Från koja till plan

This thesis concerns questions regarding how children’s perspectives on the outdoor environment can be approached in a planning context. Attention is drawn to the general understanding of childhood and the definition of outdoor environment as variables in different planning contexts. Together these variables define in which way children become visible in the planning context. Children’s participation is emphasized in contemporary planning. This thesis argues that understanding and insights concerning children’s experiences and understanding of their own places can create complementary lines of communication. The first article provides the empirical and methodological point of departure. Through walkabouts with children, questions are developed concerning children’s use and experiences of outdoor environments. These questions are compared and related to problems, insights and experiences that planners have concerning environments for children. Parts of two perspectives are described in order to elucidate some of the problems that can arise due to differences between a child’s perspective and a planner’s perspective. In the second article children’s own places is the pivot. Through in depth studies of children’s dens it is shown that finding a suitable place, collecting, sorting and manipulating with environment and accessible materials are crucial parts of starting a den making process and appropriating a place as one’s own. Specific examples are put forward which show the close relationship between children’s experience and understanding of the outdoor environment and their construction and design of dens. Children’s dens are used to exemplify and clarify the difference between children’s perspectives and planner’s perspectives. The last article is concerned with the theoretical and practical analysis of these questions. Through interviews, studies of planning documents and reflections on my own planning experience an analysis is made of the importance of maps and plans as tools in the planning process. It is argued that the bias of these tools emphasizes and reinforces the visual point of departure to the physical environment and outdoor places, while children’s multi-sensuous and acting oriented point of departure is difficult to handle and process in maps and plans. A practical contribution is suggested on how to improve insights and understanding of children’s perspectives in planning contexts

Utmanande och givande. Lärares tankar om arbete i ett mångkulturellt klassrum

ArtikelArtikkelini käsittelee opettajien työtä suomenruotsalaisissa peruskoululuokissa, joissa on äidinkielenään ruotsia puhuvien lisäksi myös maahanmuuttajaoppilaita. Tutkin kuinka opettajat kuvailevat millaista on olla opettajana monikulttuurisessa luokassa ja miltä maahanmuuttajaoppilaiden opettaminen tuntuu. Maahanmuuttajaoppilaaksi määrittelen maahanmuuttajataustaisen oppilaan, joka on tullut Suomeen eri syistä tai on syntynyt Suomessa. Oppilaan molemmat vanhemmat ovat maahanmuuttajia ja hänen äidinkielensä on joku muu kuin suomi tai ruotsi. Materiaalina ovat 38 opettajan vastaukset elektroniseen kyselylomakkeeseen. Keskityn lomakkeen osioon, jossa opettajat ovat saaneet omin sanoin täydentää lauseita. Tässä artikkelissa käsittelemäni lauseet ovat ”Opettajana oleminen monikulttuurisessa luokassa on…” ja ”Kun opetan maahanmuuttajaoppilaita, tunnen itseni…”. Tutkimus esittelee minkälaisia seikkoja opettajat ottavat työstään esille ja kuinka maahanmuuttajaoppilaiden määrä, aika, jonka opettaja on opettanut maahanmuuttajaoppilaita ja opettajan täydennyskoulutus vaikuttavat siihen miten opettajat kuvaavat työtään opettajana ja tuntemuksiaan opettamisesta

The Presidential Office and the President As Party Leader

Syftet med studien är att undersöka kommunikationsmönster hos fem biologilärare på gymnasiet och deras elevgrupper med fokus på frågor. Frågeställningarna avser att undersöka i vilken omfattning lärare och elever ställer frågor och vilka typer av frågor som ställs. Studien analyserar vilka ramfaktorer lärare och elever anser påverkar kommunikationsmönster i form av frågor. Kvantitativ och kvalitativ data har samlats in genom observationer i klassrum, intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Kvantitativ data har analyserats med hjälp av en statistisk programvara, SIMCA-P+. Resultatet visade att frågor utgör en stor del av den kommunikation som sker i ett klassrum, vid jämförelse av olika lärare och elevgrupper är det stor skillnad i hur många och vilka typer av frågor som ställs. Kommunikationsmönstret styrs främst av vilken lärare eller elevgrupp som observerats, därefter kommer undervisningens utformning. Elevenkäterna visade att i vilken grad eleverna förstår, undervisningens utformning och klassrumsklimatet är viktiga ramfaktorer för kommunikation i form av frågor

Vad utmärker en bra kvinnlig och en bra manlig lärare?

