”Kraven kommer från tusen olika håll” En kvalitativ studie om psykisk ohälsa bland unga ur kuratorers perspektiv

Current research and media tend to write about how mental illness among young people increases. Therefore it is easy to get the impression that there are many young people who suffer from mental illness nowadays. Counselors at schools and at youth clinics are in daily contact with young people who feel bad in some way. The main aim of this bachelor thesis was to present and analyze mental illness among young people from the counselors' perspectives. It also aimed to analyze the counselors' perspectives from theories of social constructivism. The questions of interest were; “How do the counselors define and construct mental illness among young people?” and “Do the counselors see any gender differences?”. Four counselors were interviewed. Three of them worked at schools with pupils mostly from prosperous areas in Sweden, and one of them worked at a youth clinic. The result showed that the counselors had a quite different point of view than the current research of interest. All the counselors that were interviewed considered that the apprehension within the research was excessive. The counselors meant that the problems they face is part of becoming an adult, and thus everyone have to deal with them, just not to the same extent. Saying this, they indicated that what they see, cannot be representative on how it generally is to be young. However, the counselors agreed that young people are exposed to high demands, at school and in general. Further, the result showed that the counselors believed that mental illness is more visible among young girls than among boys. The counselors discussed that it might have to do with that girls tend to seek help to a greater extent than boys. This is also something that current research point at. It is relevant to speculate about on however there are a lot of young people who do not see a counselor or seek help at all

Äter du en fralla eller en semla? : En innehållsanalys av finlandssvensk och sverigesvensk kultur i två läroboksserier för B-svenska för årskurs 6–9

Pro gradu -tutkielmassani aiheena on ruotsalainen ja suomenruotsalainen kulttuuri oppikirjasarjassa. Ensinnäkin tutkin, millaista kulttuuritietoa oppikirjasarjat esittelevät. Toiseksi tutkin sitä, kuinka oppikirjasarjat painottavat suomenruotsalaista ja ruotsalaista kulttuuria sekä sitä millaisia asioita kulttuureista esitellään. Kolmanneksi tutkin millaisia eroja oppikirjasarjojen välillä esiintyy. Valitsin tutkittaviksi oppikirjoiksi vuosikurssien 6-9 B-ruotsin oppikirjasarjat På gång ja Megafon. Tutkimuksessani tutkin erillisiä kulttuuriaukeamia. Menetelmäni on laadullinen sisällönanalyysi, joka on aineistolähtöinen. Käytin myös luokittelua tutkimuksessani. Oppikirjojen analysoinnin perusteella loin kuusi kategoriaa, joihin tulokseni ja analyysini perustuvat. Kategoriani ovat henkilöt, teokset ja tuotteet, tavat ja aktiviteetit, maantieteelliset paikat, kielelliset erot sekä muut. Kaikissa kategorioissa esiintyy huomattavasti enemmän ruotsalaista kulttuuria kuin suomenruotsalaista kulttuuria. Molemmissa oppikirjasarjoissa esitellään paljon erilaisia henkilöitä, kuten kirjailijoita, artisteja, urheilijoita sekä mediapersoonia. Vaikka molemmat kirjasarjat esittelevät laajasti erilaisia suomenruotsalaisia ja ruotsalaisia henkilöitä, painottavat molemmat kirjasarjat ruotsalaisia henkilöitä. Kategoria teokset ja tuotteet sisältää enimmäkseen teoksia ja tuotteita henkilöiltä, jotka esitellään samalla kulttuuriaukeamalla. Kategoria sisältää enimmäkseen lauluja, elokuvia ja kirjoja, mutta myös esimerkiksi vaatemerkkejä ja ruotsalaisia keksintöjä. Kirjasarjojen välillä esiintyy pieniä eroja valittujen teosten ja tuotteiden välillä. Kategoriassa tavat ja aktiviteetit esitellään laajasti erilaisia tapoja ja aktiviteetteja, kuten juhlapäiviä, juhlia, perinneruokia, nähtävyyksiä ja matkamuistoja. Tässä kategoriassa ilmenee eniten eroja kirjasarjojen välillä, mutta se voi johtua myös siitä, että kategoria on niin laaja ja sisältää hyvin erilaista kulttuuritietoa. Suomenruotsalaisia tapoja ja aktiviteetteja esitellään molemmissa kirjasarjoissa hyvin vähän ja molemmat kirjasarjat keskittyvät ruotsalaisien tapojen ja aktiviteettien esittelyyn. Molemmat kirjasarjat esittelevät monipuolisesti ruotsalaisia maantieteellisiä paikkoja, kuten kaupunkeja, saaria, järviä, jokia ja maakuntia. Suomenruotsalaisia maantieteellisiä paikkoja esitellään hyvin suppeasti molemmissa kirjasarjoissa. Tässä kategoriassa suurin ero oppikirjojen välillä on, että oppikirjasarja På gång esittelee suomenruotsalaisia maantieteellisiä paikkoja, jotka sijaitsevat Ahvenanmaalla, kun taas Megafon esittelee täysin ruotsinkielisiä kuntia ja kaupunkeja Suomessa. Ainoastaan oppikirjasarja Megafon esittelee kulttuuriaukeamilla kielellisiä eroja suomenruotsin ja ruotsinruotsin välillä. Megafon esittelee yksittäisiä sana eroja ruotsinruotsin ja suomenruotsin välillä sekä tyypillisiä suomenruotsalaisia sanoja ja sanontoja. Kategoria muut sisältää enimmäkseen kulttuuritietoa koskien mediaa. Oppikirjasarjojen välillä ei ole suuria eroja ja suurimmat erot esiintyvät kategoriassa tavat ja aktiviteetit. Oppikirjasarja På gång ei esittele kielellisiä eroja suomenruotsin ja ruotsinrotsin välillä tutkimillani kulttuuriaukeamilla, kun taas oppikirjasarja Megafon esittelee eroja melko paljon. Suurin ero kirjasarjojen välillä on se, että På gång kirjasarjassa kulttuuriaukeamat ovat ruotsiksi, mutta Megafonissa suomeksi. Molemmat kirjasarjat esittelevät kulttuuritietoa tuotenäkökulmasta

