den låga lönsamheten inom lantbrukssektorn utgör de största sårbarheterna, vilket ger negativa följdeffekter för både lantbrukarnas och samhällets livsmedelsberedskap. För en bättre beredskap önskar sig mjölkbönderna en ökad förståelse för deras produktion, tydligare styrmedel och bättre förutsättningar, så de kan fortsätta producera livsmedel även i kris eller krig.Swedish agriculture and food production are vulnerable in most crises. From the perspective of food security dairy production is an important primary producer of food. At the same time the production depends on constant transport, mainly in the form of the milk tanker collecting milk every other day. The purpose of this thesis is to provide knowledge and insight into how Swedish dairy farmers view their opportunities to maintain milk production in the event of war. The results are based on semi-structured interviews with fifteen dairy farmers on a total of ten dairy farms in Sweden. A fictional scenario in which Sweden is placed under a gray zone threat, was used to support the interviews. The dairy farmers in this study have a strong defense-supportive behavior and based on their existing conditions they would try to maintain their milk production as long as possible with help from their knowledge and adaptability. Consistent with earlier research this study shows that the dependence on diesel and the low profitability in the agricultural sector are the biggest vulnerabilities, leading to negative consequences for both farmers and society's food security. For a better preparedness, the dairy farmers wish for an increased understanding of their production, better policy instruments and better conditions, to be able to produce food also in a crisis or war

Gråbo

Gråbo (Artemisa vulgaris L.) är ett flerårigt örtogräs. Arten finns spridd över hela världen och trivs framför allt på torrare, lättare jordar men har börjat öka på jordar med annan textur och fuktförhållanden. Ofta stöter man på gråbo i dikeskanter, på ruderatmarker och på åkern. Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudie och intervjuer sammanställa information om gråbo, dess biologi, hur den kan bekämpas samt hur den påverkar samhället som pollenallergen. Gråbos morfologi gör den till en väldigt anpassningsbar växt och den trivs på en mängd olika platser. Utbredningen i Mellansverige har ökat under de senare åren och man ser ett samband med att reducerad jordbearbetning har blivit vanligare inom jordbruket. Gråbos styrka som ogräs är att den sprider sig både via frö och underjordiska stamdelar (rhizom). Plantan producerar en riklig mängd frön vilket underlättar spridningen, Dess stamdelar lagrar mycket energi vilket underlättar för den att skjuta nya skott. Vid bekämpning av gråbo behöver man skilja på ifall man har frögrodda plantor eller plantor som etablerat sig ifrån stamdelar, då de senare är mer svårbekämpade än de frögrodda plantorna. Gråbo dyker upp tidigt på säsongen och växer långt in på senhösten innan den vissnar ner och övervintrar i rosettstadie eller genom lagrad energi i stamdelarna. Strategier för att bekämpa gråbo som frögrodda plantor är bland annat radhackning och ogräsharvning samt genom så kallade lågdospreparat. Mot mer etablerade plantor rekommenderas ofta en kombination av effektiv jordbearbetning tillsammans med herbicider som påverkar och sätter ned tillväxten hos hela plantan och därmed minska dess förmåga att kunna skjuta nya skott från överlevande stam- och rotdelar. Gråbo blommar under sensommaren (juli-september) och dess pollen orsakar allergi hos många pollenallergiker. Det som sker i kroppen när man andas in gråbopollen är att kroppens immunsystem överreagerar på de proteiner som pollenet består av genom att olika försvarsmekanismer mot dessa proteiner aktiveras. Allergi mot gråbopollen kan även orsaka överkänslighet mot vissa livsmedel, då reagerar kroppen på liknande proteiner som gråbopollens proteiner (så kallad korsallergi). Slutsatsen från studien visar att gråbos egenskaper som dess goda anpassningsförmåga och utbredda stam- och rhizomsystem gör den till ett framgångsrikt ogräs. Spridningen i och mellan fält kan ske då stam- och rotbitar följer med maskiner som inte rengjorts. De effektivaste kontrollmetoderna som rekommenderas är upprepad stubbearbetning med efterföljande djupplöjning samt användning utav herbicider som glyfosat och aminopyralid. Gråbo växer ofta på allmänna platser vilket kan påverka människor med pollenallergi. Det är av stor vikt att lantbrukare får mer kunskaper om gråbo för att kunna känna igen plantor och bekämpa dem innan de etablerat sig. Detta kräver mer samarbete kring informationsspridning om gråbo till lantbrukare men även till privatpersoner och ansvariga för skötsel av grönområden. Vidare behövs förlängda mätningar av pollen över säsongen, mer platsanpassad bekämpning av gråbo samt mer studier kring gråbons kompensationspunkt.Mugwort (Artemisa vulgaris L.) is a perennial weed. The species is found all over the world and thrives mainly on drier, sandy soils but has currently increased on soils of different soil types and moisture content. Mugwort is often found on roadsides, wastelands and in agricultural fields. The purpose of this work is to compile information on biology and weed control strategies through a literature study and interviews, and compile information of how mugwort affect society as a pollen allergen. Mugwort is a very adaptable plant and thrives in a variety of places. The prevalence in the central part of Sweden has increased in recent years and it is probably due to the fact that reduced tillage has become more commonly practiced in agriculture. Mugwort is spread by seeds as well as underground stem parts (rhizomes), which makes it a very efficient weed. The plant produces an abundant amount of seeds which facilitates the spread, the rhizomes have a high nutrient content which makes it easy to produce more new shoots. When controlling mugwort, you need to differentiate between seedlings and plants that have established from rhizomes, as the latter ones are more difficult to control than the seedlings. Mugwort germinate early in the season and grows throughout the season to late autumn before it withers down and overwinters in rosette stage or through underground stem parts. Strategies for controlling seedlings of mugwort include soil cultivation and ploughing, as well as herbicides. Regarding control of established plants, a combination of efficient soil cultivation and herbicides that affect the plant's rhizome system are often recommended to reduce the plant's ability to re-establish through surviving rhizomes. Mugwort flowers during late summer (July - September) and its pollen causes problems for many pollen allergists. When the mugwort pollen is inhaled by pollen allergists, the body overreacts to the proteins that the pollen consists of and begins to produce different defense mechanisms against these proteins. Pollen allergy can also affect food intake as it may cause cross-allergy against different groceries. The conclusion from the study shows that characteristics of mugwort, such as its good adaptability and widespread stem and rhizome system make it a successful weed. The spread in and between fields can take place when steam and root pieces get stuck in the machine and transfers from place to place if the machine are not washed. The effective control methods recommended are repeated cultivation with deep plowing and the use of herbicides such as glyphosate and aminopyralide. Mugwort often grow in public places which can affect people with pollen allergies. It is important that farmers, but also people responsible for green spaces (gardens, urban green spaces etc.) receive more information on the biology and control of mugwort. Furthermore, extended measurement of pollen concentration during the growing season, control measurements adapted to the current situation, and further studies of compensation point of mugwort are suggested

