Samling ­ krav eller möjlighet? En undersökning om pedagogernas syn på samling i förskolan och förskoleklass ur ett sociokulturellt perspektiv.

Samling, förskolan, skolan, möjligheter, krav, sociokulturellt perspektiv, barns perspektiv, pedagogens roll Syfte: Syftet med arbetet är att synliggöra samlingens betydelse ur pedagogers synvinkel och att undersöka svårigheter och möjligheter med samling ur ett sociokulturellt perspektiv. Metod: Vi är tre studenter som har valt att göra empirisk datainsamling där vi utgår från kvalitativa intervjuer med pedagoger och deltagande observationer av samlingar. Efter att ha samlat en hel del material har vi gjort en analys. Här försöker vi sätta ljus på de viktigaste frågorna när det gäller pedagogernas sätt att använda samling som läranderedskap i förskolan och förskoleklass och pedagogernas förhållningssätt runt det. Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna ser många möjligheter med samlingarna. Samlingen ses som en tradition inom verksamheter och utförs på ett traditionellt sätt, genom att sitta på golvet i en cirkel. Sången anses vara ett betydelsefullt innehåll eftersom sång och musik bidrar till språkutvecklingen. Samlingen bidrar till gemenskap och lärande för barnen. Trots det finns det ingen längre planeringstid utsatt för detta moment och samlingarna genomförs oftast oplanerade. Syftet enligt pedagogerna är att barnen ska vara aktiva i sitt deltagande och lära genom samspel med andra. Trots detta får barnen inga stora möjligheter att komma till tals och blir delaktiga i samlingen

Pedagogers tankar kring genusarbete med hjälp av barnboken

Bakgrund: Genom att använda barnlitteratur ur ett genusperspektiv kan man arbeta mot jämställdhetsmålen i förskolan. Synliggörandet av pedagogers tankar kring deras eget genusarbete och användningen av barnlitteratur bidrar till ökad förståelse för vikten av barnlitteratur i genusarbetet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att synliggöra pedagogers tankar kring barnböcker som redskap för att i förskolan arbeta med jämställdhetsfrågor. Fokus ligger på pedagogernas förhållningssätt och attityd gentemot genus. Vi vill ta reda på om barnboken överhuvudtaget används och i så fall hur och på vilket sätt. Kan barnlitteratur fungera som ett bra redskap i arbetet med genusfrågor för att på så sätt uppnå jämställdhetsmålen? Jämförelsen sker mellan pedagoger verksamma på förskolor med olika inriktning och huvudmän. Vi vill även se om bokmiljön på förskolorna inverkar på användandet av barnlitteratur och har något samband med pedagogernas attityder kring barnbokens användbarhet Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer gjorda på tre olika förskolor som alla har olika huvudmän. Respondenterna har varit både pedagoger och barnskötare utvalda på grund av deras intresse och kunskap kring arbetet med jämställdhetsfrågor. Intervjuerna har sedan analyserats för att tydliggöra och förstå respondenternas tankar kring möjligheten att arbeta med barnboken som redskap i jämställdhetsfrågor. Vi har utifrån det jämfört respondenternas svar och knutit dem till tidigare forskning och teorier. Vi har även genomfört observationer för att få en bild av barnlitteraturens plats och funktion i förskolan. Resultat: I resultatet av vår undersökning kan man se att barnboken kan tjäna som artefakt i arbetet med jämställdhetsmålen utifrån ett genusperspektiv. Där pedagogens kunskap och medvetenhet av sin egen roll som förmedlare av könsmönster är av stor vikt. Den enskilda pedagogens fantasi är det enda som sätter gränserna för var arbetet ska sluta

Att bildskapa medvetet - hur man genom tanke och handling kan tydliggöra barns bildskapande i förskolan

Vårt arbete avser att belysa hur barns bildskapande i förskolan kan bedrivas medvetet och ge barn det mest gynnsamma lärandet, samt se närmare på om pedagoger vet hur de kan bedriva en sådan verksamhet. Detta för att vi misstänker att pedagoger inte är medvetna om bildskapandets betydelse och därför inte har ett tydligt syfte med det. På vilket sätt bildskapande kan vara viktigt i förskolan, hur pedagoger medvetet kan bedriva bildskapande och vilken utveckling som kan ske hos barn genom bildskapande, är våra frågeställningar. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskolan för att få en inblick i pedagogers tankar kring barns bildgestaltning. Vi har fördjupat oss i forskning och teorier kopplade till vårt ämne och jämfört dessa med resultatet av våra intervjuer, samt med våra egna tankar. Vi kan se att de pedagoger vi intervjuat anser att bildskapande är av vikt och bör ingå i förskolans verksamhet. Vi har dock uppfattat att de inte förstår de övergripande syftena och därför inte kan bedriva en bildskapande verksamhet med barnens mest gynnsamma lärande till följd. Därför har vi till sist sammanfattat förslag på hur man kan arbeta medvetet med barns bildgestaltning.

