Sirkkelisahausta

Mies sahaamass

Maanrakennus

Maarakennuskon

Compliance with the requirements of the TEN-T Regulation on the railway network

Euroopan Unionissa on heinäkuussa 2024 astunut voimaan uusi TEN-T-asetus, joka säätää Euroopan laajuisen liikenneverkon kehityksen suuntaviivat ja aikataulun. Tämän selvityksen keskeisin tavoite on käydä läpi asetuksen vaatimukset ja Suomen valtion omistaman rataverkon vaatimuksenmukaisuus. Lisäksi niiltä osin, kun vaatimukset eivät valtion rataverkolla täyty, arvioidaan vaatimuksenmukaistamisen kustannukset. Tässä työssä ei arvioida hankeyhtiöiden ratayhteyksien vaatimuksenmukaisuutta, koska vaatimusten toteutuminen on riippuvainen suunnitelmaratkaisuista ja hankkeiden toteuttamisesta. Asetuksessa on vaatimuksia liittyen rataverkon sähköistykseen, akselipainoon, suunniteltuun nopeuteen, ERTMS-järjestelmiin ja muihin liikennemuotoihin liittämiseen sekä kaluston liikkumisen mahdollistamisen osalta junapituuksiin ja kuormaulottumaan. Ydinverkolla rataverkon tulee olla vaatimusten mukainen pääosin vuoden 2030 loppuun mennessä. Laajennetulla ydinverkolla määräaika on pääosin vuoden 2040 loppuun mennessä ja kattavalla verkolla pääosin vuoden 2050 loppuun mennessä. Kaikki asetuksen vaatimukset eivät koske kaikkia verkkotasoja. Suomea velvoittavia rautateiden vaatimuksia ovat eurooppalaisen raideleveyden selvittämiseen ja suunnitteluun, merisatamien rautatieyhteyteen, sisävesisatamien maantie- tai rautatieyhteyteen ja lentoasemien rautatieyhteyteen liittyvät vaatimukset. Vaatimukset pätevät vain satamiin, joissa vuosittainen kokonaislastimäärä on yli kaksi miljoonaa tonnia, ja lentoasemiin, joissa vuosittainen matkustajamäärä on yli 12 miljoonaa. Velvoittavien vaatimusten osalta Suomi täyttää hyvin vaatimukset; 17 merisatamasta vain yhteen satamaan (Inkoon satama) ei ole vaadittua rautatieyhteyttä, sisävesisatamien rautatie- tai maantieyhteyksien ja lentoasemien rautatieyhteyden osalta vaatimus täyttyy. Kustannuksia ei arvioitu Inkoon merisataman ratayhteyden perustamiselle, koska yhteyttä ei ole suunniteltu eikä sen toteuttamisvastuista ole päätetty. Raideleveyden osalta Väylävirasto tarkastelee asiaa erillisissä selvityksissä. Asetuksen mukaan satamiin ja kaupunkisolmukohtiin on perustettava multimodaalinen tavaraliikenneterminaali. Myös nämä vaatimukset velvoittavat Suomea. Satamissa multimodaalisuus toteutuu, koska jokaisessa satamassa yhdistyy vesiliikenne rautatie- ja/tai maantieliikenteen kanssa. Kaupunkisolmukohtien osalta vaatimus täyttyy kaikissa kaupunkisolmukohdissa paitsi Lahdessa, koska muissa kaupunkisolmukohdissa on lentoasema tai satama, joissa yhdistyy kaksi eri liikennemuotoa. Kustannuksia multimodaalisten tavaraliikenneterminaalin perustamiselle ei arvioitu tässä raportissa. Multimodaalisten tavaraliikenneterminaalien perustaminen ei ole Väyläviraston vastuulla. Lisäksi asetuksessa on vaatimuksia, jotka eivät velvoita Suomea erillisverkkostatuksen (raideleveys poikkeaa eurooppalaisten vaatimusten mukaisesta nimellisestä raideleveydestä 1 435 mm) vuoksi. Tämän työn tarkasteluissa kuitenkin selvisi, että Suomen rataverkko täyttää melko hyvin myös ne asetuksen vaatimukset, jotka eivät ole erillään olevilla verkoilla velvoittavia vaatimuksia. Ydinverkolla nämä vaatimukset eivät täyty kaikilta osin henkilöliikenteen suunnitellun nopeuden tai 740 m tavarajunien liikennöinnin mahdollistamisen osalta. Ydinverkon vaatimukset sähköistyksestä, akselipainosta ja suunnitellusta tavaraliikenteen vähimmäisnopeudesta täyttyvät. Kattavalla verkolla vaatimukset eivät täyty kaikilta osin sähköistyksen osalta. Kattavalla verkolla vaatimukset täyttyvät akselipainon osalta. ERTMS vaatimukset tulevat täyttymään Digirata-hankkeen toteuttamisen myötä, ainoastaan ydinverkolla Digirata-hankkeen aikataulu poikkeaa vaatimuksen aikataulusta kahden rataosan osalta. Tässä työssä on arvioitu kustannukset myös niiden vaatimusten toteuttamiselle, jotka eivät ole Suomea velvoittavia: Kustannukset henkilöliikenteen suunnitellun nopeuden nostolle ydinverkolla ja sähköistämiselle kattavalla verkolla ovat yhteensä noin 450 milj. €. Kustannukset valtion rataverkon muuttamiseksi ERTMS-järjestelmään on yhteensä noin 1,4 mrd. €. ERTMS-järjestelmän kustannukset sisältävät koko Suomen rataverkon infrastruktuurimuutosten kustannukset, eivät ainoastaan TEN-T-verkkoon kuuluvien osuuksien muutoksia. Jäsenvaltioiden on mahdollista hakea komissiolta vapautusta velvoittaviin vaatimuksiin. Suomi voi hakea komissiolta vapautusta vaatimukseen, joka koskee Inkoon sataman liittämistä rautatieinfrastruktuurin sekä vaatimukseen, jonka mukaan uusilla ydinverkon ja laajennetun ydinverkon radoilla tulee olla mahdollista liikennöidä 1 435 mm:n raideleveydellä

