ICA - loket i lokal mat?

I denna uppsats studeras ICA-handlares handlingsutrymme och motivation till att lyfta lokal matproduktion. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjustudier med fem ICA-handlare i Gävleborg. Studien ger en inblick i hur ICA-handlare ser på sin roll i arbetet med att öka livsmedelsförsörjningen i Gävleborg. ICA som den ledande aktören inom dagligvaruhandeln (Bern et al. 2018) samt friheten i företagandet som handlarna tycks ha, gör dessa till intressanta intervjupersoner. De kvalitativa intervjuerna har haft semistrukturerad karaktär för att komma nära inpå intervjupersonernas uppfattningar (Kvale & Brickmann 2014). I uppsatsen används Giddens teori kring struktur och aktörskap samt begreppen handlingsutrymme och nudging för att besvara frågeställningarna. Uppsatsen visar att ICA-handlare har goda möjligheter att lyfta lokal matproduktion. Dels genom ICA:s struktur med fria handlare, dels genom öppen grossistverksamhet som ger handlarna ett stort handlingsutrymme. ICA-handlarna upplever en efterfrågan på lokal mat men begränsas av tillgången. Det ses mer krångligt och tidskrävande att köpa in dessa produkter.This is an investigation of ICA retailers' room for maneuver and motivation to support local food production. It has been done through qualitative interviews with five ICA retailers in Gävleborg. The study provides an insight how ICA retailers view their role in the work of increasing food supply in Gävleborg. ICA as the leading player in the grocery trade (Bern et al. 2018) and the freedom of business that retailers seem to have, make these interesting interviewees. The qualitative interviews have had a semi-structured character to get closer to the interviewees' perceptions (Kvale & Brickmann 2014). The essay uses Gidden's theory of structure and actor ship as well as the concepts of room for maneuver and nudging to answer the questions. The thesis show that ICA retailers have good opportunities to support local food production. Partly through ICA's structure with free traders, partly through open wholesale operations that give traders a large margin of maneuver. ICA retailers experience a demand for local food but feels they are limited by the availability. It seems as more difficult and time consuming to buy these products

Att lära sig svenska eller att bli undervisad i språket? : sjätteklassares och lärares uppfattningar om aktörskap i svenskinlärningen

