Studenternas uppfattningar om datorkommunikation - inom Nätuniversitetets medicin- och vårdutbildningar

Centrum för utvärderingsforskning vid Umeå universitet utvärderar på uppdrag av Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet studentnyttan med Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning. Vi har i ett antal rapporter granskat kurser och utbildningar inom medicin- och vårdområdet och likaså vilka attityder och erfarenheter som olika intressenter har av Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning (se www.ucer.umu.se). Under de kommande två åren kommer kurser och utbildningar inom naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap att studeras närmare. Föreliggande rapport är en fördjupad studie av hur studenter inom medicin- och vårdområdet har uppfattat olika former av IT-stöd och förekommande datorkommunikation. Rapporten har skrivits av fil dr Tor Söderström, pedagogiska institutionen, Umeå universitet. För att få en samlad bild av medicin- och vårdstudenters erfarenheter av IT-stödd distansutbildning och Nätuniversitet hänvisas till en tidigare rapport (Mårald och Westerberg, 2004)

"Ibland sjunger de gärna med." En deskriptiv studie om Sfi-pedagogers uppfattningar av musik i Sfi-undervisning.

Metod Studiens kvantitativa del består av en enkätudersökning som besvarades av 141 informanter fördelade på tio utbildningssamordnare i tre västsvenska kommuner. Målgruppen var verksamma Sfi-pedagoger. Studiens kvalitativa del utgörs av en fenomenografisk vetenskaplig ansats, där fokus varit på pedagogers uppfattningar. Resutatet har sedemera tolkats med en hermeneutisk ansats. Resultat Studiens resultat visar att majoriteten av de deltagande informanterna använder sig av musik i sin Sfi- undervisning. Skälet till att pedagoger använder sig av musik är att musik upplevs lustfyllt av både pedagoger och elever. Det som framkom i resultatet var att musik främst används i uttalsundervisning. Skälen till att pedagoger inte använder sig av musik i sin Sfi-undervisning är brist på tid och metod. Betydelse för läraryrket För dem som redan använder sig av musik i Sfi-undervisning kan våra resultat ses som en bekräftelse på det de gör. För dem som inte redan använder sig av musik kan våra resultat bli en inspirationskälla. Det vi eftersträvar som kan vara av betydelse för läraryrket, särskilt inom Sfi, är att musik blir ett etablerat arbetssätt

Impressionistic, technocratic, and modernistic naturalism : perceptions of aesthetics in naturalistic design

Naturalistisk design har blivit en trend i planteringar. Tidigare studier på människors uppfattningar av stilen har sällan delat in deltagare i kulturella eller socioekonomiska grupper. Det här arbetet syftar till att undersöka hur människor med olik ekonomisk och kulturell bakgrund uppfattar naturalistisk design, för att bidra i frågan om hur framtidens planteringar kan minska risken att genom estetik exkludera människor med låg socioekonomisk status eller tillhörande minoritetskulturer. En identifiering och tolkning av gestaltningselement från de tre naturalistiska inriktningarna; impressionistisk, teknokratisk och modernistisk, samt från två tidigare genomförda fallstudier har utförts för att ställas i relation till varandra. En sammanställning av dessa gestaltningselement indikerade att människor från områden med låg socioekonomisk status eller tillhörande minoritetskulturer föredrar planteringar med bland annat starkt rumsskapande element. För att svara på vilken inriktning som innehar flest av de föredragna gestaltningselementen, gjordes en sammankoppling mellan naturalismens inriktningar och olika gruppers preferenser, vilket gav indikationer på att den impressionistiska inriktningen bör vara bäst lämpad att applicera i gestaltning av offentliga planteringar för att tilltala människor från områden med låg socioekonomisk status eller tillhörande minoritetskultur. Komplement med teknokratisk eller modernistisk naturalism bör dock inte väljas bort, och vidare studier i ämnet skulle kunna visa på starkare samband mellan människors uppfattningar och planteringar inom de tre naturalistiska inriktningarna.Naturalistic design has become a trend of planting. Previous studies on people’s perceptions of the style have rarely categorized participants by cultural or socioeconomic characteristics. This thesis aims to examine how people with different economic and cultural backgrounds perceive naturalistic design, to contribute to the matter of how future plantings can reduce the risk of excluding people with low socioeconomic status or of minority cultures. An interpretation of aesthetic components from the three naturalistic strands; impressionistic, technocratic, and modernistic, as well as an interpretation of components from two previous studies have been carried out to be put in relation to one another. A synthesis of these components indicated that people from areas with low socioeconomic status or of a minority culture prefer plantings with, amongst others, elements of spatial composition. To answer to which strand possesses most of these components, an interconnection was made between the naturalistic strands and different groups’ preferences, which indicated that the impressionistic strand would be most suited to apply in design of public plantings to appeal to people from areas with low socioeconomic status or of a minority culture. However, complements of technocratic or modernistic design should not be disregarded, and more research into the matter might show stronger correlations between people’s perceptions and plantings within the three strands