Kvalitet i förskolan - för vem?

Med utgångspunkt i att förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats, är syftet med denna uppsats att undersöka hur förskolepersonal upplever sin arbetsplats och möjligheterna att påverka sitt arbete, samt att låta deras röster höras. Frågeställningarna som används är ”Vad är kvalitet i förskolan enligt personalen?”, ”Hur skulle personalen önska att förskolan utvecklades?” samt ”Vilken betydelse har det att förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats?”. Intervjuer med sex kvinnliga pedagoger har använts för att samla in data, som sedan har analyserats med hjälp av feministisk organisationsteori och Joan Ackers ”ojämlika regimer”. Datan visar att kvalitet i förskolan är ett svårfångat begrepp, då de intervjuade bland annat väljer att prata om vad som enligt dem inte är kvalitet. Personalen upplever att det saknas resurser för att kunna skapa hög kvalitet i förskolan. Datan visar också på diskrepans mellan vad som är kvalitet i förskolan enligt personalen, och enligt Förskoleförvaltningen/Malmö Stad. Samhällets syn på kvinnor idag, och historiskt, har stor betydelse för hur förskolan organiseras och för personalen själva. Det förväntas att personalen ska ”pussla” när resurserna saknas, istället för att protestera. Datan visar även att Förskoleförvaltningen och Malmö Stad inte verkar lyssna på, och ta hänsyn till, vetenskapliga rapporter eller aktuell forskning, när de organiserar förskolan. Istället för att skapa möjligheter för personalen att arbeta fram en förskola med hög kvalitet, skapar de förutsättningar för en betydligt sämre verksamhet

La démocratie, base de la qualité de l’éducation préscolaire en Suède

En Suède, la démocratie est le fondement de l’éducation. L’idéal social et démocratique d’égalité et de solidarité qui s’est développé depuis le début du XXe siècle est profondément ancré dans le champ de l’accueil et de l’éducation préscolaire. L’auteure étudie la façon dont l’éducation des jeunes enfants promeut la qualité, l’équité, la diversité ainsi que le respect des droits et des devoirs inhérents à une société démocratique.In Sweden democracy is the foundation upon which all education rests. The social democratic vision of equality and solidarity that started in the early 20th century is firmly rooted in ECEC. In this article I will discuss and reflect on how early childhood education in Sweden promotes quality, equity and diversity and respect for the rights and obligations that apply in a democratic society.En Suecia, la democracia es el fundamento de la educación. El ideal social y democrático de igualdad y de solidaridad, que se ha ido desarrollando desde principios del siglo XX, está muy asimilado en el sector de la acogida y la educación preescolar. La autora estudia la forma en la que la educación de los niños pequeños promueve la calidad, la igualdad, la diversidad y el respeto de los derechos y los deberes inherentes de toda sociedad democrática

Mot en dialog i kompetensförsörjningen – en kvalitativ studie av Malmö Stads projekt "Kompetensförsörjning förskola"