Pro gradu -tutkielmani käsittelee kuudesluokkalaisten toimijuutta ruotsin kielen oppimisessa. Toimijuudella tarkoitan tässä tutkimuksessa oppilaan kykyä ja halua ohjata omaa oppimistaan hyödyntämällä aktiivisesti oppimisympäristön tarjoamia oppimismahdollisuuksia. Tutkimukseni pohjautuu sosiokulttuuriseen oppimiskäsitykseen ja ekologiseen käsitykseen kielenoppimisesta, joihin myös hyödyntämäni teoriat toimijuudesta perustuvat. Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, mitä käsityksiä kuudesluokkalaisilla oppilailla on toimijuudestaan ruotsin oppimisessa sekä mitä käsityksiä opettajilla on ilmiöstä, ja kuinka he pyrkivät edistämään oppilaiden toimijuuden kehittymistä opetuksessaan. Lähestyn toimijuutta viiden tutkimuskysymyksen avulla, joista kolme ensimmäistä selvittävät oppilaiden käsityksiä itsestään ja toimijuudestaan ruotsin oppimisessa: mitä työtapoja ja tehtävätyyppejä oppilaat pitävät hyödyllisinä, millainen rooli heillä on oppitunneilla sekä mitkä asiat vaikuttavat heidän toimijuuteensa positiivisesti ja mitkä negatiivisesti. Kahden viimeisen kysymyksen tavoitteena on selvittää opettajien käsityksiä toimijuudesta sekä vertailla niitä oppilaiden käsityksiin. Tutkimusaineisto on kerätty kolmelta eri oppilasryhmältä (yht. 59 oppilasta) kolmesta eri koulusta Pirkanmaan alueelta sekä heidän ruotsinopettajiltaan. Oppilaiden käsityksiä olen kartoittanut kyselylomakkeella, kun taas opettajien käsityksiä olen tutkinut haastatteluiden avulla. Lisäksi olen havainnoinut oppilasryhmien oppitunteja saadakseni oman käsityksen ryhmien ja opettajien toiminnasta. Analyysimetodina olen käyttänyt fenomenografiaa, jossa olennaista on raportoida, mitä eri käsityksiä informanteilla on tutkimuskohteena olevasta ilmiöstä. Tutkimustulokseni osoittavat, että yli puolet kuudesluokkalaisista kokee vahvaa toimijuutta ja kertoo myös näyttävänsä sitä tunneilla. Kuitenkin aineistossa esiintyy myös oppilaita, jotka tuntevat vahvaa toimijuutta, mutta kertovat näyttävänsä sitä melko vähän, sekä oppilaita, joilla on negatiivinen käsitys toimijuudestaan. Tulosten perustella voidaan myös todeta, että mitä positiivisempi käsitys oppilaalla on toimijuudestaan, sitä useampia tehtävätyyppejä hän näkee hyödyllisenä oppimiselle. Oppilaiden käsityksen mukaan heidän toimijuuttansa edistävät sekä sisäiseen että ulkoiseen motivaatioon liittyvät tekijät, kun taas toimijuutta rajoittavat tekijät liittyvät useimmiten motivaation puutteeseen, alhaiseen vireystilaan tai sosiaalisiin tekijöihin luokassa. Tarkasteltaessa opettajien käsityksiä tulee ilmi, että kaikki kolme opettajaa yhdistävät toimijuuden oppilaan aktiiviseen rooliin oppimisessa, mutta heidän käsityksissään toimijuuden luonteesta esiintyy myös joitakin eroja. Lisäksi voidaan todeta, että oppilaiden ja opettajien käsitykset toimijuudesta ovat melko yhteneväisiä

Entrapment av en global aktör

The development of the European Union can be crucial for understanding possibilities for change in state sovereignty. Whether the European Union holds some characteristics that are otherwise incorporated in the notion of the state can be examined by looking at foreign policy, which is regarded as a central feature of sovereignty. The changing perceptions of European foreign policy by the European Unions´ three most influential member states are analysed, thereby illuminating the possible ways of depicting the role of the Union. The attempts by the states to establish a relation to European foreign policy is examined by using the concept of rhetorical entrapment, which implies that institutional uncertainty impels actors to persuade other actors to accept their own conception as the most appropriate. Hereby developments of national positions during a period of ten years are charted, showing a shift from different understandings, including both positions advocating a role as an independent actor in foreign policy and as an instrument for states, to a common depiction of the European Union as a political instrument for the member states. This shift is percieved as an indication of further possibilities to legitimize the role of the European Union as a global actor

På tal om svenskan : Inblickar i svenskundervisningen och -inlärningen i 2020-talets Finland

Knappast något läroämne som undervisas i de finska skolorna har fått så mycket uppmärksamhet i samhället som svenska som det andra inhemska språket. Med jämna mellanrum sedan 1960-talet, då svenskan blev ett obligatoriskt ämne i den finska grundskolan, har svenskundervisningen i läroverken varit föremål för debatt och mött krav på att undervisningen måste göras frivillig för eleverna. Den mångfasetterade historien ger upphov till en diskussion om hur svenskundervisningen ser ut i 2020-talets Finland. I studieinriktningen i nordiska språk vid Tammerfors universitet producerades det under läsåren 2016–2017 och 2017–2018 flera avhandlingar om språkpedagogiska och språkdidaktiska ämnen, på både kandidat- och magisternivå, vilket ledde till en idé om en publikation där svenskundervisningen och -inlärningen skulle behandlas ur olika synvinklar. Denna antologi är ett resultat av det gemensamma bokprojektet med studerandena. Boken har fem delar med olika teman från tidigareläggningen av den obligatoriska svenskundervisningen till tvåspråkigheten i undervisningen. I sina undersökningar har studerandena tillämpat mångsidiga datainsamlingsmetoder som intervju, enkät, observation och textkorpus samt varierande analysmetoder från innehållsanalys och fenomenografi till retorik och kritisk diskursanalys. Utöver att boken ger en översikt över en del aktuella teman kring svenskundervisningen och -inlärningen i Finland, fungerar de enskilda artiklarna samtidigt som ett slags modelltexter för blivande avhandlingsskribenter