Vad utmärker en bra kvinnlig och en bra manlig lärare?

Titel: Vad utmärker en bra kvinnlig och en bra manlig lärare? En intervjuundersökning bland flickor och pojkar i en gymnasieskola. Författare: Dafne Blombrink och Linda Genc Termin och år: HT 2007 Institution: Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universitet Handledare: Anita Franke Examinator: Claes Alexandersson Program: Korta Lärarprogrammet Rapportnummer: HT07-2611-210 Nyckelord: Bra lärare, genus, gymnasieelever, intervju, lärares egenskaper Uppsatsens syfte var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar en bra kvinnlig respektive manlig lärare. Utifrån syftet avsåg vår undersökning att finna svar på tre frågeställningarna: Hur gymnasieelever uppfattar en kvinnlig respektive manlig lärare och vari eventuella skillnader består mellan hur flickor och pojkar beskriver dessa. I och med att undersökningen skulle handla om elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som kvalitativ metod. Vi genomförde 16 enskilda elevintervjuer vilka var jämnt fördelade mellan flickor och pojkar i två klasser i årskurs 3 på en gymnasieskola. Alla intervjuade elever gick på samhälls- och ny musikprogrammet i en skola i Västra Götaland. Inför intervjuerna studerade vi litteratur kring ämnet samt relevanta forskningsstudier utifrån ett genusperspektiv. Resultatet visade att elevernas uppfattningar om lärarens bra egenskaper stämmer överens med tidigare forskning där engagemang, ämneskunnighet, positiv, rättvis, förstående, brinna för sitt yrke och ha humor var mer förekommande än andra egenskaper. Beträffande skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kom det fram å ena sidan att manliga lärare ansågs vara mer arbetsinriktade, fostrande och hade mer humor. Å andra sidan ansåg de att manliga lärare borde bli mer relations- och kommunikationsinriktade. Däremot när det gällde kvinnliga lärare ansåg eleverna att de var mer relations- och kommunikationsinriktade men borde bli mer arbetsinriktade. I vår empiriska undersökning betonade flickorna att kvinnliga lärare borde bli bättre på fostran, det vill säga på disciplin. De menade inte att kvinnliga lärare skulle bli strängare utan vara mer bestämda, våga mer och inte ge efter så lätt. Till skillnad från flickorna betonade pojkarna att kvinnliga lärare saknade humor

Så lika, men ändå så olika : den asiatiska kvinnans uppfattningar om graviditet, förlossning och barnsängstid