Mot bakgrund av barnomsorgens förändrliga förutsättningar med grund i bland annat ändrad lagstiftning och en markant ökning av barn i åldrarna 1-5, utarbetade Malmö Stad projektet ”Kompetensförsörjning Förskola” i syfte att motarbeta aktuella och framtida personal- och kompetensbehov. Utifrån detta framkom intresset att berika Malmö Stads projekt med såväl teori som empiri för att bland annat avgöra om projektets åtgärder är relevanta för dess mål och syfte. Med utgångspunkt i ett induktivt förhållningssätt genomfördes en kvalitativ studie omfattandes dels intervjuer med yrkesverksamma förskollärare och dels en textanalys av tillgängliga dokument som ligger till grund för Malmö Stads kompetensförsörjningsstrategi. Det empiriska materialet ger stöd för att de inriktningar som Malmö Stad bygger sina åtgärder på, är förenliga med tillämpad teori och empiri, om än med olika nyanseringar av situationens underliggande problem och likaså förbättringsåtgärder. Påtagligast är denna skillnad i krocken mellan ett rekryterings- och ett verksamhetsperspektiv, där det förra hör till Malmö Stads fokus och det senare på teorins fokus. En modell utarbetades som stöd för analysen och illustrerar vägen mot förändring genom att via tillämpning av ökad professionalisering fjärma sig från traditionens fasta grepp om verksamheten och närma sig en innovativ era genom organisationspedagogiken.För vidare forskning föreslås en longitudinell studie i syfte att på ett påtagligare sätt åskådliggöra vad förskoleårens förutsättningar gör för barnens fortsatta utveckling och hur personalens kompetens påverkar denna utveckling

Måltider och måltidspedagogik i förskolan

Barn som går i förskolan befinner sig i en ålder där de växer och utvecklas mycket, och därför är det viktigt att maten de äter innehåller det de behöver. Att barn får tillgång till bra måltider är viktigt för deras utveckling – det måste finnas energi för att utvecklas, leka och att lära sig. För att personalen på förskolan ska kunna ha möjlighet att inkludera mat i förskolans lärandeprocess behövs en helhetsförståelse kring mat för att det ska bli ett lyckat långsiktigt arbete. Till exempel, om det varken finns individuellt och strukturellt stöd skulle det bli svårt att genomföra arbetet. Arbetet riskerar att bara förlita sig på ett fåtal entusiaster. Barn föredrar mat som är känd för dem sedan tidigare, och därför är det viktigt att låta barnen lära känna många olika livsmedel. Det finns ett behov av kunskap och verktyg samt stöd uppifrån, tillräckliga resurser och en bättre samverkan mellan alla som arbetar med måltiderna i förskolan. Syftet med den här studien har varit att genom semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal få deras syn på vad måltider i förskolan är, men även fånga upp deras syn på pedagogiska måltider eller pedagogisk lunch samt måltidspedagogik. Målet har även varit att belysa både möjligheter, och svårigheter och hinder som finns för det pedagogiska arbetet. och om de upplever att det fattas aspekter som de tycker skulle vara viktigt att arbeta med när det kommer till barn och mat. Förskolepersonalen i den här studien såg måltiderna som en resurs som kunde användas som ett lärandemoment för att uppfylla målen i läroplanen. De ansåg att de inte fått tillgång till några kunskapshöjande insatser och deras utbildning har endast försett dem med en begränsad kunskap om barn och mat. De uppgav även att de inte hade något speciellt material att arbeta utifrån. Tid, och logistik i byggnaderna upplevs som en begränsning för att måltiderna ska kunna bli trivsamma och stressfria. Engagerad måltidspersonal är viktig för bland annat barnens exponering av en större mängd grönsaker och odlingskunskaper.Children who attend preschool are at an age where they are growing and developing a lot, and therefore the food they eat must contain what they need. Children need to have access to good meals because of their development – there must be energy to develop, play and learn. To successfully integrate food into the preschool learning process as a long-term project, the staff must have a comprehensive understanding of food. If there is lack of individual and structural support for this work, it will be challenging to implement. To get the work done risks relying only on a few enthusiasts. Children prefer foods that are familiar to them, and therefore it is important to let children get to know many different foods. There is a need for knowledge and tools, support from the top of the organization, sufficient resources, and better collaboration between all those involved in the preschool meal programme. The aim of this study was to capture preschool staff´s perspectives on what preschool meals entail, through semi-structured interviews. Additionally, the study aimed to capture their views of pedagogic meals/lunches and meal pedagogy. The goal has also been to highlight both the opportunities, and challenges and obstacles that exist for pedagogical work, and to determine if they feel there are missing aspects that they consider important to address it comes to children and food. The preschool staff in this study viewed meals as a resource that could be used as a learning opportunity to meet curriculum goals. They felt that had not had access to any knowledge enhancing initiatives and their education had only provided them with a limited knowledge about children and food. They also reported that they did noy have any specific material to work with. Time and logistics in the buildings were perceived as limitations to making meals pleasant and stress-free. Mealtime staff are important for, among other things, children's exposure to a greater variety vegetables and gardening knowledge for producing food

