From psychotherapist to supervisor

This study is a part of an ongoing research project examining group supervision in psychotherapy. The study was performed in a postgraduate training program for prospective supervisors. The two-year supervisor training program included theory seminars as well as group supervision of the prospective supervisor’s supervision of a trainee who had a patient in psychotherapy. The training program was based on psychoanalytic theory and the psychotherapy conducted was psychoanalytically oriented. Supervisees´ and supervisors´ experiences of the learning process, supervision format in group and supervisor styles were explored in semi-structured interviews. Both supervisees and supervisors emphasized the importance of a specific training program for psychotherapists who intend to work as supervisors. The didactic aspects of supervision were pointed out. The group format was experienced as particularly suitable for this training level. The “super-supervisor’s” style was important as a role model for the supervisors in training

God handledning : En teoretisk studie om hur handledning av vårdstuderande kunde vara

Syftet med studien är att klargöra hur en god handledning kan se ut. Vi vill lyfta fram vad god handledning är och vilka delar som bidrar till att hand-ledningen blir god. Vår forskningsfråga lyder: Vad kännetecknar en god handledning? Den teoretiska utgångspunkten består av Benners och Ekeberghs tankar om reflektion. Datainsamlingsmetoden är dokument-studier. Vi skall göra en sammanfattning av tidigare forskning bestående av 30 vetenskapliga forskningar. Som dataanalysmetod har vi valt översiktsartikeln resumé för att få en snabb översikt av forskningarna. Innehållsanalys användes för att analysera resultatet. Frågorna som ställdes till forskningsresultatet var: Vilka faktorer har betydelse för att handledningen ska bli god? Vad kännetecknar reflektionen i handledningen? Resultatet beskrivs utgående från de frågor som ställdes till tidigare forskning. De faktorer som inverkar på handledningen är hand-ledarens egenskaper, handledningsmetod, handledningens yttre ramar, diskussion, integration teori–praktik samt handledningsteknik. Hand-ledarens relationella och personliga egenskaper är av betydelse för hur handledningen blir. Kommunikationen mellan handledare och studerande är viktig. Att ha klara målsättningar och ett handledningsschema är avgörande för studerandes praktik, även att skapa en trygg atmosfär. Genom att integrera teori med praktik främjas studerandes professionella utveckling och känslan av att känna sig kompetent. Som en handledningsteknik kan kritiskt tänkande vara en möjlighet samt att handledare ger kontinuerlig utvärdering åt studerande. Grupphandledning ansågs även som positivt.The purpose of this study is to explain what good supervision of nursing students on practical training could be like. We want to highlight what good supervision is and what parts of it make it good supervision. The question that we want an answer to is: What distinguishes good supervision? The theoretical starting points are Benner’s and Ekebergh’s thoughts about reflection. The data was collected through document studies. We have made a summary of earlier research consisting of 30 scientific researches. As method of analysis we chose review articles in order to quickly get an overview of the research. The analysis of data has been done with the help of content analysis. The questions were: What factors are important for the supervision to be good? What characterizes reflection in supervision? Factors that affect supervision are the supervisor’s characteristics, method of supervision, outer frames of supervision, discussion, integration theory-practice and supervision technique. The supervisor’s relational and personal characteristics have a great importance for how the supervision is going to be. The communication between the supervisor and the student is important. Having clear goals and a supervision schedule is conclusive for students’ practice, also in order to create a safe atmosphere. Integrating theory with practice promotes the student’s professional development and the feeling of being competent. As a supervision technique, critical thinking could be a possibility, as well as supervisors giving continuous feedback to students. Group supervision was also considered as positive

The influence of active bomas on habitat choice of the common warthog (Phacochoerus africanus)

