Der praxisorientierte Weg zum schlanken Produktionssystem

Viele kleine und mittlere Unternehmen haben kein eigenes Produktionssystem, jedoch wird die Notwendigkeit mit steigender Unternehmensgröße unerlässlich. Im Vordergrund stehen Ziele wie eine flache Hierarchieebene und schlanke Prozessketten. Ein Produktionssystem stellt weiterhin sicher, dass die Reaktionsfähigkeit und die Flexibilität eines Unternehmens von der Unternehmensgröße unabhängig sind. Global haben sich Systeme von Taylor und Toyota durchgesetzt. Jedoch genügt es nicht, eines der Systeme zu duplizieren, vielmehr kann die Philosophie eines bestehenden Systems dazu beitragen, um ein eigenes Produktionssystem maßgeschneidert zu entwickeln. Das Buch beschreibt die Schaffung eines schlanken Unternehmens in vier Schritten anhand der Toyotaphilosophie. Um das Ziel zu erreichen, genügt es nicht nur einzelne Prozessketten zu verschlanken, vielmehr beginnt der Leangedanke bereits in der Unternehmensphilosophie. In ihr werden die Werte, die ein Unternehmen pflegt, dargestellt. Erst wenn die grundsätzlichen Werte eines Unternehmens klar definiert sind, können Prozesse organisiert und standardisiert werden. Ein Schlüsselelement bei der Entwicklung des schlanken Unternehmens ist das Prozessdesign. Funktionierende Prozesse sorgen für eine reibungslose Fertigung von Produkten. Zudem müssen Prozesse sich ständig den ändernden Ansprüchen anpassen können. In einem nächsten Schritt muss das Partnernetzwerk aufgebaut werden. Zu den Partnern zählen interne Mitarbeitende sowie externe Lieferanten und Kunden. Die Herausforderung hierbei besteht in der Schaffung eines gemeinsamen Teams, das die gleichen Ziele verfolgt. Zum Schluss werden Methoden zur Problemlösung aufgezeigt. Das strukturierte Erkennen und Behandeln von Problemen führt letztendlich zur Behebung der Problemursache

Informationsgewinnung im cyberphysischen Produktionssystem

Im Fokus vieler industrieller Forschungsprojekte steht die intelligente Vernetzung von Entitäten im produktionstechnischen Umfeld. Im Rahmenkonzept Industrie 4.0 wird zum Wandel bestehender hierarchischer Betriebsstrukturen in ein cyberphysisches Produktionssystem beigetragen. Priorität haben Untersuchungen sensorischer Komponenten und deren Verkettung als Führungselement im zukünftigen Produktionsumfeld, welches durch Selbstanalyse, Selbstorganisation und Selbstoptimierung geprägt sein wird. Ziel des Hochschulprojektes (iSensPK) ist die Abwandlung bestehender Sensorkonzepte und deren Nutzbarmachung für das Internet der Dinge. Einen Schwerpunkt wird dabei insbesondere die Definition und Verknüpfung stabiler Kommunikationswege darstellen. Als Demonstrator erfolgt der Aufbau eines 6-Komponenten Kraftmesssystems zur Prüfung und Kalibrierung moderner Greifertechnologien unter Feldbedingungen. Durch die umfangreiche Vernetzung verschiedener Sensoren erfolgt die Erfassung von Störgrößen im Testumfeld. Das gewonnene Abbild der physischen Umgebung dient zur Korrektur der Kraftmessungsergebnisse. Für die Realisierung eines derartigen Kraftmess- und Umfelderfassungssystems wird in den sensorisch relevanten Bereichen der Kommunikation, Sensordatenfusion, Multifunktionsintegration und Selbstorganisation nach Lösungsansätzen gesucht.The main focus of different industrial R&D projects explores possible starting points for the intelligent interconnection of entities in a productional environment. Against a background of ‘Industrie 4.0‘, this contributes to a transformation of existing, hierarchical structures into a cyber physical production system. The focus here is on investigating sensor components and their interlinking as a main element in a future production environment which will be characterised by self-analysis, self-organisation and self-optimisation. The aim of the project iSensPK is to modify sensor concepts in being to facilitate their utilisation in the Internet of Things. Emphasis rests on defining and combining stable lines of communication. A demonstrator is set up, including a six-component force measuring system to enable inspecting and calibration of modern gripping technologies within field conditions. Through adequate linkage of different sensors, the capture of disturbance variables is made possible. The resulting image of the physical environments serves to readjust any measured force values. To implement such a force measuring and environment detecting system, sensorial relevant fields of communication, sensor data fusion, multifunctional integration and self-organisation are searched to conclude approaches to solutions