Barnet, könet och kärleken : En textanalys över fostran till kön i barnböcker

Uppsatsen behandlar barns begär så som den beskrivs i ett par utvalda barnböcker som analyseras djupare. Detta utifrån en analysmodell inspirerad av Butler och Foucault. Uppsatsen gör en historisk skildring över barndomsbegreppets tillkomst och synen på barnet och begäret. Hur den skiftat över tid, och hur barnet gjorts oskuldsfullt och hur en vilja att skydda och disciplinera det blivit dominerande. Textbehandlingen och analysen vill visa på möjligheterna att studera kön bortom det biologiska könet och också bortom genus. Här problematiseras kön djupare och barnets begär sätts in i ett kulturellt sammanhang. Syftet är att se hur begäret till det motsatta upprätthåller en könsordning med två motsatta kön. Uppsatsen visar hur en obligatorisk heterosexualitet förordas, och hur den naturaliseras i barnböckerna. Här finns även en hierarkisk ordning mellan könen, där manligt och kvinnligt begär i barnböckerna beskrivs olika. Kvinnorna är det passiva vackra medan mannen är det aktivt handlande. Kontakterna mellan könen i flera av barnböckerna blir också problematisk och kan bara ske genom kärlek eller skapar svartsjuka. Uppsatsen uppmanar till ett queerperspektiv på böckerna och visar hur barndomens begär enbart är en imitation på de vuxnas begär. Men också enbart en imitation på en imitation, och därför inte mindre verklig. Och även med sin egen uppsättning regler och tabun

Läsvanor och kopplingen mellan läsförståelse och läsvanor hos finlandssvenska sjundeklassare

Från och med årskurs tre läser elever för att lära sig i skolan. För varje årskurs höjs kraven på läsförmågan och läsförståelsen. Forskning har visat att barn och ungas intresse för läsning har sjunkit avsevärt under de senaste 20 åren och många barn uppgav att de endast läser när de känner sig tvungna. De läser allt mindre och texterna som läses är oftast korta. Detta är en oroväckande trend eftersom mångsidig läskunnighet är en viktig faktor för framgångar i studier och senare även i arbetslivet i det digitaliserade samhället. För att ta reda på hur finlandssvenska barn och ungas läsvanor ser ut valde vi att analysera vad och hur ofta unga läser. Eftersom läsningen påverkar de akademiska resultaten antas det att allt fler elever behöver stöd i läsning, vilket leder till att speciallärarnas arbete med läsning och läsförståelse ökar. Det finns ingen tidigare forskning kring sambandet mellan läsvanor och läsförståelse hos finlandssvenska unga. Syftet med avhandlingen är att kartlägga finlandssvenska ungdomars läsvanor i årskurs sju och undersöka sambanden mellan ungdomars läsvanor och läsförståelse. Utgående från syftet formulerades två forskningsfrågor: 1. Hurdana läsvanor har finlandssvenska ungdomar i årskurs sju? 2. Hurdant samband finns det mellan läsvanor och läsförståelse? Avhandlingen är en kvantitativ studie och har gjorts inom ILS-2 projektet vid Niilo Mäki Institutet. Data samlades in under hösten 2021 i 21 slumpmässigt utvalda finlandssvenska skolor. Samplet består av 477 respondenter. Vi har inte deltagit i insamlingen av data, men vi har matat in data själva. Data analyserades i Jamovi och en deskriptiv analys samt en korrelations analys gjordes för att svara på forskningsfrågorna. Resultaten visar tydligt att det är väldigt få ungdomar som läser regelbundet, majoriteten läser sällan eller aldrig. Detta stöds av nyare forskning. Resultaten visar även att det finns en positiv korrelation mellan läsvanor och läsförståelse, men huruvida det är läsvanorna som påverkar läsförståelsen eller om det är läsförståelsen som påverkar läsvanorna kom inte fram i denna undersökning. Tidigare forskning har visat att flickor är mera intresserade av läsning samt att de har presterat bättre i läsförståelse än pojkar, i vår studie har det framkommit att skillnaden mellan pojkar och flickor håller på att jämnas ut. Eftersom vår forskning i likhet med annan forskning påvisar att unga läser mindre och sambandet mellan läsvanor och läsförståelse är positivt, är det av största vikt att man inom skolvärlden och inom andra instanser i samhället fortsätter att främja barn och ungas intresse för läsning genom olika projekt och kampanjer. Kan orsaken till det minskade intresset för läsning bero på det digitaliserade samhället och snabba informationsflödet dagens unga utsätts för

