Kan ekonomisk tillväxt leda till ett mera välmående Östersjön? : En analys av vattenburna fosfor- och kväveutsläpp i Östersjöområdet

Östersjöns tillstånd har gradvis blivit sämre sedan 1900-talets början till följd av både mänsklig aktivitet i närområdet och klimatförändringen. I dagsläget är övergödning det kanske största hotet mot innanhavets hälsa. Övergödning leder bl.a. till ökad algblomning och havsbottendöd, effekter som på sikt har potential att störa det redan ömtåliga ekosystemet. Orsaken till övergödning är fosfor- och kväveutsläpp från industrier, jord- och skogsbruk samt avloppsvatten i avrinningsområdet. Eftersom Östersjön är en unik livsmiljö och därmed väldigt sårbar, behövs åtgärder som minskar de skadliga utsläppen. Inom ekonomisk teori har ekonomisk tillväxt lagts fram som ett förslag på hur skadliga utsläpp kan minskas. Syftet med denna avhandling är således att undersöka hur den ekonomiska tillväxten påverkar vattenburna utsläpp av näringsämnena fosfor och kväve i Östersjöområdet. Som teoretiskt ramverk används hypotesen om miljökuznetskurvan, vilken förutspår ett klockformat samband mellan ekonomisk tillväxt och miljöskador. Det klockformade sambandet innebär att miljöskadorna i ett land initialt ökar då landet upplever ekonomiskt tillväxt. Vid en tillräckligt hög nivå av ekonomisk välfärd når landet ändå en vändpunkt, varefter miljöskadorna istället minskar. Miljökuznetskurvan antyder alltså att tillräcklig ekonomisk tillväxt på sikt har potential att lösa de miljöproblem som mänsklig aktivitet orsakar. Om det finns bevis för att miljökuznetskurvan existerar, innebär det att främjandet av ekonomisk tillväxt skulle kunna användas för att bekämpa övergödningen i Östersjöområdet. Utgående från det teoretiska ramverket har en tvådelad frågeställning formulerats för denna avhandling. Den första delen av frågeställningen gäller vilken effekt den ekonomiska tillväxten har på de vattenburna utsläppen av fosfor och kväve. Den andra delen av frågeställningen försöker i sin tur besvara huruvida det finns empiriska bevis för miljökuznetskurvans existens för fosfor- och kväveutsläpp i Östersjöområdet. För att besvara frågeställningen har en paneldataanalys genomförts för de nio angränsande länderna under åren 1995-2022. Sambandet undersöktes genom att använda en modell med tvåvägsfixa effekter. Resultaten av denna avhandling finner tecken på att ett samband likt miljökuznetskurvan skulle kunna urskiljas för både fosfor- och kväveutsläpp. Det är ändå inte möjligt att entydigt bevisa att miljökuznetskurvan existerar p.g.a. varierande resultat då olika specifikationer av den ekonometriska modellen testas. Resultatet tyder på att ekonomisk tillväxt inte ensamt kan användas för att motverka övergödningens skadliga effekter, men att det ändå inte är en drivande faktor för ytterligare övergödning i Östersjön. Trots diskrepansen i resultaten är denna undersökning ett värdefullt bidrag till litteraturen, då tidigare forskning inom detta område är väldigt sparsam. Dessutom behövs också ytterligare forskning för att kunna acceptera eller förkasta miljökuznetskurvans existens för näringsämnesutsläpp i Östersjöområdet

Design and Use of Management Control Systems for Sustainability in a Finnish City : A Case Study