Nahrungsmittel aus ökologischer und tiergerechter Produktion – Potential des Standortes Schweiz

This study investigates and discusses the potential for ecologically sustainable agricultural production and ethologically responsible animal husbandry in Switzerland. The basic requirements relate to not feeding food to livestock and treating animals respectfully, increasing the variety of plant crops, producing according to the principles of organic farming, and providing nature with more space. As a result, promotional pictures of agriculture become a reality. Soil-independent industrial animal husbandry disappears, all animals have access to pastures, and dual-use cattle breeds are only fed with fodder from meadows and pastures. Annual milk production drops from 425 to 281 kg per head but remains the main branch of agricultural activity, while beef becomes a by-product of dairy. Annual meat production decreases from 42 kg to 14 kg per head. A total of 1240 kilocalories can still be generated per head and per day, 62 percent of which comes from plant-based foods. Since arable land is very scarce in Switzerland, with an average of 4.8 ares per head compared to 21.2 ares per head in the European Union or 47.6 ares in the U.S, any increase in agricultural production is the result of an intensification with considerable environmental costs. This finding contradicts the widespread belief that ‘our country is best’. The study concludes that food should be produced where the resources are. This result does not mean that more meat should be imported. Rather, the solution is to reduce meat consumption to an ecologically sustainable and arguably healthier level

Processutveckling av stanslinje vid Mirka

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Mirka. Företaget tillverkar slipmaterial, slipverktyg och polermedel både för nationella kunder och internationella kunder, men främst på export. På grund av snabb tillväxt och an efter företaget utvecklas, söker Mirka ständigt sätt att förbättra verksamheten. En av slagstanslinjerna har varit i bruk under en lång tid och kapaciteten räcker tidvis inte till. Syftet med examensarbetet är att ta fram beslutsunderlag för en ny produktionslinje som ska innefattas i budgetförslaget för 2019. Tillvägagångssättet bygger på teori och empiri inom produktionsutveckling. Från företaget har även direktiv givits angående vad som bör utredas och tas i beaktande. Genom att mäta, observera, analysera data och tillämpa mina egna kunskaper har material tagits fram som utgör grunden för offertförfrågningar. Resultatet av examensarbetet är en grov kravspecifikation, förslag till olika systemlösningar och en lista på leverantörer som erbjuder dessa lösningar.This Bachelor’s thesis has been completed on behalf of Mirka. Mirka is a manufacturer of abrasives, tools and related products for national and international customers, but mostly export. Due to rapid growth and as the company is evolving, Mirka is constantly looking to improve their performance. One of the die cutting production lines has been operating for a long time and the capacity is sometimes insufficient. The purpose of the thesis is to provide decision basis for a new production line that will be included in the budget proposition for 2019. The way of working is based on theory and empirical data within the field of production development. The company has also given directives regarding the research process. By measuring, observing, analysing data and applying my own skills, material has been developed to create the foundation for proposal requests. The results of this thesis are a rough specification of requirements, proposals of different system solutions and a list of suppliers offering these solutions

Ekologiskt lantbruk – produktion och konsumtion RAMPROGRAM FÖR FORSKNING 2004–2007