The common warthog (Phachocoerus africanus) is a relatively long-legged pig with noticeable curved tusks, a short neck and three pairs of facial warts. It has four recognized subspecies. The common warthog is a non-migratory ungulate living on the African savannah. It is a hindgut fermenter and predominantly dependent on high-quality foods. It prefers open areas for grazing but use bushes for cover. Warthogs prefer former bomas because of the nutrient enrichment that has occurred there and they also distribute their faeces close to their feeding grounds. Warthogs are a pioneer species when it comes to recolonizing abandoned bomas. Warthogs are bearers of several diseases harmful to livestock and are therefore often chased from active bomas. The aim of this study was to investigate how active bomas influence the habitat choice of warthogs. The study was carried out in the Maasai Mara National Reserve and the adjoining Koyake group ranch, in august 2003 and May-June 2004, using well defined study areas; transects. Results showed that warthogs favour the transects farthest away from the bomas. Warthogs probably favour the security of grazing among other species in order to avoid being caught by predators. Other herbivores might also feed on plant species less attractive to warthogs and thereby allowing plant species that warthogs favour to grow

Grupphandledning I psykoterapi inom ramen för utbildningar

The focus of this paper is group supervision in psychotherapy training. Results emanating from studies performed in collaboration between a number of Swedish universities and university affiliated training units are summarized. The findings are drawn from studies where data is collected from supervisors and supervisees at several different measurement points, levels of training, and psychotherapeutic orientations. The studies presented here examine and highlight different aspects of group supervision, e.g., the experience of supervision on various training levels and psychotherapeutic orientations with regard to the impact of the group format. Moreover, experiences of supervisor style and group climate are examined. A major finding is that both supervisors and supervisees emphasize the need of giving more attention to group processes and phenomena in group supervision

Lekfullt lärande på distans : Handledning av barn via surfplatta

Examensarbetet är ett arbete inom projektet ”Resursstarka barn”. Syftet med examensarbetet är att testa handledning via surfplatta med barn. Frågeställningar i arbetet är: ”Hur fungerar handledning på distans med barn?” ”Hur fungerar surfplatta som verktyg i handledning på distans?” och ”Vad bör handledaren beakta i handledning på distans?”