Nationell plan för anpassning till klimatförändringen 2022 : Statsrådets principbeslut 20.11.2014

Temperaturen i Finland väntas stiga med 2,3–6,0 grader före slutet av detta århundrade jämfört med perioden 1986–2005 beroende på den globala utvecklingen av mängden växthusgasutsläpp. När klimatet uppvärms blir både naturen och olika samhällsfunktioner föremål för exceptionellt snabba förändringar, och det är därför nödvändigt att vi anpassar oss till effekterna av klimatförändringen. Målsättningen för den nationella planen för anpassning till klimatförändringen 2022 är att det finländska samhället ska kunna hantera risker som anknyter till klimatförändringen och anpassa sig till förändringarna i klimatet. Planens mål är: A. Anpassning är integrerad i planeringen och verksamheten inom branscherna och bland aktörerna; B. Aktörerna har tillgång till nödvändiga bedömnings- och hanteringsmetoder för klimatrisker; C. Samhällets anpassningsförmåga har förbättrats, innovativa lösningar har tagits fram och medborgarnas medvetenhet om anpassning till klimatförändringen har utökats genom forskning, utveckling, information och utbildning. För att målen ska kunna uppnås fastställs i den nationella planen för anpassning till klimatförändringen 2022 de viktigaste åtgärder som främjar anpassningen och som kommer att genomföras under de närmaste åren. Hur de internationella effekterna av klimatförändringen avspeglas i Finland tas i beaktande i det nationella arbetet. För beredningen av den nationella planen för anpassning till klimatförändringen har jord- och skogsbruksministeriet ansvarat. Arbetet har koordinerats av en på bred bas sammansatt koordinationsgrupp tillsatt av jord- och skogsbruksministeriet. Klimatanpassningen tas upp i regeringens proposition till riksdagen med förslag till klimatlag [RP 82/2014]. Enligt propositionen ska statsrådet anta en nationell anpassningsplan minst vart tionde år, och statliga myndigheter ska i mån av möjlighet främja verkställandet av anpassningsplanen i sin verksamhet. Genom anpassningsplanen verkställs EU-strategin för klimatanpassning hos på nationell nivå

Motstånd mot planering och ekonomisk motståndskraft - konflikt eller enighet? En fallstudie om planpolitik och resiliens i Tanums kommun