Sofia älskar musik : barns och ungas möjligheter till delaktighet inom handikappservice

Syftet med avhandlingen pro gradu är att bidra med kunskap om delaktighet för barn och unga inom handikappservicen. Studien är praktiskt förankrad eftersom jag studerar serviceplaneringsprocessen. Mina forskningsfrågor är: Hur ofta deltar barnen i serviceplaneringen? Hurudana subjektpositioner för barn förekommer i serviceplanen? Vilka möjliggörande och förhindrande faktorer för barns deltagande förekommer i serviceplaneringsprocessen? Serviceplanen kan ses bilda ett centralt redskap inom handikappservicen (Kivistö 2014; Autio&Nurmi-Koikkala 2015). Jag var nyfiken på vad detta dokument kan bidra med i kunskapsproduktion om barnets möjlighet till deltagande. Materialet i studien består av 32 serviceplaner och tre intervjuer med professionella som skrivit dessa serviceplaner. Studien är i sin helhet en kvalitativ teoristyrd studie där jag studerar barnets möjligheter till deltagande på ett djupare plan ur ett kritiskt realistiskt perspektiv (t.ex. Bhaskar 1986; Danermark et al. 2003). Materialet analyseras med hjälp av innehållsanalys. I studien utgår jag från modellen för subjektposition (Pekkarinen 2010). Den viktigaste dimensionen i subjektpositionsmodellen för socialt arbete formas av den förståelse för hur olika positioner bildas till individer i olika omgivningar vid olika tidpunkter. Förklaringen till dessa olika positioner hittas inte enbart hos individen, den hittas även i de mångfacetterade relationerna mellan individer och strukturer. (Pekkarinen 2010, 232.) Möjliggörande och förhindrande faktorer för barns och ungas delaktighet bildas av mångfacetterade yttre omständigheter och relationer. Resultaten i min studie tyder på barnens passiva position i serviceplaneringen. Barn deltar sällan i serviceplaneringen och barnets röst hörs sällan i serviceplanen. Själva serviceplanen fungerar som ett styrande element i serviceplaneringen och de vuxenstyrda arbetssätten förhindrar barnets delaktighet. Barnen har inte en uppgift i serviceplaneringsprocessen. Professionellas blick riktas enbart till föräldrar. Barnets position bildas dels av det sätt föräldrar berättar om barnet och beskriver barnet under serviceplaneringsmötet. Dels bildas det av skribentens val vid skrivprocessen (Kääriäinen 2006). Barnets inre livsvärld representeras enbart lite i serviceplaner, vilket lätt medför att barnen representeras i serviceplanen som objekt för åtgärder. För att få en uppfattning om barnens inre livsvärld behöver professionella ha insyn i barnet. Detta möjliggörs med barnets närvaro vid serviceplaneringsmötet eller vid ett annat tillfälle och med att professionella ställer sig på barnets nivå och formar en relation till barnet. På detta sätt kan barn och unga uppnå inflytande och vara delaktiga i serviceplaneringsprocessen

Mellan sexism och rasism : Aktörskap, femonationalism och muslimska konvertiter i Finland