Detta ramprogram är en revidering av det föregående (CUL, 2000) och är tänkt att ligga till grund för forskningssatsningar inom området ekologiskt lantbruk under den kommande treårsperioden. Revideringen av ramprogrammet har skett i dialog med myndigheter, forskare, rådgivare, lantbrukare, konsumenter och andra aktörer inom det ekologiska lantbruket. Centrum för uthålligt lantbruks (CUL:s) styrelse har följt och aktivt deltagit i denna dialog. Arbetet har skett i en öppen process inom ramen för CUL:s verksamhet. Olika versioner av ramprogrammet har lagts ut på CUL:s hemsida, samt skickats till ett femtiotal nyckelpersoner för vidare spridning inom organisationer och nätverk. Det har givits möjligheter att komma med synpunkter under arbetets gång. Ett förslag till ramprogram har diskuterats vid ett av de samrådsmöten för koordinering av forskning och utveckling inom ekologiskt lantbruk, som CUL ansvarar för. För att ta tillvara på erfarenheter från Formas pågående forskningsprogram för ekologisk produktion (Formas-eko) och från liknande program i Danmark, har lektor Vibeke Langer i samarbete med lektor Jesper Rasmussen vid Kungl. Veterinær- og Landbohøjskole i Danmark ombetts att utvärdera i vilken grad intentionerna i Formas forskningsprogram uppfyllts i projektbeskrivningarna av pågående projekt inom Formas-eko. Utvärderingen finns tillgänglig på CUL:s hemsida (CUL, 2003). Det reviderade ramprogrammet fokuserar på frågor som har prioriterats av aktörer inom det ekologiska lantbruket och ska ses som ett komplement till andra dokument vid SLU, t.ex SLU:s nya forskningsstrategi som är under utarbetande. Ramprogram fokuserar på frågeställningar som är centrala för att kunna utveckla det ekologiska lantbruket, både för att kunna möta den ökade efterfrågan på ekologiska livsmedel och kraven på de ekologiska livsmedlens kvalité och miljöanpassning. Det behövs forskning för att få ökade kunskaper om hur det ekologiska lantbruket kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av livsmedelssystemet. Det behövs också forskning inriktad på att lösa problem i dagens ekologiska lantbruk. Ramprogrammet omfattar hela livsmedelskedjan från primärproduktion och förädling till marknaderna för ekologiska livsmedel och involverar därmed en mängd olika aktörer. För samordningen av arbetet, samt för sammanställningen av detta ramprogram har Ulrika Geber ansvarat

Das Auto-Produktionssystem im Wandel: Tendenzen einer neuen räumlichen Arbeitsteilung in der deutschen Zuliefererindustrie

Series: Discussion Papers of the Institute for Economic Geography and GIScienc

Ekologiskt lantbruk – produktion och konsumtion. Ramprogram för forskning. 2000–2003

Detta ramprogram är tänkt att ligga som grund för forskningssatsningar inom området ekologiskt lantbruk under den kommande femårsperioden (2000-2005). Ramprogrammet är utarbetat i dialog mellan forskare, rådgivare, lantbrukare, konsumenter och andra aktörer inom det ekologiska lantbruket. Arbetet har skett i en öppen process inom ramen för Centrum för uthålligt lantbruks (CUL) verksamhet. Ett hundratal personer har varit involverade i arbetet med att göra en omfattande inventering av kunskapsluckor och kunskapsbehov. Olika versioner av ramprogrammet har lagts ut på CUL:s hemsida och det har givits möjlighet att komma med synpunkter under arbetets gång. Ett förslag till ramprogram diskuterades vid ett seminarium vid Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA) i oktober 1999. Synpunkter som framkom vid seminariet inarbetades i förslaget, vilket i sin helhet finns tillgängligt på CUL:s hemsida (CUL, 2000). Ett allmänt önskemål fanns om att en sammanfattande version skulle utarbetas. Denna version har nu sammanställts och presenteras i denna rapport. Ramprogrammet som här presenteras fokuserar på frågeställningar som har prioriterats av aktörer inom det ekologiska lantbruket och ska ses som ett komplement till andra dokument som har utarbetats vid SLU, t.ex. Ramprogram för husdjursforskningen vid JLT-fakulteten, SLU (1998), Forskningsstrategi för SLU (1999) samt Moroten – Strategi för JLT-fakulteten år 2000 (2000). Frågeställningarna är centrala för att utveckla och öka produktionen av ekologiska livsmedel. Det handlar om forskning som är inriktad på att lösa problem i dagens ekologiska lantbruk men också om forskning för att få ökade kunskaper om hur det ekologiska lantbruket kan utvecklas mot ökad uthållighet på lång sikt. Det handlar också om den ekologiska produktionen på gårdsnivå men också om dess relation till ekosystem och samhälle. För att utveckla en ekologisk livsmedelsproduktion måste hänsyn tas både till konsumenternas önskemål och krav på produktion och produkt samt till samhällets förväntningar vad gäller mervärde och miljönytta. Lantbrukaren tar hänsyn till produktionens möjligheter att uppnå dessa förväntningar och krav, och måste ges de förutsättningar som krävs för att detta ska vara möjligt. Förändringar krävs på många plan. Det gäller ändrade konsumtionsvanor för konsumenterna och krav på samhället vad gäller tydlighet i mål och styrmedel. Det krävs också producenter som är öppna för nya utmaningar och som vågar tro på att en omställning av produktionen är praktiskt och ekonomiskt möjlig. För samordning av arbetet samt för sammanställningen av detta ramprogram har Karin Höök ansvarat

