Antalet individer med funktionsnedsättning ökar, dels beroende på att numera kan sjukdomar
botas som tidigare inte kunde botas och dels beroende på att allt fler för tidigt födda barn kan
räddas. Den orala hälsan är ofta negativt påverkad hos personer med funktionsnedsättning och
det föreligger risk att dessa personer, trots ett större tandvårdsbehov än andra, erhåller mindre
tandvård. Anledningen till detta är inte helt känd. Syftet med våra studier var därför att fördjupa
kunskapen om hur personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga prioriterar och tänker
om oral hälsa. Syftet med studierna var också att fördjupa kunskapen om hur hälso- och
sjukvårdspersonal samt tandvårdspersonal tänker om behov avseende bemötande och oral hälsa
hos personer med funktionsnedsättning. Den kvalitativa forskningsmetoden grounded theory
har valts då den är speciellt lämplig på områden där teorier är sparsamt förekommande eller
saknas. Öppna kvalitativa intervjuer har genomförts med 65 informanter. Studierna visade att
föräldrar till barn med funktionsnedsättning samt vuxna personer med kognitiva och/eller
fysiska funktionsnedsättningar inte prioriterade den orala hälsan på grund av att andra mer
akuta problem upplevdes som viktigare. Många personer med funktionsnedsättning vårdas
kortare eller längre tid på vårdinrättningar, men kunskapen om oral hälsa var låg och inte
prioriterad av personal inom hälso- och sjukvården. Personer med funktionsnedsättning
återfinns inom såväl allmäntandvård som specialisttandvård och kunskapen om dessa patienters
vårdbehov och bemötande av dem varierade mycket mellan olika kliniker, allmän- och
specialisttandvård och mellan olika tandvårdspersonal. Sammantaget utgör dessa resultat en
möjlig förklaring till varför personer med funktionsnedsättning löper ökad risk för oral ohälsa.
Detta innebär också att en prioriterad, god oral hälsa och ett adekvat bemötande av personer
med funktionsnedsättningar snarare kan handla om tur än om en jämlik rättighet