How can we make them stay? : A study of the Finnish daycare employees’ work engagement and its impact on their turnover intentions

At the time of writing this thesis, in spring and fall 2018, the field of early childhood education in Finland is characterized by turbulence, dissatisfaction and disagreements between the early childhood professionals. Issues such as large child groups, lack of personnel, high rates of sick leave and turnover intentions have been reported in recent national projects as well as in media. The problematic situation is mainly a result of the extensive reform that the Finnish early childhood education has undergone in the last five years, and that has resulted in significant changes on most levels within the field. With this as foundation, and with the Job-Demands Resources model (JD-R) as point of departure, this thesis aimed to investigate how engaged daycare employees in Finland are, to explore the variables related to engagement as well as to analyze if the level of engagement had an impact on the employees’ turnover intentions. Engagement was studied in relation to six variables: workload, emotional demands, work autonomy, relations to colleagues and the supervisor as well as sense of coherence. This thesis was a pilot study in the research project Enjoy your work!, conducted at the Faculty of Educational Sciences at the University of Helsinki. Data was collected in May 2018 with an electronic survey that was sent to the trade unions Talentia, SuPer and the Kindergarten Teachers Union in Finland (LTOL), and then forwarded to a total of N = 3635 daycare employees. In this study, N = 545 of the responses were analyzed. The material was processed and analyzed with the statistical program SPSS. The results showed that the Finnish daycare employees are highly engaged in their work but that a large percentage still had intentions of leaving their job. Four variables explained the engagement: work overload, emotional demands, work autonomy and sense of coherence. The level of engagement differed significantly between those who intended to leave and those who intended to stay, so that those who intended to stay reported higher levels of engagement. However, all employees were highly engaged in their work, even those who intended to leave.När avhandlingen skrivs, under våren och hösten 2018, präglas det småbarnspedagogiska fältet i Finland av turbulens, missnöje och meningsskiljaktigheter mellan de yrkesgrupper som ingår i det mångprofessionella arbetsteamet på daghem. I nationella utredningar och media rapporteras det om för stora barngrupper, personalbrist, hög sjukfrånvaro och en oroväckande stor andel av personalen som överväger att byta bransch. Situationen bottnar i den reform som inleddes år 2013 och som resulterade i omfattande strukturella, innehållsmässiga och ideella förändringar av den småbarnspedagogiska verksamheten. Med detta som bakgrund, och med avstamp i den teoretiska modellen Job Demands-Resources (JD-R) var syftet med denna studie att undersöka hur engagerade daghemspersonalen i Finland är, utreda vilka faktorer som förklarar engagemanget samt analysera om graden av arbetsengagemang har en inverkan på personalens planer på att byta bransch. Arbetsengagemanget undersöktes med avseende på variablerna arbetsbörda, emotionella krav, inflytande och delaktighet, relationen till kolleger och förman samt känslan av sammanhang. Avhandlingen utgjorde en pilotstudie för forskningsprojektet Gilla ditt jobb! som utförs vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Materialet samlades in med en elektronisk enkät som skickades ut till fackförbunden Talentia, SuPer och Barnträdgårdslärarförbundet (BTLF) och vidarebefordrades till totalt N = 3635 personer som arbetar på daghem i Finland. I avhandlingen analyserades N = 545 av de erhållna svaren. Materialet bearbetades och analyserades med statistikprogrammet SPSS. I resultatet framgick det att den finländska daghemspersonalen är starkt engagerad i sitt arbete men att en stor andel trots det överväger att byta bransch. Fyra variabler förklarade engagemanget; arbetsbörda, arbetsrelaterade emotionella krav, inflytande och delaktighet samt KASAM. Det förelåg signifikanta skillnader i graden av engagemang mellan de som planerade att byta bransch och de som avsåg att stanna kvar, så att de som avsåg att stanna kvar hade ett högre engagemang. Resultaten visade dock att samtliga arbetstagare, även de som övervägde branschbyte, var starkt engagerade i sitt arbete

En situationsanpassad dokumentation - en fallstudie om implementering av pedagogisk dokumentation i förskolan

