The influence of active bomas on habitat choice of the common warthog (Phacochoerus africanus)

The common warthog (Phachocoerus africanus) is a relatively long-legged pig with noticeable curved tusks, a short neck and three pairs of facial warts. It has four recognized subspecies. The common warthog is a non-migratory ungulate living on the African savannah. It is a hindgut fermenter and predominantly dependent on high-quality foods. It prefers open areas for grazing but use bushes for cover. Warthogs prefer former bomas because of the nutrient enrichment that has occurred there and they also distribute their faeces close to their feeding grounds. Warthogs are a pioneer species when it comes to recolonizing abandoned bomas. Warthogs are bearers of several diseases harmful to livestock and are therefore often chased from active bomas. The aim of this study was to investigate how active bomas influence the habitat choice of warthogs. The study was carried out in the Maasai Mara National Reserve and the adjoining Koyake group ranch, in august 2003 and May-June 2004, using well defined study areas; transects. Results showed that warthogs favour the transects farthest away from the bomas. Warthogs probably favour the security of grazing among other species in order to avoid being caught by predators. Other herbivores might also feed on plant species less attractive to warthogs and thereby allowing plant species that warthogs favour to grow

Trygg i transport – effekten av tid och upprepning på unghästars lastträning

Hästar transporteras över hela världen i syften som försäljning, tävling, träning och djursjukhusvistelse. I många fall, men kanske främst vid transport till djursjukhus, hinner aldrig den unga hästen få träna sig på att lastas innan den ska åka iväg någonstans. Den unga hästen utsätts för många obekanta och främmande situationer i samband med lastning, något som medför att den blir stressad. Den obehagskänsla eller stress som hästen upplever kan uttryckas på flera olika sätt, exempelvis beteendemässigt eller fysiologiskt. Det krävs därför att hästen lär sig vad transporten innebär och att det inte är något att vara rädd för, vilket kan innebära en svår uppgift för djurhållaren. Syftet med den här experimentella studien var att få en uppfattning för hur den unga hästen påverkas av att lastas samt att ge en förståelse för hur den orutinerade hästens inlärning kan tillämpas i vardagliga situationer då hästhållare ska förbereda transport av sina unga hästar. Studien inriktade sig därför på att ta reda på hur hästen beter sig vid lastning, hur hästens puls förändras under lastningstillfället, hur lång tid det tar att lasta en unghäst och hur dessa faktorer förändras med antalet gånger som hästen lastas. I studien användes sex stycken hästar av rasen islandshäst. Samtliga hästar lastades tre gånger vardera, en gång om dagen i tre dagar. Beteenden som registrerades var fekaliserar, står stilla och drar åt sidan, det kunde utläsas att fler beteenden registrerades under dag 1 än under dag 2 och 3. Pulsen ökade markant när hästarna gick in i transporten jämfört med pulsen som mättes innan lastning. Pulsen sjönk betydligt när hästarna hade lastats av och stod åter på fast mark igen. Tiden som det tog att lasta hästarna minskade för varje dag som de lastades. Studien visar att unghästarna rent fysiologiskt är mycket mer påverkade av att stå inne i transporten än vad de är när de står på vanlig fast mark. Studien klargör också att den unga hästen med hjälp av inlärning förstår vad det innebär att lastas då resultatet tydliggör en signifikant lägre puls men även mindre uppvisade beteenden med antalet gånger som hästen blir lastad. Undantaget för den här studien är dock hästarna hade högre puls vid andra lastningstillfället än vid första. Resultatet från lastningstiden tolkas som att det går fortare att lasta en häst på en transport med antalet gånger som den blir lastad, åtminstone om inget har skrämt hästen under tidigare lastningar. Att lastningsträna den unga hästen innan transportering anses vara av stort värde för att förbättra den unga orutinerade hästens välfärd vid transport.Horses are transported around the world for purposes such as sales, competition, training and veterinary care. In many cases, mainly in transport to the veterinary hospital, the horse has not been trained to be loaded before being transported. The young horse is exposed to many unfamiliar and potentially frightening situations during loading, which can result in stress. The discomfort or stress the horse is experiencing can be expressed behaviorally and/or physiologically. It is therefore required that the horse is habituated to the vehicle and transportation, which could be a difficult task for the horse owner. The aim of this study was to achieve an understanding of how the young horse is affected by loading. I also wanted to show how the inexperienced horse learning theory can be applied in everyday situations when horse keepers prepare for transporting their young horses. The study focused therefore on how the horse behaves when loading, how the horse's heart rate changes during the time of loading, how long it takes to load a young horse, and how these factors change with the number of times the horse is loaded. The study used six Icelandic horses. All horses were loaded three times each, once a day for three consecutive days. The results of the heart rate and loading time were compared and tested for statistical significance. Behaviors recorded were defecation, stand calm and pull to one side. It could be deduced that more behaviors were recorded on day 1 than on day 2 and 3. Heart rate was significantly higher when the horses were in the trailer (P= 0.042) compared with the heart rate that was measured before loading. Heart rate decreased significantly when the horses were unloaded and stood back on solid ground again (P= 0.008). The time it took to load the horses decreased significantly by day (P= 0.002). The study shows that young horses, physiologically, is significantly affected by standing inside the vehicle compared to when they are outside on solid ground. The study also clarifies that the young horse with the help of learning, through repeated exposure, understands what it means to be loaded as the result elucidates a significantly lower heart rate, but also less behavior exhibited by the number of times that the horse will be loaded. Somewhat surprising was that the horses had a higher heart rate the second time of loading than the first. Loading time was reduced with an increasing number of times the horse was loaded. However, this effect might be reversed if something scares the horse during loading. To train the young horse of loading before transportation is considered to be of great value to improve the young horse welfare and human safety during transport