Är samarbete mellan föreståndare och lärare en resurs för barn i behov av stöd?

Ett barn i behov av stöd har ofta ett nätverk med flera professionella vuxna runt sig som är där för att stöda, ge trygghet och främja barnets utveckling och lärande enligt barnets bästa och behov. I denna studie undersöks samarbetet mellan föreståndaren och läraren i småbarnspedagogiken. Tidigare forskning visar på att interprofessionellt arbete, där olika yrkesgrupper arbetar tillsammans för att uppnå gemensamma mål är ett effektivt sätt att stöda barn i behov av stöd (Äikäs m.fl., 2022). Olika typer av ledarskap såsom distribuerad pedagogisk ledarskap och delat ledarskap, bidrar till att stärka samarbetet (Heikka & Suhonen, 2019; Nordin m.fl., 2024; Riddersporre & Erlandsson, 2019). Samtidigt finns det utmaningar som kan försvåra samarbete, exempelvis bristande kunskap eller resursbrist (Eskelinen & Hjelt, 2017; Staffans, 2023). En inkluderande småbarnspedagogik som värdesätter barnens rättigheter är en grundsten i den finländska småbarnspedagogiken som kräver ett välfungerande samarbete (Utbildningsstyrelsen, 2022; Vlasov m.fl., 2019). Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur samarbetet mellan föreståndarna och lärarna kan förstås och utvecklas för att barn i behov av stöd ska ha möjlighet att delta i en kvalitativ verksamhet. Avhandlingen tydliggör hur föreståndarna och lärarna samarbetar för att utveckla stödformer som möjliggör utveckling och lärande för barn i behov av stöd. Ytterligare undersöks vad som främjar samarbetet respektive vad som är utmanande och kräver utvecklingsbehov för att stärka kvaliteten på verksamheten, stödet och stödformerna för barn i behov av stöd. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats: 1. Hur uttrycker föreståndare och lärare sitt samarbete i relation till barn i behov av stöd? 2. Vilka faktorer fungerar bra i samarbetet mellan föreståndare och lärare i relation till barn i behov av stöd? 3. Vilka utmaningar och utvecklingsbehov finns det i samarbetet mellan föreståndare och lärare i relation till barn i behov av stöd? Magisteravhandlingen är en kvalitativ forskningsstudie där data har samlats in via en webbenkät. Kvalitativ innehållsanalys har använts som forskningsmetod. Totalt deltog tolv föreståndare och elva lärare från fem olika kommuner i Svenskfinland i forskningen. Det huvudsakliga resultatet visade på regelbunden diskussion och kommunikation som de främsta samarbetsformerna mellan föreståndare och lärare. Kommunikation är även en aspekt som fungerar väl i samarbetet. Respondenterna betonar att samarbete är viktigt för att ge stöd ur olika perspektiv till barn i behov av stöd. Särskilt betonades speciallärarens roll som en nyckelperson i samarbetet. Utmaningar i samarbetet innefattar tidsbrist, olika barnsyn och resursbrist. En förståelse för den andra professioner är viktigt för att ta sig genom utmaningar, konflikter och missförstånd. Viktiga kvalitetsaspekter för att främj