Islam definieras som finskhetens Andre. Finska kvinnor som konverterat till islam hamnar i ett mellanläge där de identifierar sig med två grupper som inte antas vara kompatibla. Premissen för den här magisteravhandlingen är att någon som är född och uppvuxen i Finland men i vuxen ålder konverterat till islam har en unik insikt i både det finska samhället, vår rasism och våra fördomar och i islam som religion i Finland. Jag har utfört sju intervjuer med kvinnliga konvertiter i södra Finland och diskursanalytiskt analyserat dem ur två huvudsakliga vinklar: identitetsbygget och aktörskapet hos en finsk muslim, samt det finska samhällets inställning till de konverterade muslimerna. I avhandlingen undersöks islamofobi som vardagsrasism och intersektionen av rasism och sexism granskas genom Sara R. Farris femonationalism där finländare försvarar sin främlingsfientlighet genom att kalla det feminism. Femonationalismen är utarbetad för att gälla invandrarkvinnor, men jag argumenterar genom avhandlingen för att teorin också lämpar sig för konverterade muslimska kvinnor i Finland. Avhandlingen är ett tillägg i de akademiska och samhälleliga debatterna om islam, konversion, rasism, sexism och intersektionalitet och kan läggas i relation till forskning om konverterade muslimer i andra europeiska länder

Extended actor involvement in the urban planning process : the role of materiality in climate adaption planning in Nyhamnen

Havsnivån stiger och anpassning i kustnära områden är en allt viktigare planeringsfråga. Redan idag krävs nya samarbetskonstellationer för att hantera klimatrisker. Studiens syfte är att bidra till att bredda planerarperspektivet och fördjupa kunskap om hur fler värden kan främjas i klimatanpassningsplaneringen. Inom ramen för en fallstudie av klimatanpassningsplaneringen i Nyhamnen i Malmö, med uppmärksamhet kring materiella aktörers påverkanskraft, undersöks hur involverade praktiker resonerar kring risk med stigande hav, hur åtgärder att hantera stigande hav formas och förhandlas, vilka värden som premieras, samt vilka kontroverser som uppstår. För att utforska det materiellas roll i klimatanpassningsplaneringen, guidas delar av studien av assemblageteori, utvecklat ur aktör-nätverksteori. Utifrån dokumentanalys och forskningsintervju identifieras tre assemblage, konceptualiserade som socio-materiella arrangemang, kring klimatanpassningslösningar, vilka analyseras för att svara på frågeställningen. Genom ekofeministisk teori och teori kopplad till sociala begränsningar för klimatanpassning utforskas det materiellas roll i assemblagen. Studiens resultat visar att det materiella kan ge planeraren mer handlingsutrymme, men det kan också kringskära det. Att taktiskt alliera sig med det materiella kan vara ett sätt att främja fler värden i klimatanpassningsplaneringen, som naturbaserade värden som annars tenderar att trängas undan eller hindras. Resultaten indikerar även att uppmärksamhet kring det materiella har potential att öppna upp för nya samarbetskonstellationer. Med en lyssnande attityd och genom att stå i solidaritet med strategiskt viktiga materiella aktörer, kan möjlighet öppnas för att fler värden främjas och mer robusta anpassningslösningar lyfts fram.The ocean is rising and adaption in coastal areas is an increasingly important part of spatial planning. Already today, new constellations of cooperation are needed to handle climate risks. The purpose of the study is to contribute to widening the planning perspective and deepen the knowledge of how more values can be promoted in the climate adaption planning. Within the frames of a case study of the climate adaption planning in Nyhamnen, Malmö, with attention towards the agency of material actors, involved practitioners’ reasoning around risks connected to sea level rise, how measures to handle the effects of sea level rise is formed and negotiated, what values are promoted and what controversies arise, are explored. To investigate the role of materiality in climate adaption planning, parts of the study is guided by assemblage theory, developed from actor-network theory. Through document analysis and research interviews, three assemblages, conceptualized as socio-material arrangements, are identified around adaption measures, which are then analysed to answer the research questions. Through ecofeminist theory and theory on the social limits of climate adaptation, the role of materiality within the assemblages is investigated. The result of the study shows that parts of the material world can open planers’ operational space, as well as shrink it. By forming tactical alliances with material actors, more values can be promoted in the climate adaption planning, such as nature-based values, which otherwise tend to be pushed aside or prevented. The results also indicate that an attention towards materiality has potential to open for new constellations of cooperation. With a listening attitude and by standing with strategically important material actors in solidarity, the possibility to open for more values and more robust adaption measures may be promoted