Efterlevnad av beslut om djurförbud hos hållare av sällskapsdjur och lantbruksdjur i Västra Götalands län

Denna studie riktar sig främst till länsstyrelsen i Västra Götalands län, som var frågeställare, men också till de andra länsstyrelserna i landet. Syftet var att undersöka hur de personer som på något sätt orsakat lidande hos djur och därför blivit belagda med djurförbud, efterlever dessa förbud, dvs. om de bryter mot sina förbud eller om de följer förbuden. Syftet var också att undersöka om efterlevnaden av förbudet skiljde sig mellan personer som höll sällskapsdjur och personer som höll lantbruksdjur. Om resultatet visade en trovärdig signifikant skillnad mellan dessa hållare, skulle länsstyrelsen kunna utföra kontroller av personer utefter vilken prioritet de har, beroende på om de tillhör den grupp där risken för bristande efterlevnad av förbudet är störst. Djurförbud innebär att en person har förbud att hålla ett visst slags djur, en djurgrupp eller samtliga djurslag, enligt 29 § Djurskyddslagen (1988:534). Förbudet kan också fattas enligt 26 § Djurskyddslagen (1988:534) och då innebär det i denna studie att en person har förbud att hålla mer än ett visst antal djur, t.ex. max fem katter. Information om 84 av totalt 307 personer med djurförbud inom Västra Götalands län kunde användas som underlag för studien. Jämförelser gjordes mellan hållare av lantbruksdjur och sällskapsdjur men det fanns även en grupp personer som höll både sällskapsdjur och lantbruksdjur; dessa förekommer i tabeller men har inte räknats med i några jämförelser. Det var flest hållare av sällskapsdjur som vid tidpunkten och i detta urval var belagda med djurförbud. De var även dessa hållare som oftast hade förbud att hålla djur alls, medan lantbrukshållare oftast hade förbud att hålla enbart en viss typ av djur. Sällskapshållarna var också den grupp som var mest benägna att bryta mot djurförbudet inom olika långa tidsperioder från förbudsbeslutet. Lantbrukshållarna var den grupp som i störst utsträckning efterlevde beslutet och i de fall där någon lantbrukshållare bröt mot förbudet, skedde detta inom en kort tidsperiod mellan förbud och kontroll av förbudet. Förklaringar till dessa resultat kan vara att det är vanligare att personer håller sällskapsdjur och att de oftare blir anmälda, än hållare av lantbruksdjur. Anledningar till att sällskapshållare var en större riskgrupp kan också vara att det är lättare att skaffa sig en ny katt än ett antal nötkreatur och det kan förklara varför efterlevnaden bland lantbrukshållare var så hög som den var. En slutsats som kunde dras var att efterlevnaden skiljde sig mellan olika kategorier av hållare. Efterlevnaden var dessutom generellt sett dålig i länet, då 47,6 % av de 84 observerade djurhållarna efterlevde förbudet och hela 52,4 % bröt mot djurförbudet. Arbetet kan vara användbart för länsstyrelsen då det ger en viss uppfattning om hur efterlevnaden ser ut i länet vid denna tidpunkt och i detta urval. Länsstyrelsen kan ha viss användning för denna studie när prioritering av kontroller ska ske.This study is aimed primarily at the County Administrative Board in the county of Västra Götaland, who initiated the study, but also to the other county administrative boards in Sweden. The aim was to examine how people, who in any way caused suffering to animals and, therefore, were prohibited to keep animals, complied with these prohibitions. The aim was also to investigate whether compliance with the prohibition differed between pet owners and farm animal owners. If the result showed a significant difference between these groups, the county administrative board could carry out inspections on people along what priority they have, depending on whether they belong to the group where the risk of non-compliance with the prohibition is greatest. Prohibition of keeping animals means that a person is prohibited to keep a certain kind of animal, a group of