. Utgående från frågeställningarna är målet att utveckla en broschyr som ska väcka intresse för distanshandledning hos professionella inom social- och hälsovården. Ett resursförstärkande barnperspektiv genomsyrar arbetet. För att uppnå syftet har teorier och litteratur sammanställts om media, teknologi, handledning och barnets utveckling. Teorin fungerar som en grund för den praktiska tillämpningen av distanshandledningen. I den kvalitativa analysen av handledningsträffarna framkom fem faktorer som är avgörande för en lyckad distanshandledning. Faktorerna är: pedagogisk planering, miljö, surfplattan, barnet och handledarens roll. Handledning på distans med barn är ett nytt område, examensarbetsgruppen hittade inte tidigare forskningar om distanshandledning av barn. I resultatet framkom det, utöver de fem ovannämnda faktorerna, att handledaren behöver ha kunskap om handledning, surfplattan som handledningsverktyg, barnets situation och utvecklingsnivå.Opinnäytetyö on osa projektia ”Resursstarka barn”. Työn tarkoituksena on kokeilla lapsen etäohjausta tablettitietokoneen avulla. Kysymyksenasetteluna on ”Miten lasten etäohjaus toimii käytännössä?” ”Miten tablettitietokone soveltuu etäohjaukseen?” ja ”Mitä ohjaajan tulee huomioida lasten etäohjauksessa?”. Lähtökohtana on kehittää esite, joka inspiroi sosiaali- ja terveysalan ammattilaisia käyttämään etäohjausta. Voimavaroja vahvistava näkökulma on otettu huomioon koko työssä. Tavoitteen saavuttamiseksi on yhdistetty kirjallisuutta ja teorioita mediasta, teknologiasta, ohjauksesta ja lapsen kehityksestä. Yhdistelmä toimii lähtökohtana käytännössä sovellettuun etäohjaukseen. Etäohjauksen käytännöllistä sovellusta analysoidaan laadullisesta näkökulmasta. Analyysissä todettiin että etäohjauksessa on viisi keskeistä osaa, pedagooginen suunnittelu, ympäristö, ohjaajan rooli sekä lapsi. Lasten etäohjaus on uusi alue, eikä aikaisempia tutkimuksia alueesta ole löydetty. Opinnäytetyön tuloksissa selvisi, yllämainittujen keskeisten osien lisäksi, että ohjaajan asiantuntemus niin tablettitietokoneesta, sovelluksista kuin lapsen kehittymisestä ja tilanteesta ovat avaintekijöitä ohjauksen onnistumiseen.This thesis is a part of the project ”Resursstarka barn”. The purpose is to test online tutoring with a tablet with children. The aim is to develop a brochure for professionals in social and health care when tutoring at a distance. A child resource-reinforcing perspective permeates the work. The research questions the thesis is based on are: “How does distance tutoring with children work?” “How does the tablet work as a tool in distance tutoring?” and “What should the tutor consider in distance tutoring?”. The aim is to develop a brochure to inspire professionals in social- and health care using the research questions as a base. In order to achieve the purpose, theories and literature about media, technology, tutoring and child development are studied. The theory works as a foundation for the practical application in distance tutoring. The qualitative analysis from distance tutoring brings out five factors that are vital for a successful distance tutoring. The five factors are: pedagogical planning, environment, the tablet, the child and the tutor’s role. Distance tutoring with children is a new area, and the authors of this thesis have not found previous research about distance tutoring with children. The result showed that in addition to the five aforementioned factors, the tutor needs to have knowledge of the tools he or she uses in the tutorial regarding applications, tablet, the child's situation and developmental level