Det svenska skolsystemet har kritiserats för dess mål- och resultatstyrning med ökade krav på administrativa uppgifter i form av dokumentation för de skolanställda. Fokus på mätbara mål- och resultat är en del av styrningsmodellen New Public Management som har reformerat den offentliga förvaltningen. Utifrån en fallstudie intervjuas ett antal förskoleanställda om deras upplevelser av dokumentation i förskoleverksamheten. Begreppet dokumentation konkretiseras till pedagogisk dokumentation vilket omfattar digital och skriftlig dokumentation. Studien syftar till att ge en bild av de förskoleanställdas roll som tjänstemän där implementeringen av den pedagogiska dokumentationen ska anpassas till den egna verksamheten samtidigt som Skolverkets riktlinjer ska följas. Intervjumaterialet analyseras utifrån Lipskys teori där förskolepersonalen som gräsrotsbyråkrater förväntas ha en stor handlingsfrihet i sitt arbete och Lundquists teori om betydelsen av att förskolepersonalen förstår, kan och vill genomföra den pedagogiska dokumentationen. Intervjuerna visar att det finns en svårighet med att genomföra dokumentationen i enlighet med Skolverkets riktlinjer på grund resursbrister i verksamheten. Den ökade mål- och resultatstyrningens påverkan på dokumentationen kritiseras och det framkommer att den anställde ibland dokumenterar på ett annat sätt än Skolverket rekommenderar. Analysen av intervjumaterialet visar att den pedagogiska dokumentationen i vissa fall inte implementeras korrekt och kan generera ett annat resultat än Skolverket förväntat sig

Uppfattningar om svenska språket och intresse för verksamhetsformer för tidig inlärning av svenska i Kauhajoki. En enkätundersökning bland småbarnsföräldrar, dagvårdschefer och dagvårdspersonal

Tämän pro gradu- tutkielman tavoitteena on selvittää, mitä mieltä Kauhajoella asuvat pikkulapsiperheiden vanhemmat, varhaiskasvatuksen esimiehet ja päivähoidon piirissä työskentelevät kasvattajat ovat ruotsin kielen osaamisen tärkeydestä lapsen tulevaisuutta ajatellen. Lisäksi selvitetään, ovatko kauhajokiset pikkulapsiperheiden vanhemmat, sekä varhaiskasvatuksen esimiehet ja kasvattajat kiinnostuneita saamaan paikkakunnalle laajamittaista tai suppeampaa kaksikielistä varhaiskasvatusta. Tutkimus on laadullinen ja analyysimenetelmänä on käytetty sisällönanalyysia. Tutkimuksessa ilmeni, että kauhajokiset pikkulapsiperheiden vanhemmat kuten myös varhaiskasvatussektorilla toimivat esimiehet kokivat ruotsin kielen osaamisen tärkeäksi lapsen tulevaisuutta ajatellen. Suurin osa kauhajokisista varhaiskasvatussektorilla toimivista kasvattajista taas näki ruotsin kielen taidot melko tärkeänä kauhajokisten lasten kannalta. Pikkulapsiperheiden vanhempien ja esimiesasemassa olevien kasvattajien määrä oli suurempi niiden joukossa, jotka näkivät ruotsin kielen taidon tärkeänä tai erittäin tärkeänä verrattuna päivähoitosektorilla työskentelevien kasvattajien määrään. Tutkimus osoitti myös, että vanhemmat olisivat kiinnostuneita saamaan Kauhajoelle laajamittaista tai suppeampaa kaksikielistä varhaiskasvatusta ruotsin kielellä. Heidän mukaansa sopivin toimintamuoto Kauhajoella olisi kielisuihkutoiminta päiväkodissa. Esimiehet olivat eniten kiinnostuneita kielikylvystä ja kielikylpykerhosta ja pitivät kielikylpyä sopivimpana toimintamuotona Kauhajokea ajatellen. Esimiesasemassa olevat kasvattajat olivat vanhempien lisäksi innokkaampia aloittamaan Kauhajoella laajamittaista tai suppeampaa kaksikielistä varhaiskasvatusta verrattuna kasvatushenkilöstöön. Näyttäisikin siltä, että kasvatushenkilöstön tiedottamisen merkitys eri toimintamuotoihin liittyen korostuu kieltenopetuksen varhentamisen myötä ja lisäksi myös uusimmat opetussuunnitelman perusteet ja varhaiskasvatussuunnitelma painottavat lapsen luontaista kykyä omaksua kieliä varhaisessa vaiheessa.fi=Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.|en=Thesis fulltext in PDF format.|sv=Lärdomsprov tillgängligt som fulltext i PDF-format