animals or all animals, according to § 29 Animal Welfare Act (1988:534). The prohibition may also be decided according to § 26 Animal Welfare Act (1988:534) and in this study it meant that a person was prohibited to hold more than a certain number of animals. Information on 84 of a total of 307 people with prohibition of keeping animals in the county of Västra Götaland could be used in the study. Comparisons were made between holders of pets and farm animals, but there was also a group of people who held both pets and farm animals, they occur in the tables but were not included in any comparisons. Pet owners were at the time and in this sample the ones who most often were prohibited to keep animals. They were also the ones who usually had a prohibition to keep animals at all, while agricultural holders usually had a prohibition to keep only a certain type of animal. Pet holders were also the group that was most likely to violate the prohibition and farm holders were the group that most complied with the decision. The explanation of these results could be that it is common that people keep pets and that they can more easily be notified, than holders of farm animals. It is also easier to get a new cat than a number of cattle and that may be one of the reasons why compliance among agricultural holders was as high as it was. One conclusion that could be drawn was that compliance differed between different categories of holders, but compliance was generally low in the county, where only 47.6% of the 84 observed keepers complied with the prohibition. This study can be useful for the County Administrative Board because it gives some idea of how compliance looks like in the county at this time and in this selection. The County Administrative Board may have some use for this study when prioritizing inspections

Glancing at the Content of Substantive Rules Under the Jurisdiction-Selecting Approach

Antalet individer med funktionsnedsättning ökar, dels beroende på att numera kan sjukdomar botas som tidigare inte kunde botas och dels beroende på att allt fler för tidigt födda barn kan räddas. Den orala hälsan är ofta negativt påverkad hos personer med funktionsnedsättning och det föreligger risk att dessa personer, trots ett större tandvårdsbehov än andra, erhåller mindre tandvård. Anledningen till detta är inte helt känd. Syftet med våra studier var därför att fördjupa kunskapen om hur personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga prioriterar och tänker om oral hälsa. Syftet med studierna var också att fördjupa kunskapen om hur hälso- och sjukvårdspersonal samt tandvårdspersonal tänker om behov avseende bemötande och oral hälsa hos personer med funktionsnedsättning. Den kvalitativa forskningsmetoden grounded theory har valts då den är speciellt lämplig på områden där teorier är sparsamt förekommande eller saknas. Öppna kvalitativa intervjuer har genomförts med 65 informanter. Studierna visade att föräldrar till barn med funktionsnedsättning samt vuxna personer med kognitiva och/eller fysiska funktionsnedsättningar inte prioriterade den orala hälsan på grund av att andra mer akuta problem upplevdes som viktigare. Många personer med funktionsnedsättning vårdas kortare eller längre tid på vårdinrättningar, men kunskapen om oral hälsa var låg och inte prioriterad av personal inom hälso- och sjukvården. Personer med funktionsnedsättning återfinns inom såväl allmäntandvård som specialisttandvård och kunskapen om dessa patienters vårdbehov och bemötande av dem varierade mycket mellan olika kliniker, allmän- och specialisttandvård och mellan olika tandvårdspersonal. Sammantaget utgör dessa resultat en möjlig förklaring till varför personer med funktionsnedsättning löper ökad risk för oral ohälsa. Detta innebär också att en prioriterad, god oral hälsa och ett adekvat bemötande av personer med funktionsnedsättningar snarare kan handla om tur än om en jämlik rättighet