Difference is Power : Virtuell handledningsmodell för professionella som jobbar med närståendevårdare till barn med funktionsnedsättning

Detta examensarbete är utvecklat som stöd för professionella i deras samarbete med personer som fungerar som närståendevårdare för barn under skolåldern med funktionsnedsättning. Examensarbetet är en del av projektet E-clubbing som pågått under tiden 2016–2017. Målet för E-clubbing är att minska känslan av utanförskap som familjerna kan uppleva. Kamratstöd är en väsentlig faktor för att förstärka familjernas resurser, vilket framgår i examensarbetet. Syftet med examensarbetet är att familjer med barn med funktionsnedsättning från olika håll i Svenskfinland skall hitta varandra, ta del av varandras erfarenheter och stöda varandra i vardagen. Arbetets frågeställningar är: Vilka är utmaningarna med att handleda närståendevårdare till barn under skolåldern med funktionsnedsättning på distans? Vad behöver den professionella för att kunna handleda närståendevårdare till barn under skolåldern med funktionsnedsättning virtuellt? Metoden som används i arbetet är tjänstedesign. Syftet med tjänstedesign är att skapa värde för klienten med hjälp av nya tjänster eller genom att utveckla redan existerande tjänster. Utgående från litteraturen har målgruppens vardag diskuterats och de redan existerande stödformerna har redogjorts. För att svara på frågeställningarna utreds utmaningarna med virtuell handledning på distans. Tekniska utmaningar, gruppkonstellationer samt handledarens kunskaper är faktorer som skiljer virtuell handledning på distans från fysisk handledning. Resultatet av examensarbetet är en checklista som professionella kan använda sig av vid uppstarten av e-klubbar. Checklistan är skapad så att den ska vara enkel att ha som grund och lätt att förstå för den professionella. Den består av tre delar: planering, utförande och utvärdering.Tämä opinnäytetyö on suunnattu omaishoitajien kanssa työskenteleville ammattilaisille. Kyseessä olevat omaishoitajat työskentelevät alle kouluikäisten toimintarajoitteisten lasten hoitajina. Opinnäytetyö on osa E-clubbing-projektia, joka on ollut käynnissä ajalla 2016-2017. Tavoite e-kerhojen järjestämiselle on vähentää perheiden kokemaa ulkopuolisuuden tunnetta. Vertaistuki on avainasemassa perheiden resurssien vahvistamisessa, ja tätä korostetaan myös opinnäytetyössä. Opinnäytetyön tarkoitus on, että perheet eri suomenruotsalaisilta alueilta, joilla on toimintarajoitteisia lapsia, löytäisivät toisensa, jakaisivat kokemuksia sekä tukisivat toisiaan arjessa. Opinnäytetyön kysymysasettelut ovat: Mitä haasteita etäohjaus sisältää ohjattaessa omaishoitajia, jotka hoitavat alle kouluikäisiä toimintarajoitteisia lapsia? Mitä ammattilaiset tarvitsevat pystyäkseen ohjaamaan virtuaalisesti omaishoitajia, jotka hoitavat alle kouluikäisiä toimintarajoitteisia lapsia? Menetelmänä opinnäytetyössä käytetään palvelumuotoilua. Palvelumuotoilun tarkoitus on luoda arvoa asiakkaalle suunnittelemalla uusia palveluita tai kehittämällä jo olemassa olevia palveluita. Kirjallisuuden yleiskatsauksen myötä kuvaillaan toissijaisen kohderyhmän arkea sekä jo olemassa olevia tukimuotoja. Jotta kysymysasetteluihin voidaan vastata, on virtuaalisen ohjauksen haasteita selvitetty. Tekniset ongelmat, erilaiset ryhmät ja ohjaajan taidot eriävät virtuaalisen ja perinteisen ohjauksen välillä. Opinnäytetyön tulos on niin sanottu tarkistuslista (eng. checklist), jota ammattilaiset voivat käyttää järjestäessään e-kerhoja. Tarkistuslista on kehitetty käytettäväksi apuvälineenä e-kerhoa perustettaessa. Se koostuu kolmesta osasta: suunnittelu, toteutus ja arviointi.This bachelor’s thesis is addressed to the professionals that are working with caregivers for under school-aged children with learning disabilities. This thesis is a part of the project E-clubbing that has taken place in 2016-2017, in Novia University of Applied Sciences. The main goal with e-clubbing is to reduce the feeling of alienation that different target groups might experience. Peer support is an important factor for strengthening the family’s resources, which is highlighted in this thesis. The purpose of the bachelor’s thesis is that families with children with learning disabilities from different parts of the Swedish-speaking region of Finland are able to find each other, take part in each other’s experiences and support each other in their everyday life. The questions at issue are: Which types of challenges come with tutoring caregivers for under school-aged children with learning disabilities, when it is done remotely? What does the professionals need for virtually tutoring caregivers for children under school age with learning disabilities? The method used in this bachelor’s thesis is service design. The purpose of service design is to create value for the clients with help of new services or through development of already existing services. The target groups have been discussed based on literature reviews and already existing forms of support have been reviewed. To present the answers to our questions at issue, the challenges that comes with virtual tutoring remotely have been investigated. Technical difficulties, group constellations and the knowledge of the tutor are factors that separate virtual tutoring from physical tutoring. The product is a checklist that the professionals can use as a guideline when starting e-clubs. The checklist is designed to be easily used and understood by a professional starting an e-club. It consists of three parts: planning, execution and evaluation

Företrädaransvaret i SBL- En befogad inskränkning i den aktiebolagsrättsliga grundprincipen om frihet från personligt betalningsansvar?

Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt. Dessutom förs en diskussion kring företrädaransvarets förhållande till aktiebolagsrättens huvudprincip om ansvarsfrihet

Förhållningssätt och kommunikation i mötet med personer med demenssjukdom : utvärdering av ett träningsprogram med validationsmetoden

Communication difficulties among residents with dementia disease living in nursing homes may complicate care situations. These residents can have difficulties describing how they experience their everyday lives, which can lead to withdrawal, social isolation, or feelings of homelessness. Research indicates that nurses involved in dementia care experience communication as difficult and challenging. The validation method developed by Feil is held to facilitate communication through emphatic and confirmatory approaches. Scientific reviews show insufficient evidence for recommending the use of the method, in spite of this the method is used in dementia care. Evaluations of the validation method have primarily focused on the residents’ perspective, and reports on nurses’ experiences of the validation method are sparse. The overall aim for this thesis was to evaluate Feils’ validation method by describing nurses’ experiences and skills in communication observed during implementation of a training programme. Twelve nurses participated in the validation method training programme that included 10 days of theoretical training with supervision about once a month, and practical training integrated in everyday work. During practical training nurses had conversation with 3 residents each 2-3 times a week, and videotaped one conversation per month. Methods: The design is based on naturalistic scientific approach. Data were collected with interviews (I, II) and a questionnaire (II) before and after the programme, and videotaped conversations during the programme (III, IV). An interview was conducted as a comparison with nurses from another nursing home, who had long experiences of using the validation method (I). The result showed that nurses improved their communication and had closer relationships with residents with dementia disease after validation method training, in accordance with nurses with long experiences (I). The training strengthened the nurses, but also posed an extra strain on them. Even though the nurses described an extra strain on the entire nursing staff, this was not reflected in the results from the questionnaire about the work climate (II). Videotaped one-to-one conversations between nurses and residents showed that the nurses developed their approaches and communication skills, although to different degrees. An overall pattern revealed nurses’ movements within and between various paths when improving their communication skills (III). The findings were in congruence with the nurses described experiences (I). In videotaped conversations from the end of the programme, the residents had the possibilities to use their remaining communication abilities and to communicate what was currently on their mind (IV). This may be related to the development of the nurses’ communication skills during the programme. Conclusions of this thesis were that the nurses developed their skills in caring approach and communication when communicating with residents with dementia disease, which gave these residents possibilities to communicate according to their abilities. In order to integrate new knowledge about communication the results showed that it was necessary to combine theoretical and practical training with supervision and reflection. To provide nursing staff with this type of training could be seen as an investment for nursing homes, an opportunity to increase job satisfaction for nurses and to increase social community for residents

Att etiskt bemöta, kommunicera med och utveckla en god relation till den äldre 65+ inom frivilligarbete : En kvalitativ utvecklingsstudie

Syftet med detta arbete är att genom en kvalitativ utvecklingsstudie utröna vilken betydelse etiskt gott bemötande och en god kommunikation har för utvecklandet av en god relation mellan den äldre och frivilligarbetaren. Forskningsfrågorna som ställts är: Vad är en god relation till den äldre inom frivilligarbete? Vad är ett etiskt gott bemötande? samt Vad bör man tänka på i mötet med den äldre inom frivilligarbetet för att kunna föra en god kommunikation? Som teoretisk utgångspunkt används den humanistiska människosynen och Thorséns grundantaganden (Thorsén, 1997) inom det humanistiska synsättet samt FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna (FN, 1948). I vår teoretiska bakgrund har vi använt oss av K Erikssons vårdprocess och det naturliga vårdandet (Eriksson, 2014; Eriksson, 1987). Datainsamlingsmetoden är kvalitativ, vilket innebär utvald litteratur, kvalitativa artiklar och intervjuer. Det utvalda materialet från litteratur och artiklar har analyserats genom en litteraturgranskning och intervjuerna har analyserats genom en innehållsanalys för att finna gemensamma karaktärsdrag. I resultatet framkommer att frivilligarbetarens etiska bemötande och kommunikation påverkar hur relationen till den äldre utvecklas. Frivilligarbetarens etiska bemötande och kommunikation grundar sig i dennes människosyn och naturliga vårdande. Produkten som växt fram under arbetets gång är en broschyr som är tänkt att ge en första handledning i etiskt bemötande och kommunikation med den äldre för utveckling av en god relation till frivilligarbetarna.The purpose of our bachelor´s thesis is to develop the importance of the ethical response and communication for developing a good relationship with the elderly within voluntary work. For our research we came up with three issues; What is a good relationship to the elderly within voluntary work? What is a good ethical response? What should volunteers focus on in the meeting with the elderly to maintain and develop an honest communication? In our theoretical background we have chosen to explain the humanistic perception of humanity (Thorsén, 1997) (FN, 1948), K Eriksson´s “caring process” and “the natural caring” (Eriksson, 2014) (Eriksson, 1987). The data collection method we have used is qualitative, that means selected literature, research articles and interviews. The selected material from the research articles has been analyzed in a literature review. The interviews have been analyzed in a content analysis. Both analyses have been done in order to find common characteristics. The result of the bachelor´s thesis showed us that volunteers ethical response and communication affect the development of a good relationship to the elderly. The volunteer’s ethical response and communication are based on their humanistic perception and natural caring. Our research resulted in a brochure, which is meant as a first tutorial in ethical response and communication in order to develop a good relationship to the elderly within voluntary work