Syftet med detta lärdomsprov är att få ökad förståelse om vad kvinnor som invandrat från Asien har för personliga uppfattningar och upplevelser gällande graviditet, förlossning och barnsängstid i Asien samt att få reda på hur de upplever den finländska mödra- och förlossningsvården. Detta gjorde vi för att öka möjligheten att ge dessa klienter en god och professionell vård inom den finländska mödra- och förlossningsvården. På detta sätt hoppas vi kunna förbättra klienternas situation och känsla av trygghet. Forskningsfrågorna i lärdomsprovet var: Vilka personliga uppfattningar har kvinnor med en asiatisk kulturell bakgrund om graviditet, förlossning och barnsängstid? samt Hur upplever asiatiska invandrarkvinnor den finländska mödrarådgivningen, vården under förlossningen och barnsängstiden? De metoder som användes var kvalitativ intervju och innehållsanalys. I resultatet framkom att asiatiska kvinnor har en del kulturella seder gällande graviditet, förlossning och barnsängstiden som är bra att ha kunskap om i vårdarbetet. Kvinnorna har upplevt att den finländska vården har varit trygg och bra men att det har förekommit kulturchocker i form av kommunikationssvårigheter och oförstående personal. Vissa situationer kan ha haft en negativ inverkan på kvinnornas trygghetskänsla.The aim of this thesis is to increase the understanding about personal perceptions and experiences of women who have immigrated from Asia regarding pregnancy, childbirth and the postpartum period in Asia and also to find out how they experience the Finnish maternal and obstetric care. We did this to increase the possibility to give these clients good and professional care within the Finnish maternal and obstetric care. In this way we hope to improve the situation and sense of security for the clients. The research questions in the thesis were the following: What personal perceptions do women with an Asian cultural background have regarding pregnancy, childbirth and the postpartum period and how do Asian immigrant women experience the Finnish maternity clinic and the health care during childbirth and the post partum period. The methods used were qualitative interviews and content analysis. The result showed that Asian women have some cultural customs regarding pregnancy, childbirth and the postpartum period that it might be good to know. The women have experienced that the Finnish health care is good and that they have had a feeling of security but that cultural clashes, such as communication problems and uncomprehending personnel, have occurred. Some situations may have had a negative effect on the women's sense of security

Through Rebel Eyes: Rebel Groups, Human Rights, and Humanitarian Law

Trafikolyckor är ett globalt folkhälsoproblem som leder till svåra ekonomiska konsekvenser och psykiskt lidande. Ungdomar mellan 15-24 år och framförallt män är en särskilt utsatt grupp av olika anledningar. De har ofta en övertro på sin egen körförmåga, kör ofta över hastighetsgränserna och är överrepresenterade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Vissa socioekonomiska skillnader finns i risken att råka ut för trafikolyckor. Ungdomar med låg utbildning samt barn från lägre socioekonomiska grupper, framförallt barn till lantbrukare, är överrepresenterade i motorfordonsolyckor. Syftet med denna uppsats är att beskriva uppfattningar av trafiksäkerhet, risker i trafiken samt den egna omgivningen bland unga, nya eller blivande manliga körkortstagare. Frågeställningarna lyder: Hur uppfattar unga män sig själva som bilförare? Vad har unga män för uppfattning av risker i trafiken? Vad har unga män för uppfattning av sin omgivning? Åtta enskilda djupgående intervjuer med gymnasieelever mellan 17-18 år, samtliga män, har gjorts. Flertalet av dessa är uppväxta i lantbrukarfamilj. Intervjuerna har behandlat frågor om den egna körerfarenheten, trafiksäkerhet, risker samt uppfattning av samhället och tillit tillandra människor. Resultaten visar att intervjupersonerna uppfattar sig som bättre förare jämfört med jämnåriga men något sämre än äldre. Det förekommer skilda uppfattningar om vadrisker i trafiken innebär och hur risker skall kunna förebyggas. Vidare finns en generell tillit till trafikregler och myndigheter som upprätthåller dessa. Uppfattningar av dagens samhälle och känslan av att vara delaktig speglas till viss del av intervjupersonernas egen bakgrund som lantbrukarbarn. Generellt har de även en när relation till familj och släkt.ISBN: 91-89556-62-3</p

Varför lyckas vissa chefer bättre än andra? – En studie av arbetsklimatanalysen på ”Tillverka AB”