Investigating the reward cycle for play in young pigs

A reward cycle for investigating the emotional status in animals has been developed and it requires that animals go through three main phases, i.e. anticipation, consumption and relaxation. The reward cycle has not been tested previously for access to play in pigs. Therefore, the aim of this Master thesis was to investigate if growing pigs showed more behaviours indicative of excitement than pigs that were not allowed to play, performed play in a play arena and showed more behaviours indicative of relaxation after play when they were back to their home pen than pigs that were in their home pen the whole time. Forty undocked piglets (10 litters of Specific Pathogen Free half pure-bred Yorkshire and half hybrids of Yorkshire x Landrace balanced for breed between two treatments were used. From 44 days of age the selected pigs were housed in a weaner stable with four per pen, two castrated males and two females with the most average weights, in their original litter in pens with a size of 6.5 m2 called “home pen”. Within each litter two non-play and two play pigs were randomly selected. Focal animals were individually marked by pig marking spray. After five days of acclimatization to the new environment, four days of training started during which two pigs were allowed to walk to the holding pen (2.0 m2) where they were kept for three minutes. After that the mesh gate opened and the pigs walked in freely to the play arena (5.8 m2) where they stayed for 15 minutes. Two of each of the following objects were used as toys in the play arena: wellingtons, brush, traffic cone, rubber pipe, ball and knotted rope. Half of the piglets had previous experience of objects (i.e. knotted rope, ball and tire) around weaning. Play pigs were observed (instantaneously at 30 s intervals and continuously within each 30 s) 3 min. in the holding pen and 15 min. in the play arena. Non-play pigs were only taken to the holding pen (3 min.) and brought back to their home pen. Play pigs were directly after coming back to the home pen observed for 10 min. and non-play pigs were observed on days without play sessions for 10 min. Statistical analysis was done with Generalized Linear Model for Mixed procedures that tested effect of treatment, time, week, sex and previous toy experience. In the holding pen play pigs performed significantly more locomotor play (P<0.01), play fight (P<0.05), elimination (P<0.01) and had more curled tail position (P<0.01) than non-play pigs. However, non-play pigs performed significantly more explore bar than play pigs (P<0.05) in the holding pen. Pigs of both treatments were numerically more often recorded in zone 1 and orient 1 (i.e. closest proximity to the play arena). In the play arena object play was the most performed play type and then locomotor play which both decreased over time (P<0.001). Social play was the least performed play behaviour but even if it stayed close to zero it showed a slight gradual increase over time (P<0.001). Thus, as predicted they performed all three types of play. The most and the least preferred toys were numerically the brush and the ball respectively. In the home pen play pigs performed significantly more social contact (P<0.001), moving (P<0.001) and exploring (P<0.001), a tendency for drinking more (P<0.1) and significantly less locomotor play (P<0.05) than non-play pigs. In the home pen, non-play pigs performed significantly more lying (P<0.001) and had the tail in a hanging position more (P<0.001). Those behaviours expected to be relaxation-related, such as drinking, eating and rubbing against pen structures, were not significantly higher in play pigs. In conclusion, play pigs showed some behaviours indicative of anticipation in the holding pen, they performed all three types of play in the play arena. However, play pigs did not show behaviours expected to indicate relaxation in the home pen.En belöningscykel för att undersöka det emotionella tillståndet hos djur har utvecklats och den kräver att djur går igenom tre faser, dvs. förväntan, konsumtion och avkoppling. Belöningscykeln har inte testats tidigare för tillgång till lek hos grisar. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om växande grisar visade fler beteenden som tyder på förväntan att leka än grisar som inte fick möjlighet att leka, om de utförde lekbeteenden i en lekarena och om de visade flera beteenden som tyder på avkoppling efter lek när de var tillbaka i sin hembox än grisar som var i sin hembox hela tiden. Fyrtio ej svanskuperade smågrisar (10 kullar) av specifikt patogenfria halvt renrasiga Yorkshire och halvt hybrider av Yorkshire x Lantras som balanserades för ras mellan två behandlingar användes. Från 44 dagars ålder hölls de utvalda grisarna i ett avväjningsstall med fyra per box, två kastrerade hanar och två honor med de mest genomsnittliga vikterna, i sin ursprungliga kull i boxar med en storlek på 6,5 m2 kallade "hembox". Inom varje kull valdes slumpmässigt två lekgrisar och två icke-lekgrisar ut. Fokaldjuren märktes individuellt med grismärkspray. Efter fem dagars acklimatisering till den nya miljön, började fyra dagars träning under vilka två grisar fick gå till förväntansboxen (2,0 m2) där de hölls under tre min. Efter att gallergrinden öppnades fick grisarna gå fritt i lekarenan (5,8 m2) där de stannade i 15 min. Två av vart och ett av följande objekt användes som leksaker i lekarenan: stövel, borste, trafikkon, gummirör, boll och knutet rep. Hälften av smågrisarna hade tidigare erfarenhet av objekt (dvs. knutet rep, boll och däck) runt avvänjningen. Lekgrisar observerades (momentant med 30 s intervall och kontinuerligt inom varje 30 s intervall) 3 min. i förväntansboxen och 15 min. i lekarenan. Icke-lek grisar togs endast till förväntansboxen (3 min.) och togs sedan tillbaka till sin hembox. Lekgrisarna observerades 10 min. direkt efter det att de kom tillbaka till hemboxen och icke-lek grisar observerades under 10 min. på dagar utan lek. Statistisk analys gjordes med generaliserad linjär modell för blandade förfaranden och testade effekten av behandling, tid, vecka, kön och tidigare leksakserfarenhet. I förväntansboxen utförde grisarna signifikant mer rörelselek (P<0,01), kamplek (P<0,05), eliminering (P<0,01) och hade mer knorr på svansen (P <0,01) än icke-lek grisar. Men, icke-lek grisar utförde signifikant mer undersökande av gallergrinden än lekgrisarna (P<0,05) i förväntansboxen. Grisar av båda behandlingarna var numeriskt oftare i zon 1 och orientering 1 (dvs. närmast lekarenan). I lekarenan var objektetlek den mest utförda lektypen och sedan rörelselek som båda minskade över tid (P<0,001). Social lek var det minst utförda lekbeteendet, men även om det stannade nära noll visade det en svag successiv ökning över tid (P<0,001). Som förväntat utförde de alla tre typer av lek. De mest och de minst föredragna leksakerna var numeriskt borsten respektive bollen. I hemboxen utförde lekgrisarna signifikant mer social kontakt (P<0,001), förflyttning (P<0,001) och undersökning (P<0,001), en tendens till att dricka mer (P<0,1) och signifikant mindre rörelselek (P<0,05) än icke-lek grisar. I hemboxen utförde icke-lek grisar signifikant mer liggande (P <0,001) och hade svansen mer i en hängande position (P<0,001). De beteenden som ansågs vara avkopplingsrelaterade, såsom dricka, äta och stryka kroppen mot inredningen, var inte signifikant högre hos lekgrisar. Sammanfattningsvis visade lekgrisarna vissa beteenden som indikerar förväntan i förväntansboxen, utförde alla tre typer av lek i lekarenan. Däremot visade lekgrisarna inte beteenden som ansågs indikera avkoppling i hemboxen

Bedömning i Idrott och Hälsa ­ En studie om vilka kvalitéer bedömningen grundas på i skolans tidigare år.