Resiliens och lönsamhet i agrara produktionssystem vid stigande råvarupriser : en jämförande studie mellan ekologisk och konventionell växtodling

Växtodling i Sverige bedrivs huvudsakligen på två olika vis, konventionellt eller ekologiskt. Den största skillnaden mellan systemen är avsaknaden av handelsgödsel och bekämpningsmedel inom den ekologiska odlingen. Detta medför lägre avkastning och större ogräsproblematik. Vid en jämförelse av lönsamheten mellan de båda systemen har lönsamheten varit högre för den ekologiska växtodlingen under de senaste fem åren, detta på grund av högre avsalupriser för ekologiska grödor samt högre bidrag för ekologisk produktion. Dagens marknad har till följd av bland annat oroligheterna i Ukraina lett till höga, volatila och fluktuerande priser på insatsvaror till lantbruket vilket har gett ökade kostnader för växtodlare. Detta arbete har analyserat vilket odlingssystem som är mest resilient, ekonomiskt motståndskraftigt, mot ökade priser på insatsmedel, samt vilket system som gynnas ekonomiskt av högre prisnivåer. Författarna har genom modellering av två liknande växtodlingsgårdar kunnat se vad ökade prisnivåer på insatsmedel samt avsalugrödor gör med lönsamheten i respektive system. Ett ökat gödningspris påverkade de totala kostnaderna mest av de studerade insatsmedlen. Vid ökning av både försäljningspris och pris på insatsmedel ökade både produktioninriktningarnas lönsamhet. Den konventionella odlingens lönsamhet ökar dock mer vid en sådan utveckling då dess intäkter idag baseras på en mindre del bidrag som inte påverkas av prisuppgång.At the moment, conventional and organic crop cultivation are the two main specializations in Swedish plant farming. Organic farming differs from conventional farming in that it does not use commercial fertilizers or pesticides. This results in lesser yields and more weed issues. However, when comparing the profitability of the two methods, organic crop growing has been more profitable, due to higher sales prices and subsidy to organic production. As a result of, among other things, the instability in Ukraine, today's market has resulted in high, volatile, and shifting prices for agricultural inputs, resulting in higher expenses for crop growers. This study looked at which cultivation systems are the most economically resilient to rising input prices, as well as which systems benefit economically from higher pricing. Through modelation, two similar crop farms were designed to see how rising price levels did affect the profitability of each system. An increased fertilizer price affected the total costs of most of the inputs studied. The profitability of both production systems increased as the selling price and input prices increased

Potenziale der biologischen Landwirtschaft zur Entlastung des Natur- und Landschaftshaushaltes im Marchfeld

Das Marchfeld unterliegt heute einer überwiegend intensiven landwirtschaftlichen Nutzung, die maßgeblich über eine konventionelle bzw. Integrierte Produktion erfolgt. Die unter ökonomischen Gesichtspunkten aus der Sicht der Landwirte erforderliche intensive Produktion wirkt sich belastend auf das Grundwasser (Stoffeintrag), die Bodenkrume (Erosion) und die Arten und Lebensraumvielfalt aus. Die Anwendung und Umsetzung der Prinzipien des ökologischen Landbaus lässt eine Reihe ökologischer Leistungen erwarten, die insbesondere auch zur Entlastung oben genannter, durch die Landwirtschaft verursachter Probleme im Marchfeld beitragen können