Personalen är den främsta tillgången för flertalet, om inte alla, organisationer idag. Detta innebär att arbetsmiljö och trivsel på arbetsplatsen blir väldigt viktigt för ett företags prestationer. För att mäta hur nöjda medarbetarna är genomför vår uppdragsgivare ”Tillverka AB” årligen en arbetsklimatsanalys (AKA) i hela organisationen. (Företaget är ett internationellt tillverkande företag som önskade att behålla sitt riktiga namn anonymt.) Våra kontaktpersoner på företaget önskade att vi skulle undersöka AKA-processen hos produktionschefer (verkstadsanställdas närmaste överordnade) för att se vilka faktorer som påverkar produktionschefernas och deras respektive avdelningars AKA-resultat. Utifrån uppdraget formulerade vi vår forskningsfråga: Hur kan produktionscheferna på Tillverka AB arbeta för att förbättra sina AKA-resultat? Vårt mål var att besvara denna fråga genom att lyfta fram och analysera eventuella skillnader mellan produktionscheferna och arbetsgrupperna, dels i deras sätt att arbeta med AKA´n och dels i deras attityder gentemot denna. Vi fokuserade på chefernas och de verkstadsanställdas lärande, utveckling och motivation då vi ansåg att dessa faktorer är direkt avgörande när det gäller hur cheferna kan förbättra sina AKA-resultat. I teorikapitlet fokuserade vi exempelvis på teori som rör just lärande och kunskaps betydelse för organisationers utveckling. Vi koncentrerade oss även på teorier och studier om feedbackens och motivationens roll i en individs lärande och utveckling, samt hinder mot detta. För att förstå attityder gentemot AKA´n valde vi ut motivationsteorier som fokuserar på exempelvis anställdas förväntningar på företaget samt vikten av att ledningens retorik också avspeglas i den faktiska verksamheten. Vi genomförde intervjuer med sex produktionschefer och två till fyra verkstadsanställda under respektive chef. Urvalet gjorde vi genom att välja ut de tre chefer som hade erhållit lägst respektive högst resultat på 2007 års AKA. Mer precist delade vi in de sex produktionscheferna och deras verkstadsanställda i två grupper. I Grupp 1 ingick cheferna med lägre resultat och i Grupp 2 ingick de med högre. Denna uppdelning efter AKA-resultat användes genomgående under undersökningen. Ser man till intervjufrågorna behandlade de arbetssätt med och attityd gentemot AKA´n, utvecklingsmöjligheter, feedback, kontakt med andra produktionschefer etcetera. Chefernas och de anställdas svar sammanställdes i varsin tabell och utifrån dessa kunde såväl skillnader som likheter mellan grupperna identifieras. De likheterna som kom fram rörde utvecklingsmöjligheter, arbetssätt med AKA´n samt bristande kommunikation mellan produktionscheferna. De skillnader som kom fram var attityder och motivation gentemot AKA´n, uppfattningar om feedback, uppföljning av AKA-aktiviteter samt chefernas sätt att hantera problem kring AKA´n. Av undersökningen kom vi fram till att cheferna i Grupp 2 lyckats bättre eftersom de är mer angelägna om att hitta tid till uppföljning av aktiviteterna, även under tidspress. De ser också större betydelse i AKA-aktiviteterna jämfört med Grupp 1. Utifrån undersökningen anser vi att Tillverka AB därför borde uppmärksamma uppföljningen av aktiviteterna i större utsträckning. Vi kom också fram till att det är dålig kommunikation mellan fabrikerna vilket hindrar spridning av viktig kunskap om arbetet med AKA´n – något som skulle kunna hjälpa cheferna att förbättra sina AKA-resultat. Vår rekommendation blir därför att skapa forum där erfarenheter kan utbytas mellan cheferna. Resultatet visade också att många verkstadsanställda angav att AKA´n inte ger dem något, vilket skulle kunna bero på att deras förväntningar på AKA´n och aktiviteterna är för höga. Chefen måste därmed vara tydlig med vilken nivå AKA-aktiviteterna ligger på och att förväntningarna ska anpassas till avdelningen. Avslutningsvis visade studien att det fanns negativa attityder till AKA´n i båda grupperna men främst i Grupp 1. Vår uppfattning är att cheferna i Grupp 2 har en mer positiv attityd och på så sätt skapar bättre förutsättningarna för att nå högre AKA-resultat. Vår rekommendation är således att företaget skapar mer uppmärksamhet kring produktionschefernas arbete med AKA´n för att skapa motivation och åtagande, och på så sätt försöka förändra chefernas attityder till den