Vårdstuderandens professionella tillväxt : - mentorer som stöd i utvecklingen

Avsikten med denna studie är att undersöka hur mentorskapsprogrammet på Arcada har inverkat på sjukskötarstuderandens professionella tillväxt. Syftet är att kartlägga effek-ten av mentorskapsprogrammet i relation till studerandens professionella tillväxt. Un-dersökningen utgår från sjukskötarstuderandens perspektiv. I denna studie kommer vi att utreda vad den professionella tillväxten utgörs av och hur den tar sig uttryck hos sjukskötarstuderanden. Vi vill även ta reda på hur mentorn stöder den professionella utvecklingen hos studeranden. De centrala frågeställningarna för denna undersökning är: - Vad utgörs den professionella tillväxten av? - Vad ger forskningen för kunskap om mentorskap för sjukskötarstuderande? - Hur har mentorn påverkat adeptens professionella tillväxt? - Hur har mentorskapsprogrammet stött sjukskötarstuderandens utveckling mellan stadierna novis och avancerad nybörjare? Som referensram har vi valt Patricia Benners teori som ger oss en grundlig beskrivning av sjukskötarstuderandens utveckling från nybörjare till en kompetent sjukskötare. Stu-dien är uppdelad i två delar; en litteraturanalys och en empirisk studie genom en kvali-tativ intervju. Den kvalitativa intervjun riktar sig till tre informanter som deltar i men-torskapsprogrammet på Arcada. Resultatet av båda studierna har analyserats enligt en induktiv analysmetod. I studien framkommer att sjukskötarstuderandena upplever att mentorn stöder den personliga och yrkesmässiga växten genom att dela med sig av sin erfarenhet, bekräfta studeranden och ge studeranden utrymme för reflektion.The aim with this study is to examine how the mentorship program at Arcada has influenced the nursing students’ professional growth. The purpose is to map out the effects of the mentorship program in relations to the students’ professional development. The study proceeds from the nursing students point of view. In this study we will analyze what professional development is made out of and how it is expressed by the nursing students. We also want to investigate into how the mentor supports the professional development of the students. De central questions are: - What is professional growth made out of? - What kind of information/knowledge does the studies give about mentorship for nursing students? - How has the mentor influenced the mentee’s professional growth? - How has the mentorship program supported the nursing students development from novice to advanced beginner? As frame of reference we have chosen Patricia Benner’s theory that gives us a thorough description of the nursing students development from novice to a competent nurse. The study is divided into two sections; one literature analysis and the other an empiric study through a qualitative half structured interview. The qualitative interview is directed towards three informants who are all a part of the mentorship program at Arcada. The results from both the studies have been analyzed according to an inductive method. The study shows that nursing students feel that the mentor supports the personal and professional development through sharing his or her experience, confirming the student and giving the student room for reflection