Hållbarhet har blivit en central fråga i offentlig förvaltning, särskilt i ljuset av EU:s ökade reglering – såsom CSRD och ESRS – och de krav dessa skapar på transparens och ansvarstagande. Kommunerna spelar en nyckelroll i att driva hållbarhetsomställningen, men många saknar integrerade styrsystem som förmår omsätta hållbarhetsmål i operativ verksamhet. Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för hur hållbarhetsmål integreras i kommunal verksamhetsstyrning. En teoridriven fallstudie har genomförts i en medelstor stad i Finland, med fokus på hur hållbarhetsaspekter hanteras i styrsystem, processer och beslutsfattande inom tjänstemannaorganisationen. Forskningsfrågan lyder: Hur är hållbarhet integrerad i fallstudiestadens verksamhetsstyrning, och vilka effekter har detta på styrsystemen och det dagliga arbetet? Det teoretiska ramverket kombinerar Ferreira och Otleys (2009) PMS-modell, Simons (1995) Levers of Control samt Gond et al:s (2012) konfigurationsteori för hållbarhetsintegration. Datainsamlingen bygger på semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Analysen har genomförts med hjälp av mönstermatchning för att identifiera överensstämmelser och avvikelser mellan teori och empiri. Resultaten visar att hållbarhetsstyrningen präglas av fragmentering, svag formalisering och otydlig ansvarsfördelning. Ekonomiska nyckeltal dominerar det diagnostiska systemet, medan interaktiva och trobaserade styrformer är svagt utvecklade. Styrningen befinner sig mellan en symbolisk och partiellt integrerad konfiguration, med inslag av strukturell frånkoppling och politisk påverkan utanför styrkedjan. Samtidigt finns tidiga tecken på förändring, såsom ett ökat fokus på värdegrund och ökad medvetenhet bland chefer. Studien synliggör praktiska och strukturella utmaningar för att integrera hållbarhet i offentlig styrning och understryker behovet av starkare koppling mellan hållbarhetsmål, strategisk planering och operativ verksamhet. Den bidrar med empiriska insikter som kan vägleda framtida utveckling av hållbarhetsstyrningssystem i kommunal kontext

A systematic literature review on predictive analytics for sustainable consumer behavior : Investigating how predictive analytics can help understand and promote sustainable consumer behaviors, focusing on consumer data to predict eco-friendly product shifts, and how businesses leverage these insights

Sustainable consumer behavior is increasingly important as societies face urgent environmental challenges. This thesis explores how predictive analytics can support and promote sustainable consumption by analyzing patterns in consumer data. Using a systematic literature review approach guided by PRISMA 2020, the study reviews 40 peer-reviewed articles published between 2010 and 2025. The research addresses three main questions: how predictive analytics can help understand and forecast sustainable consumer behavior; which data sources and analytical methods are most effective in predicting eco-friendly product shifts; and what outcomes, both positive and negative, result from applying these tools. The findings show that predictive analytics, including methods like logistic regression, random forest, and machine learning, is used to segment consumers, predict demand for sustainable products, and guide business and policy decisions. These tools rely on various data types, such as purchase records, surveys, social media, and sensor data. A framework is developed to illustrate how data, analytics, and behavioral factors interact to shape sustainability outcomes. The results highlight benefits like improved targeting, innovation, and operational efficiency. However, the study also identifies challenges, such as privacy concerns, model bias, and limited generalizability across contexts. While predictive analytics has strong potential to support sustainability goals, the thesis emphasizes the need for more ethical, transparent, and adaptable applications. The review also points to gaps in research, especially a lack of theory-driven models and cross-sector collaboration. Overall, the thesis concludes that predictive analytics can be a valuable tool for understanding and encouraging sustainable consumer behavior, but its success depends on responsible use and continued development

Tyst kunskap i kunskapsarbete : en tickande bomb eller guldgruva?

Tyst kunskap är en aktuell fråga i de allra flesta organisationer på ett eller annat sätt. Tyst kunskap bygger på erfarenheter och observationer under en längre tid, vilket gör det svårt att överföra kunskapen till andra och riskerar att skapa problem om eller när den försvinner ur organisationen. För att ta vara på tyst kunskap behöver organisationen arbeta aktivt med kunskapsfrågor. I studien undersöker jag hur tyst kunskap påverkar organisationen, hur den tas tillvara och vad som händer om den försvinner. Vidare undersöks hur organisationen kan förebygga att tyst kunskap försvinner och hur organisationen kan omvandla tyst kunskap från en personlig resurs till en organisatorisk resurs. Studien bygger på material insamlat genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer som har analyserats tematiskt. Jag har genomfört sex olika intervjuer med åtta personer från olika organisationer med olika positioner och erfarenheter. Materialet har samlats in och analyserats utgående från olika teoretiska perspektiv på kunskapshantering och tyst kunskap. Studiens resultat pekar på vikten av arbetsbeskrivningar och tillräckliga resurser när det kommer till inskolningen av ny personal. Om organisationen är medveten om vad de anställda har för uppgifter är det lättare att täcka upp och lära sig hur dessa genomförs om en anställd plötsligt försvinner. Det lönar sig också att låta den efterträdande gå parallellt med den avgående för att ta vara på den tysta kunskap någon besitter och dela denna vidare. Att lära sig i sociala sammanhang är lättare än att lära sig från ett papper, men det tar tid. Relationen mellan organisationen och den anställda visade sig också vara avgörande i kunskapsöverföring, då man är mer motiverad att dela med sig av sin kunskap om man känner sig uppskattad. Kunskapsarbete underlättas också av att ha en KCM-plan som kan användas kontinuerligt. Den här studien beskriver hur tyst kunskap påverkar en organisations kunskapsarbete och kan användas som ett exempel på hur organisationer arbetar med tyst kunskap i vardagen. Tyst kunskap och kunskapsarbete finns i alla organisationer och ändå fattas det i många organisationer förståelse för hur tyst kunskap påverkar den vardagliga verksamheten