In this thesis I will argue that there needs to be a certain balance in municipal planning between flexible and strong governance in this regard. With the help of a report from the European Commission, I will approach this subject from an economic resilience perspective. Among the literature used to analyze this thesis’ subject, an article exploring economic resilience by Boschma stands out in my interpretation of the relationship between resilience and municipal planning. To further explore regional resilience and governance, the case of Tanum, a small municipality in Sweden have been chosen due to their semi-liberal influenced planning policy and relatively strong economy. The case study is performed by examining municipal planning documents and is partly supported by observations during my internship at the municipal department of planning. Their latest comprehensive plan (“översiktsplan” in Swedish) have a tendency to be flexible towards many kinds of development. That is, the comprehensive plan make few restrictions to new establishment and wish to promote entrepreneurship and small business creation. My analysis leads to a discussion concerning the relationship between municipal planning policy and commercial resilience. I will conclude that, as there needs to be a balance between adaptation and adaptability for a resilient economy, there needs to be a balance between strict and flexible planning policy as well

Impact of Gabapentin on fish behavior. Effects on behavioral mean and fish personality.

”Aktiva farmaceutiska substanser” (AFS) är ett växande problem. AFS:er sprids till naturen under hela medicinens livscykel där de kan mätas i vattenmiljöer och bioackumuleras i organismer. Fiskars beteenden kan påverkas av AFS:er då de, liksom andra ryggradsdjur, delar biologiska verkningsvägar med oss människor. I ekotoxikologiska studier saknas forskning som undersöker AFS:ers påverkan på personlighet. Ett brett spektrum av personligheter ökar populationens förmåga att anpassa sig till förändringar i miljön. Syftet med denna studie är att undersöka medicinen Gabapentins effekt på fiskars beteende. Trots att Gabapentin är en av de vanligast förekommande AFS:erna i ytvatten globalt har lite forskning gjorts på dess effekt på fiskars beteende. I denna studie mäts exponering av Gabapentins påverkan på hur fiskarnas aktivitet och deras användning av skydd före och efter två veckors exponering. Även exponeringens påverkan på personlighet bedöms genom att mäta beteendesvaren hos varje fisk tre gånger både före och efter exponeringen. Vi hittade att kontrollfiskarna acklimatiserade sig till testakvariet genom att efter exponeringsperioden ha lägre aktivitet och spendera mer tid i skydd jämfört med innan exponeringsperioden (trots att kontrollfiskarna inte exponerades för någon medicin). De Gabapentin-exponerade fiskarna acklimatiserade sig däremot inte, då de inte visade någon skillnad i nyttjande av skydd före och efter exponeringen och endast viss indikation på minskad aktivitet. Analysen av deras nyttjande av skydd, gav viss indikation att tiden fiskarna spenderade i testakvariet var avgörande för mer utpräglade personligheter, men att Gabapentin-exponeringen inte hade någon effekt. Både kontrollfiskarna och de exponerade fiskarna var mer konsistenta i sina beteenden. Det är viktigt att förstå vilka effekter AFS:er har på beteenden hos akvatiska organismer då det kan leda till kaskadeffekter i ekosystemet

korsbefruktning av näringsliv och kulturell mångfald - en differentieringsstrategi inom livsmedelsbranschen

Korsbefruktning av näringsliv och kulturell mångfald är en studie som syftar till att utreda en sådan korsbefruktnings potential som differentieringsstrategi inom livsmedelsbranschen. Utifrån denna ansats utreds frågan på tre nivåer bestående av företaget, samhället och kunden. Studien av det valda problemområdet har resulterat i att sex hypoteser genererats. Dessa indikerar, utifrån skilda aspekter, på affärspotentialen som ligger i att korsbefrukta livsmedelsbranschen med hänsyn till en kulturell mångfald

Social sustainability in Stockholm Royal Seaport : “a world class sustainable city district”