Jag är det jag äger - en studie om vad konsumtion betyder för barns identitetsskapande och sociala relationer

Problem/Bakgrund: I relativt tidig ålder försöker individen finna sig själv och skapa sin identitet. Med hjälp av yttre attribut som exempelvis kläder kan individen visa omgivningen vem han är. Konsumtionsvaror anses således ha fått en större betydelse för skapandet av identiteten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur barns identitetsskapande och sociala relationer påverkas av konsumtion. Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Studien är kvalitativ och det empiriska materialet innefattar personliga intervjuer med 8 barn i 12-årsåldern. För att analysera mitt empiriska material tar jag framförallt hjälp av Zygmunt Baumans teorier kring konsumtionssamhället och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv på samhället. Resultat/Slutsats: Barnen är en del av konsumtionssamhället och konsumtion kan även ses som ett naturligt inslag i deras vardag. De är väl medvetna om vad konsumtionssamhället har att erbjuda dem och shopping är en stor del av de intervjuade barnens liv. De har med andra ord skolats in i konsumtionsbegäret. Utifrån min undersökning anser jag att barn använder sig av konsumtion för att skapa sin identitet. Med hjälp av konsumtion kan exempelvis barnet utmärka sig i mängden. Genom att klä sig på ett visst sätt och bära en viss typ av varumärken är det möjligt för barnet att påverka vilka signaler som sänds ut till omgivningen

INDIREKTA FÖREBILDER BLAND TWEENS – Modespridning med hjälp av celebriteter

I uppsatsen utreds indirekta förebilders påverkan på svenska förtonåringars modeval av kläder och skor. Mycket av den forskning som gjorts tidigare berör andra marknader än den svenska och andra produkter än kläder varför vi anser vårt valda område tämligen outforskat. Vi redogör i uppsatsen för teorier som behandlar modespridning, barnens roll som konsumenter, kommunikation, varumärken, referensgrupper, self-concept, symbolisk konsumtion och familjens beslutsroller. Resultatet från de kvalitativa intervjuer som vi genomfört med pojkar och flickor i åldern tio till tolv år redovisas. Slutsatserna är att förtonåringarna har ett uttalat idolskap från i första hand sportvärlden och i andra hand musikbranschen. Celebriteternas klädstil påverkar dock förtonåringarna lite eftersom de inte utnyttjas på rätt sätt i marknadsföringen. Svenska elitidrottare och svenska musikartister skulle genom sin höga exponeringsgrad i media kunna användas som levande annonspelare för att sprida kläd- och skomodet till tweens. This study explain indirect role models impact on fashion of clothes and shoes among tweens. We have established that former research mostly concern other markets than the swedish and also other fields than clothes. Therefor we consider research concering this field insufficient. We are discussing theorys from the fields of diffusion of fashion, children as consumers, communication, brand management, reference groups, self-concept, symbolic consumption and family-decision-unit. The result from the qualitative research interviewing tween boys and tween girls in focus groups are presented. Our conclusions are that swedish tweens admire first of all sportathletes and secondly musicartists but they both have little impact on the choice of clothes and shoes as they hardly are used to market normal clothes. Swedish sportathletes and swedish musicartists could with help of their exposure in media be used as living advertisers

Virtualiteter : sex essäer

Sex forskare från olika humanistiska discipliner skriver varsin essä kring temat virtualitet