Titel: Vad utmärker en bra kvinnlig och en bra manlig lärare? En intervjuundersökning bland flickor och pojkar i en gymnasieskola. Författare: Dafne Blombrink och Linda Genc Termin och år: HT 2007 Institution: Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universitet Handledare: Anita Franke Examinator: Claes Alexandersson Program: Korta Lärarprogrammet Rapportnummer: HT07-2611-210 Nyckelord: Bra lärare, genus, gymnasieelever, intervju, lärares egenskaper Uppsatsens syfte var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar en bra kvinnlig respektive manlig lärare. Utifrån syftet avsåg vår undersökning att finna svar på tre frågeställningarna: Hur gymnasieelever uppfattar en kvinnlig respektive manlig lärare och vari eventuella skillnader består mellan hur flickor och pojkar beskriver dessa. I och med att undersökningen skulle handla om elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som kvalitativ metod. Vi genomförde 16 enskilda elevintervjuer vilka var jämnt fördelade mellan flickor och pojkar i två klasser i årskurs 3 på en gymnasieskola. Alla intervjuade elever gick på samhälls- och ny musikprogrammet i en skola i Västra Götaland. Inför intervjuerna studerade vi litteratur kring ämnet samt relevanta forskningsstudier utifrån ett genusperspektiv. Resultatet visade att elevernas uppfattningar om lärarens bra egenskaper stämmer överens med tidigare forskning där engagemang, ämneskunnighet, positiv, rättvis, förstående, brinna för sitt yrke och ha humor var mer förekommande än andra egenskaper. Beträffande skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kom det fram å ena sidan att manliga lärare ansågs vara mer arbetsinriktade, fostrande och hade mer humor. Å andra sidan ansåg de att manliga lärare borde bli mer relations- och kommunikationsinriktade. Däremot när det gällde kvinnliga lärare ansåg eleverna att de var mer relations- och kommunikationsinriktade men borde bli mer arbetsinriktade. I vår empiriska undersökning betonade flickorna att kvinnliga lärare borde bli bättre på fostran, det vill säga på disciplin. De menade inte att kvinnliga lärare skulle bli strängare utan vara mer bestämda, våga mer och inte ge efter så lätt. Till skillnad från flickorna betonade pojkarna att kvinnliga lärare saknade humor

Betyg och bedömning i musik och slöjd.

Syfte och huvudfråga Syftet med uppsatsen är att belysa hur lärare i praktiska ämnen som musik och slöjd ställer sig till det målrelaterade betygsystemet när det gäller bedömning av elevers prestationsutveckling. Därtill undersöks hur dessa lärare ställer sig till förändringen av betygsystemet som eventuellt kommer att träda i kraft, och hur det i så fall skulle påverka deras undervisning och betygsättning. Metod och material Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer där lärare från grundskolans senare år fick ge sin bild av det svenska betygsystemet, och dess eventuella förändringar. Dessa data kompletterades sedan med skriftliga källor och egna observationer. Resultat Undersökningen visar att det finns såväl skillnader som likheter mellan hur lärare i slöjd respektive musik undervisar, bedömer och betygsätter sina elever. En genomgående tendens är dock att alla tillfrågade lärare efterfrågar mer tid till dokumentation och diskussion lärare emellan om hur de nationella målen och kriterierna skall tolkas. När det gäller betygsättning och bedömning i praktiska ämnen ter sig denna uppgift ännu svårare då dessa enligt verksamma lärare är abstrakta ämnen, där tolkningar och kunskapssyn ser mycket olika ut från skola till skola. En större diskussion inom respektive ämne, både lokalt och nationellt, vore därför nödvändigt för att ge eleverna en så grundläggande och rättvis undervisning som möjligt. Betydelse för läraryrket Med utgångspunkt i vårt intervjumaterial efterfrågar vi ny forskning kring införandet av en ny betygsskala. Betygsberedningen bör vara väl förbered inför det stundande betygsskiftet, där mål och kriterier är noggrant och tydligt uppställda, och där tid måste avsättas för att lärare och andra personer som är verksamma inom skolväsendet får tid och möjlighet att sätta sig in i det nya systemet. Något som också är nödvändigt är att lärarkåren själva bidrar till den kringliggande debatt som pågår i samhället kring betyg och bedömning

Svenska i finska gymnasier

Peer reviewe

Programutbildningar på distans - Erfarenhetsutbyte och utvärdering

The aim of this project has been to survey the advantages and problems that arise when a programme is transformed from being a campus education to a distance education. The paper is based on experiences gained during discussions in the project group and on the results from two surveys answered by programme coordinators from more than 20 universities in Sweden. By sharing experiences the members of the project group have been more successful in their work to improve distance education and support other teachers during planning and realization. The experiences from distance education have a positive effect on campus education. The project group found that it is very important to share experiences and discuss how to realize a successful distance education; forums for discussion must be created. The paper ends with recommendations and matters to consider when starting a distance programme. Examination process must be adapted to distance education (i.e. net based examination, virtual oral examination). Increase the use of synchronous communication to enhance collaborative learning. Develop a common policy for how distance education should be carried out and disseminate it among all teachers and students (i.e. response time, handling of examination, compulsory meetings). Facilitate possibilities for students to change from a distance program to a campus based program and vice versa. Facilitate planed flexibilities to make it easier for students that want to combine studies with work (life long learning)