Främjandet av kvinnans hälsa under klimakteriet : En litteraturstudie

Työn tavoite on selventää millä tavoin edistää naisen terveyttä vaihdevuosien aikana, pystyäkseen hoitajana omaamaan tiedon ja taidon naisen tukemiseen tässä elämänvaiheessa. Kaksi tutkimuskysymystä laadittiin, 1. Mikä vaikuttaa naisen kokemaan terveyteen vaihdevuosien aikana? sekä 2. Kuinka hoitoalalla voidaan tukea naista vaihdevuosien aikana? joista yksi painottuu naisen kokemuksiin ja toinen naisen tukemiseen vaihdevuosissa. Tutkimus on laadullinen kirjallisuuskatsaus ja materiaali analysoitiin sisältöanalyysin tavoin. Materiaali koostuu 20 artikkelista. Katie Erikssonin - Terveys ja Joyce Travelbeen – Ihmiseltä ihmiselle teoriat valittiin tutkimuksen teoreettisiksi viitekehyksiksi. Tutkimustulokset jaettiin kolmeen eri pääkategoriaan, joista ilmeni naisten tarve saada ohjausta ennen menopaussia sekä että, lisäämällä naisen tietotasoa kehon muutoksissa tukee kokemusta hyvästä terveydestä vaihdevuosien aikana.Avsikten med detta arbete är att klargöra på vilket sätt man kan främja kvinnans hälsa under klimakteriet, för att som vårdare ha kunskapen att stöda kvinnan på ett hälsofrämjande sätt. Två frågeställningar formulerades, 1. Vad påverkar kvinnans upplevda hälsa under klimakteriet? och 2. På vilket sätt kan man inom vården stöda kvinnan under klimakteriet? Studien är en kvalitativ litteraturstudie där materialet har analyserats med en innehållsanalys. Materialet består av 20 artiklar. Två olika referensramar valdes till studien: Katie Erikssons – Hälsa och Joyce Travelbees – Människa till människa teorin. Resultatet av bägge forskningsfrågor har delats in i tre huvudkategorier. Det sammankopplade resultatet av studien var att det finns ett behov av mer handledning för kvinnan innan menopausen samt att en ökad kunskap om kroppsliga förändringar hos kvinnan stöder en upplevelse av en god hälsa under klimakteriet