Placerade barns och ungas delaktighet i egna ärenden : Socialarbetares perspektiv

Denna magisteravhandling presenterar resultaten av en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att undersöka hur placerade barns rättighet till delaktighet i det egna ärendet förverkligas i praktiken. Studien har två frågeställningar som lyder: 1. Hur beskriver socialarbetare placerade barns och ungas delaktighet? och 2. Hur tillgodoser socialarbetare delaktighet i placerade barns och ungas vardag och konkret med vilka metoder?. Undersökningen är grundläggande då det till stor del saknas undersökning om hur placerade barns delaktighet förverkligas i praktiken Delaktighet under placeringen har stor inverkan för barnets rätt att bli hörd, få tillgång till information och barnets yttrandefrihet (Nordenfors, 2015, 17–19). I denna avhandling har tonvikten lagts på socialarbetarnas perspektiv och hur de resonerar kring delaktighet och beskriver hur det förverkligas i den vardagliga praktiken. Sju (7) intervjuer genomfördes med socialarbetare som arbetar inom barnskyddet och som har erfarenheter av placering av barn och unga. Intervjuerna ägde rum per videosamtalsforumet Microsoft Teams. Principerna för en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket betyder att analysenheterna ur det insamlade materialet styrs av teorier och tidigare forskning. Som teoretisk referensram fungerar den socialkonstruktionistiska kunskapssynen. Centrala begrepp i den här studien är barns delaktighet och aktörskap. I materialet utmärktes fyra huvudkategorier: 1) Barns delaktighet, 2) Metoder socialarbetare använder för att delaktiggöra placerade barn, 3) Premisser för placerade barns delaktighet och 4) Befrämjande av placerade barns delaktighet. Under huvudkategorin Barns delaktighet utmärktes följande underkategorier: 1) Delaktighet i vardagen och 2) Socialarbetaren ansvarar över delaktigheten. Under huvudkategorin Premisser för placerade barns delaktighet utmärktes följande underkategorier: 1) Relationens betydelse för delaktigheten, 2) Barnets ålders inverkan på delaktigheten och 3) Faktorer som försvårar delaktiggörandet av placerade barn. I resultaten framkommer det att placerade barns delaktighet är väldigt komplext och svårt att definiera. Vad placerade barns delaktighet betyder för de socialarbetare som deltagit i den här studien är kontinuitet, samarbete, hörande av barnet och delaktigheten i vardagen. Socialarbetarna upplever att det är svårt att konstatera om barn blir delaktiga i sina egna ärenden, men socialarbetarna upplever att barnen alltid har möjlighet till att vara delaktiga och att förutsättningarna för att kunna göra barnet delaktigt är mycket bättre i dag än tidigare. Utmärkande faktorer som påverkar möjliggörandet av delaktighet är relationen mellan socialarbetaren och barnet och åldern på barnet

Trans i queerdebatt - Revolutionen som uteblev?

Trans in queer debates - the revolution that did not happen?Trans people have become an ideological battle ground in parts of gender and queer studies. The article traces the trans/queer relation in international scholarly debates from an enthusiastic exchange of ideas in the 1990s to increasing mutual criticism and mistrust around the turn of the millennium as queer was seen by some as a problematic approach that easily ends up in erasure of trans people's subjective experiences, and further to attempts to bridge such splits that had emerged. Finally, I discuss how queer perspectives seem to have contributed to increased flexibility in medical and legal approaches even if they are criticised for being illequipped for sociological analyses