Globaliseringen har försatt Stockholm i en konkurrenssituation gentemot världens städer. För att bemöta konkurrensen har Stockholms stad bland annat valt att satsa stora resurser på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Förhoppningen är att det ska bli en miljöstadsdel i världsklass som samtidigt ska representera Stockholms stads arbete kring ett modernt och hållbart stadsbyggande. På så sätt ska Norra Djurgårdsstaden fungera som ett skyltfönster för Stockholm som stad. Hållbart stadsbyggande innefattar tre aspekter; ekologiska, ekonomiska och sociala. Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka den sociala hållbarheten i Norra Djurgårdsstaden och hur arbetet med den har bedrivits i den bebyggda miljön. Vi har valt att i uppsatsen studera fyra konkreta faktorer i den bebyggda miljön, nämligen fastighetsindelning, kvartersformer, boendeformer och mötes-platser i utemiljön. Vi undersöker hur utförandet av faktorerna påverkar den sociala hållbarheten i stadsdelen. Eftersom Norra Djurgårdsstaden ännu inte är färdigställd har detta arbete inriktats på delområdet Hjorthagen där planeringen är längst kommen. Där har Stockholms stad hittills presenterat fem detaljplanerade etapper samt en etapp med en omfattande planering av den yttre miljön. Vi valde att utföra undersökningen genom litteraturstudier, intervjuer samt granskning av befintliga detaljplaner och illustrationsbilagor. Litteraturstudien gav oss bakgrundsfakta om hur begreppet social hållbarhet kan definieras och hur det uppnås i bebyggd miljö. Dessa kunskaper kunde vi sedan applicera på Norra Djurgårdsstaden. Studien innefattade även utomstående experters bedömning av den sociala hållbarheten i Norra Djurgårdsstaden. För att få en mer djupgående information om planeringen intervjuade vi stadsdelens projektchef. Eftersom Hammarby Sjöstad fungerat som en förebild för Norra Djurgårdstaden intervjuades även projektledaren för detta projekt. Vi granskade även tillgängliga detaljplaner och illustrationsbilagor för Norra Djurgårdsstaden för att få kunskap om hur den sociala hållbarheten har konkretiserats. Resultatet av undersökningen visade att stadsdelen kommer ha en relativt god anpassningsförmåga i framtiden när nya behov uppstår. Den visade även att stadsdelens boende kommer ha en stor möjlighet till en upplevd trygghet. De boende riskerar dock att bestå av en homogen och kapitalstark grupp vilket kan bidra till att utomstående besökare lätt kan känna ett utanförskap i Norra Djurgårdsstaden. Den homogena boendestrukturen riskerar även att bidra till segregation i Stockholm.Globalization has put Stockholm in a situation where it has to compete with other cities. To be able to compete in this market, the City of Stockholm has decided to spend large amounts of money on the city planning district Stockholm Royal Seaport. The City of Stockholm hopes that this district will become a world class environmentally friendly city district and represent the City of Stockholm’s work with modern and sustainable urban development. Stockholm Royal Seaport is intended to function as an advertisement for the whole city of Stockholm. Sustainable development comprises three aspects, environmental, economic and social sustainability. The purpose of this essay is to examine the work with social sustainability in the Stockholm Royal Seaport and how it has been con-ducted in the built environment. Throughout this essay built environment in-cludes four tangible factors. These factors are plot sizes, block shapes, housing configurations and meeting places in the outdoor environment. We examine how the factors affect social sustainability in the district. As the Stockholm Royal Seaport is not yet fully built, this essay focuses on the area of Hjorthagen, which is most advanced in the planning process. The City of Stock-holm has so far presented five development plans for different parts of Hjorthagen and an extensive programme for the exterior environment of yet another part. We chose to conduct the study through literature studies, interviews and scru-tiny of development plans and illustration attachments. From the literature study we gathered background facts about social sustainability, how it can be defined and how it is achieved in the built environment. We then applied this knowledge on the Stockholm Royal Seaport. The literature studies also included opinions of independent experts on social sustainability in the Stockholm Royal Seaport. To get more in depth knowledge about the planning, we interviewed the project manager for the district. We also conducted an interview with the project manager of Hammarby Sjöstad because that district has been a model for the Stockholm Royal Seaport project. To gain knowledge about how the social sustainability has been made tangible in the Stockholm Royal Seaport, we reviewed available development plans and illustration attachments. The results show that the city district will have a relatively good ability to conform to changes in the future needs of the inhabitants. They also indicate that the inhabitants of the Stockholm Royal Seaport will have a high sense of security in their living environment but there is a risk that those inhabitants will be a homogeneous and wealthy group which could lead to visitors feeling unwelcome and also to a more segregated Stockholm

Video on Demand - Faktorer som påverkar konsumentens användande av tjänsten

Video on Demand (VoD) is a service that delivers video seamlessly to the consumer on demand. This thesis examines the consumers’ opinion on the different VoD services that exists on the Swedish market. To conduct our research we collected quantitative data by using a survey and then conducted a qualitative analysis. As a theoretical framework we used our own modified version of The DeLone and McLean Model of Information Systems Success. We compared the amount of time the consumers spent on their services with their opinion on them to find connections between success factors and usage. Our findings concluded that the Swedish consumers are happy with their services but that most of the success factors have an impact on their usage of the service. By applying the DeLone and McLean model on VoD the thesis also test the ability for using the model for not just organizational but also entertainment systems. We discussed the possibility of VoD of both being a product against illegal file haring but on the other hand also justifying the consumers’ use of it