The fear of riding and why riders do it anyway

This study examined adults’ experiences and perceptions about riding and fear and why they ride despite a feeling of fear. Equestrian sports are the eighth largest sport in Sweden with about half a million practitioners in all ages. Studies have shown physical and psychological advantages of riding but studies also show the existence of negative emotions. It is clear in studies that fear is a feeling that all equestrians feel sometimes, not seldom due to earlier falls where they hurt themselves. Despite of a sometimesstrong fear, equestrians still continue riding. Instructors regularly meet riders with fear. This study was built on focus group interviews where 18 adult equestrians distributed in four groups was interviewed about riding and fear. The result shows that equestrians could have a fear of falling off the horse, that they would hurt themselves or that the horse would get hurt. They were also afraid to lose control or to fail. Physical symptoms of fear could be shallow breathing, a high pulse and tense muscles which could cause a tense seat. Psychological symptoms of fear could be anxiety or a bad conscience. The fear could cause the equestrians to limit themselves which also limited the horse. Ways of handling the fear could be accepting it, admitting it and to talk about it. Surrounding themselves with people of whom they felt safe with also helped. The equestrians could also handle the fear by dismounting the horse when they felt afraid, despite of what they had learned. Instructors could handle their students fear by show that it is okay and normal to be afraid. The instructors could also show acceptance to make the student feel safe and teach from the riders’ and horses’ point of view. The equestrians continued riding despite a feeling of fear because of the lifestyle that followed and because the positive impact was bigger than the negative ones.Ridsporten är den åttonde största sporten i Sverige med cirka en halv miljon utövare i olika åldrar. Studier visar att det finns fysiska och psykiska fördelar med ridning, men det finns även studier som visar på negativa känslotillstånd. Det framkommer i studier att rädsla är en känsla som ryttare ibland upplever, inte sällan på grund av att de ramlat av och skadat sig. Trots att rädslan kan upplevas som mycket stark hos ryttare så fortsätter de rida. Militära normer finns kvar på dagens ridskolor vilket inbjuder den auktoritära instruktören till att förmedla hur ryttare inte ska ”fega ur”. Instruktörer möter regelbundet ryttare som är rädda och det är viktigt att de känner igen elevens känslotillstånd och planera lektionen efter det. Problemet i den här studien är fokuserat på att det förekommer information om att ryttare kan vara rädda men rider ändå. Det saknas kunskap om ryttares upplevelser och uppfattningar om ridning och rädsla. Studiens syfte var således att undersöka vuxna ryttares upplevelser och uppfattningar om ridning och rädsla och varför man rider trots att man är rädd. Frågeställningarna var; vad kommer sig rädslan av? Hur kan rädsla uppenbara sig? Hur kan rädsla hanteras? Hur kan instruktörer hantera sina elevers rädsla? Studien baserades på fokusgruppintervjuer där 18 vuxna ryttare fördelade på fyra grupper intervjuades om ämnet ridning och rädsla. Resultatet visar att deltagarna kunde vara rädda för att ramla av, att skada sig eller att hästen skadar sig, att tappa kontrollen och att misslyckas. Fysiska symptom på rädslan kunde vara ytlig andning, höjd puls och spända muskler vilket kunde befästa sig och skapa en spänd sits. Psykiska symptom på rädslan kunde vara oro, ångest och dåligt samvete. Rädslan kunde få deltagarna att begränsa sig i sin ridning och därmed även hästen. Sätt att hantera rädslan på var att acceptera, erkänna och prata om den. Det var en fördel att omge sig med människor som deltagarna kände sig trygg med. Deltagarna kunde även hantera rädslan genom att exempelvis sitta av när rädslan tog över, istället för att sitta kvar på hästen som många lärt sig var det rätta. Deltagarna upplevde en negativ jargong kring ridning och rädsla. De ansåg att ryttare och instruktörer tillsammans behövde normalisera rädsla och visa att det är okej att vara rädd. Instruktörer kunde hantera sina elevers rädsla genom att visa att det är okej och normalt att vara rädd. Instruktörer kunde även visa acceptans för att få eleven att känna sig trygg och utgå från ekipagets perspektiv i undervisningen. Deltagarna red trots rädsla på grund av livsstilen som hörde till ridningen och att det positiva övervägde det negativa. Ridningen var en stor del av deltagarnas självbild och känslolägen som upplevdes i ridningen kunde föras över till andra delar av livet. Tidigare studier har visat både positiva och negativa sidor av ridsporten. Stallmiljön kunde skapa gemenskap och agera som en frizon från vardagslivet vilket deltagarna i den här studien hade liknande uppfattningar om. Tidigare studier beskriver hur hästens hälsa och välmående var prioriterat före människans vilket även framgick i den här studien. Deltagarna i den här studien upplevde en negativ jargong kring ridning och rädsla vilket kan kopplas till en militär kultur som finns kvar i ridsporten. Den militära kulturen som var uppbyggd på att inte ifrågasätta instruktioner kan ha bidragit till en jargong där rädsla inte uppmärksammas. I relation till det är ett viktigt resultat i den här studien deltagarnas uppfattning om att rädsla behöver pratas om av ryttare och instruktörer och därmed accepteras i ridsporten. Det finns information om att instruktörer regelbundet möter ryttare med rädsla och behöver kunna hantera det. Genom kunskap om ämnet ridning och rädsla samt att de inkluderas i utbildningar kan ryttare få rätt bemötande och hjälp gällande rädslor. De främsta orsakerna till rädsla kopplat till ridning är att ramla av, att göra sig illa eller att hästen gör illa sig. Deltagarna påtalade även en rädsla för att tappa kontrollen och att misslyckas. Fysiska och psykiska symtom på rädsla som lyftes fram var höjd puls, ytlig andning, spänning, ångest och begränsningar av sig själv och sin häst. Deltagarna upplevde en negativ jargong kring ridning och rädsla i ridsporten. För att hantera rädsla är det viktigt att den till en början är accepterad både av individen och av omgivningen. Deltagarna i den här studien upplevde att ryttare och instruktörer på alla nivåer behöver prata mer om ridning och rädsla. Slutligen var deltagarna överens om att ridning ger mer glädje än vad rädslan tar och livsstilen som hör till fick många att vilja fortsätta rida trots motgångar