Syfte och huvudfråga
Syftet med uppsatsen är att belysa hur lärare i praktiska ämnen som musik och slöjd ställer sig till det
målrelaterade betygsystemet när det gäller bedömning av elevers prestationsutveckling. Därtill undersöks hur
dessa lärare ställer sig till förändringen av betygsystemet som eventuellt kommer att träda i kraft, och hur det i så
fall skulle påverka deras undervisning och betygsättning.
Metod och material
Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer där lärare från grundskolans senare
år fick ge sin bild av det svenska betygsystemet, och dess eventuella förändringar. Dessa data kompletterades
sedan med skriftliga källor och egna observationer.
Resultat
Undersökningen visar att det finns såväl skillnader som likheter mellan hur lärare i slöjd respektive musik
undervisar, bedömer och betygsätter sina elever. En genomgående tendens är dock att alla tillfrågade lärare
efterfrågar mer tid till dokumentation och diskussion lärare emellan om hur de nationella målen och kriterierna
skall tolkas. När det gäller betygsättning och bedömning i praktiska ämnen ter sig denna uppgift ännu svårare då
dessa enligt verksamma lärare är abstrakta ämnen, där tolkningar och kunskapssyn ser mycket olika ut från skola
till skola. En större diskussion inom respektive ämne, både lokalt och nationellt, vore därför nödvändigt för att
ge eleverna en så grundläggande och rättvis undervisning som möjligt.
Betydelse för läraryrket
Med utgångspunkt i vårt intervjumaterial efterfrågar vi ny forskning kring införandet av en ny betygsskala.
Betygsberedningen bör vara väl förbered inför det stundande betygsskiftet, där mål och kriterier är noggrant och
tydligt uppställda, och där tid måste avsättas för att lärare och andra personer som är verksamma inom
skolväsendet får tid och möjlighet att sätta sig in i det nya systemet. Något som också är nödvändigt är att
lärarkåren själva bidrar till den kringliggande debatt som pågår i samhället kring betyg och bedömning