Associationen mellan ensamhet och benägenhet att använda sociala medier bland unga vuxna

Loneliness is a growing issue among emerging adults and social media use has been suggested as a contributing factor. Previous studies have investigated the connection between social media and loneliness with inconclusive results, since the effects of social media use seem to depend on how it is used. In this study, I decided to further the research by examining propensity to use social media and its association with loneliness in emerging adults aged 18–29 years. I created The Social Media Propensity Scale to measure the propensity to use social media to fill spaces of time. The scale included three subscales (passive, active, and social). The sample consisted of 183 people (77% women) with a mean age of 23.36 years. I conducted a linear regression analyses to examine the associations between propensity to use social media and loneliness. There was no statistically significant association between propensity to use social media and loneliness for the full scale, as well as the passive and active subscales. However, there was a statistically significant association between propensity to use social media versus doing something social and loneliness, with a higher propensity to use social media being associated with more loneliness. These results indicate that social media use is only associated with loneliness when used instead of being social. The association was moderated by a participant’s social network size and tendency to socially compare. Most of the analyses in this study were exploratory and further research would be necessary to confirm any significant associations, as well as investigate different aspects of social media use.Ensamhet är ett växande problem bland unga vuxna, och användning av sociala medier har föreslagits vara en bidragande faktor. Tidigare studier har undersökt sambandet mellan sociala medier och ensamhet med oklara resultat, eftersom effekterna av sociala medier verkar bero på hur de används. I denna studie valde jag att vidareutveckla forskningen genom att undersöka benägenheten att använda sociala medier och dess samband med ensamhet hos unga vuxna i åldrarna 18–29 år. Jag skapade Social Media Propensity Scale för att mäta benägenheten att använda sociala medier för att fylla ut tid. Skalan inkluderade tre delskalor (passiv, aktiv och social). Samplet bestod av 183 personer (77 % kvinnor) med en medelålder på 23,36 år. Jag genomförde linjära regressionsanalyser för att undersöka sambanden mellan benägenhet att använda sociala medier och ensamhet. Det fanns ingen statistiskt signifikant association mellan benägenheten att använda sociala medier och ensamhet för hela skalan, såväl som för de passiva och aktiva delskalorna. Däremot fanns det en statistiskt signifikant association mellan benägenhet att använda sociala medier jämfört med att göra något socialt och ensamhet, där en högre benägenhet att använda sociala medier var kopplad till mer ensamhet. Dessa resultat tyder på att användningen av sociala medier endast påverkar ensamhet när de används istället för att vara social. Sambandet modererades av deltagarens storlek på det sociala nätverket och benägenhet att jämföra sig socialt. De flesta analyser i denna studie var explorativa, och ytterligare forskning behövs för att bekräfta signifikanta samband, samt undersöka olika aspekter av användningen av sociala medier

Cellbaserad multiparametrisk ytplasmonresonans som alternativ metod för interaktionsanalys av NanoErytrosomer