Problem, Syfte och Frågeställningar Vi har under pågående utbildning saknat genomgång av bedömningsfrågan i ämnet idrott och hälsa då det upplevs som ett komplext och svåröverskådligt ämne. Bedömning inom idrott och hälsa baseras till största del på praktiska istället för teoretiska moment och det är i hög grad upp till den enskilda pedagogen att utforma ett bedömningsunderlag utifrån de rådande styrdokumenten. Det övergripande syftet med vårt arbete var att undersöka vilka kvalitéer som idag premieras vid bedömning av elever i ämnet idrott och hälsa i slutet av det 5:e skolåret. Vidare att se vilka kvalitéer eleverna själva anser vara viktiga att bli bedömda på, samt att få en klarare bild av begreppen "hälsa" och "idrott" ur ett elev/lärarperspektiv. Frågeställningar för undersökningen: Vilka bedömningsgrundande kvalitéer anser lärarna har störst respektive minst betydelse vid bedömning i ämnet Idrott och hälsa? Vilka av kvalitéerna anser eleverna har störst respektive minst betydelse när de blir bedömda i Idrott och hälsa? Hur resonerar elever och lärare kring begreppet idrott? Hur resonerar elever och lärare kring begreppet hälsa? Vilka moment i ämnet Idrott och hälsa anser elever och pedagoger vara viktigast? Metod Vår metod bestod av en enkät till elever och en enkät samt intervjufrågor till idrottspedagoger. Elev och pedagogenkäten var utformad med samma grundfrågor vilka utformades efter vårt syfte och frågeställningar samt utifrån nuvarande kursplan inom idrott och hälsa. Intervjufrågorna var personliga och till viss del även berörda i enkäten. Svaren vi fick under intervjuerna blev en fördjupning med förklaring till varför pedagogerna hade tagit den egna ståndpunkten i bedömningsfrågan. Resultat Utifrån resultaten kan vi se att simningen samt elevernas beteende av lärarna värderats högst ur bedömningssynpunkt. Detta trots att inga beteenderelaterade kvalitéer nämns i samband med bedömning i kursplanen för idrott och hälsa. De helt klart lägst prioriterade kvalitéerna var de som innefattas i idrottsaktiviteter, med undantag för simningen. Även eleverna värderade de beteenderelaterade kvalitéerna som viktigast att bli bedömda på och de idrottsliga kvalitéerna som minst viktiga. I resultatet kan vi se att både elever och lärare var oense om vad som innefattar "idrott" respektive "hälsa" i en stor del av de moment som ingår i ämnet.

Child Health and Family Income: Physical and Psychosocial Health

This paper contributes to the important policy related literature on income and health by providing a detailed investigation of the family income/child health relationship using matched parent–child survey data from the Swedish Survey of Living Conditions (ULF). This study differs from previous work in the field in a number of respects. First, we focus on both physical as well as on the psychosocial health of the child. Second, we focus on the parent’s socioeconomic background as well as on the liquidity constraint problems the household faces. We find little evidence of an income gradient or effect on children’s physical and psychosocial health. However, our study suggests that the occurrence of liquidity constraints in the household increases the likelihood of the child having a lower psychosocial health status.child health; income gradient; liquidity constraint; psychosocial health

Skolbarn - rörelse - hälsa

The project Schoolchildren Physical Activity Health was initiated by The Stockholm University College of Physical Education and Sports (GIH) and the University of Skövde (HIS) at the Netlearning Conference, 2004. The Swedish Net University contributed with finance of the project, which was carried out January September 2005. The overall aim of the project was to design and distribute the distance course Schoolchildren s Health via Physical Activity C13, Adv.lev.(7.5 ECTS) , jointly managed by the academic institutions mentioned above. The objective was to offer students from various academic cultures and professions a course, where mutual learning objectives, could be reached. Closely related subjects, such as health and physical activity among schoolchildren are matters for school nurses as well as for PE Teachers. If health issues are to be looked upon with a holistic perspective, the possibilities for students to meet and share common questions of interest are of great importance for health development in schools today