Multiparametrisk ytplasmonresonans (MP-SPR) är en nyare mätmetod inom cellinteraktionsanalys i realtid som inte kräver fluorescerande markörer. Metoden har visat stor potential men kräver mer pålitliga protokoll för att kunna bli etablerad. MP-SPR kan bland annat användas för att evaluera bindningen som ett läkemedel har till sitt molekylära mål. Problemet med läkemedel som används för exempelvis inom cancerterapier är att de distribueras ospecifikt över hela kroppen och elimineras snabbt ur blodet, vilket inverkar på effektiviteten hos läkemedel. NanoErytrosomer (NanoEry) är ett läkemedelsbärarsystem som visat öka effektiviteten av läkemedel. NanoEry:na liknar röda blodkropparnas (RBK) extracellulära vesiklar i nanostorlek och har en mycket längre cirkulationstid i blodet i jämförelse med andra nanovesiklar. Studier har visat att NanoEry:na även kan modifieras med målsökande ligander för att förbättra sin målsökning till sina målceller. En av de cancersorter som är i behov av mer effektiva cancerterapier är ändtarmscancer. Ändtarmscancer är svårdiagnostiserad, en av de dödligaste cancersorterna och är i stort behov av pålitliga biomarkörer. En potentiell biomarkör är extra domän B-fibronektin (EDB-FN) som visat potential för både diagnostisering och för terapeutiska ändamål. Antikroppar mot EDB-FN har visat främja regressionen av tumören på ett icke-invasivt sätt. Syftet med denna forskning var att evaluera samt optimera MP-SPR-metoden som en markörfri metod för att mäta interaktionen mellan NanoEry och celler i realtid. Detta utfördes genom att analysera ifall NanoEry, modifierade med en målsökande anti-EDB-FN-peptid, hade en mer effektiv bindningsinteraktion med ändtarmscancerceller i jämförelse med icke-modifierade NanoEry:n. MP-SPR-resultaten jämfördes med resultat från spinning disk konfokalmikroskopi (SCDM). MP-SPR visade potential men kräver ännu, i detta fall, bättre optimering av monocellagret för att kunna producera reproducerbara resultat. Val av medium, flödeshastighet, provförberedelse, behandling av SPR-sensorytorna, celldensitet samt opereringen av MP-SPR-maskinen visade ha en stor inverkan på resultaten. Resultaten från MP-SPR antydde en ökad bindningsinteraktion för de modifierade NanoEry:na med specifikt ändtarmscancerceller. Resultaten från SDCM blev inte konklusiva. Slutsatsen från forskningen blev att mer analyser med SDCM och MP-SPR behövs för att bättre kunna evaluera och utnyttja MP-SPR för NanoEry-cell-interaktionsanalys

Työntutkimus

Tutkija työssää

How Russian economy fuels its military capabilities

Despite the numerous sanctions imposed on the Russian economy, recent expert assessments indicate that the country's economic resilience should enable it to engage in active hostilities for a considerable duration. This suggests that the initial sanctions have become ineffectual over time, as Russia has adapted to them. Furthermore, it is essential to identify the prevailing economic trends within the country and evaluate the influence of sanctions on these trends. Concurrently, it is imperative to ascertain the correlation between Russia's capacity to sustain substantial military expenditures and the sources of its economic growth. This study employs data from the databases of the World Bank, the International Monetary Fund, and SIPRI. Vector Error Correction model (VECM) modelling was utilized to evaluate the hypotheses. Defense spending, GDP growth, and oil exports were selected as independent time series. All analyses and visualizations presented here have been conducted with the Python programming language and “statsmodels” package

Russian railways : a case study in civil-military relations

In the presentation and following article, I will present three cases of communicative vessels that constitute examples of civil-military interaction between a formally civilian railway company (RZhD) and the Russian MoD, which depends on the state-owned company’s transportation services. The choice of the case study as a methodology allows for the use of specific examples that are of structural nature, and to draw conclusions that have bearing on Russia’s current warfighting in Ukraine, and possibly elsewhere, in the future

War termination in the Russia-Ukraine War : assessing coercion dynamics and military effectiveness

What are the plausible paths for either Russian victory or defeat in Ukraine, giving existing trends, capabilities, and strategic choices