Metsätieteiden yliopistokoulutuksen tuottama osaaminen

Metsätieteiden maistereiksi valmistuneiden osaamisen kehittymistä ja työelämävastaavuutta kartoitettiin TTS Työtehoseuran kyselytutkimuksella neljännen kerran elokuussa 2024. Tuoreimman tutkimuksen kohderyhmänä olivat vuosina 2021–2023 metsätieteiden maistereiksi valmistuneet suomalaiset henkilöt. Metsätieteiden yliopistokoulutuksen kyselyt antavat tietoa kolmesta keskeisestä koulutuksen tuloksellisuuden ja laadun arvioinnin osa-alueesta. Ensinnäkin vastaajat arvioivat koulutuksen aikana saavuttamiaan metsäalan substanssiosaamisen, yleisen työelämäosaamisen ja akateemisen osaamisen oppimistuloksia. Toiseksi vastaajilta pyydetään arvioita koulutuksen toteutuksen työelämävastaavuudesta. Kolmas keskeinen tuloksellisuuden arviointinäkökulma on koulutuksen jälkeinen työllisyys, ja miten hyvin tämä vastaa koulutuksen tuottamaa osaamista. Tämä julkaisu keskittyy osaamisen kehittymiseen koulutuksen aikana

Klasslärares arbetsrelaterade välbefinnande sett till upplevt arbetsengagemang och burnout : En kvantitativ studie

De flesta lärare mår bra och är engagerade i sitt arbete, men samtidigt visar forskning på oroväckande siffror beträffande en ökad burnout bland lärarna. Lärare som mår bra kan erbjuda en bättre undervisning och därför är det viktigt att värna om deras arbetsrelaterade välbefinnande. Tidigare forskning lyfter fram den sociala arbetsmiljön som en central faktor i lärarnas arbetsrelaterade välbefinnande vad gäller arbetsengagemang och burnout. Eftersom en stor del av lärarnas arbetstid består av sociala interaktioner, både med kollegor och elever, är det av central betydelse att dessa interaktioner präglas av positiva upplevelser. Syftet med denna avhandling var att undersöka det arbetsrelaterade välbefinnandet bland finlandssvenska klasslärare sett till upplevt arbetsengagemang och burnout samt undersöka om det förekommer gruppvisa skillnader sett till kön och arbetserfarenhet. Med avhandlingen ville jag även ta reda på hur fördelningen ser ut mellan arbetsengagemang och burnout samt ifall det finns ett samband mellan dessa två. Utgående från detta syfte formulerades följande forskningsfrågor: 1. Hur upplever finlandssvenska klasslärare sitt arbetsrelaterade välbefinnande sett till arbetsengagemang och burnout? 2. Hur inverkar kön och arbetserfarenhet på klasslärares upplevda arbetsengagemang och burnout? 3. Finns det ett samband mellan upplevt arbetsengagemang och burnout hos finlandssvenska klasslärare? Avhandlingen utfördes som en kvantitativ studie inom forskningsprojektet SAMSYN vid Åbo Akademi. Samplet i denna studie omfattade 53 finlandssvenska klasslärare som arbetade i årskurserna 4–6 i en region i Svenskfinland. Data som inkluderats i avhandlingen är insamlats av projektet SAMSYN hösten 2022 genom elektroniska enkäter. För att besvara forskningsfrågorna analyserades data med hjälp av deskriptiva analyser och bivariata korrelationsanalyser. Forskningsresultatet i denna studie visade att lärarna upplever ett högt arbetsengagemang och endast låga symptom på burnout. Resultaten visade samtidigt att det finns en variation i upplevt arbetsengagemang och burnout bland lärarna. Vidare visade resultaten att det inte förekommer några signifikanta skillnader i lärarnas arbetsengagemang och burnout sett till kön och arbetserfarenhet. Däremot kunde en negativ korrelation noteras mellan arbetsengagemang och burnout, vilket innebär att då arbetsengagemanget ökar så tenderar symptomen på burnout minska och tvärtom. Avhandlingens slutsats är att lärarna som deltog i studien överlag upplever ett högt arbetsengagemang och endast låga nivåer av burnout, men att en viss variation förekommer lärarna emellan. Resultatet i avhandlingen överensstämmer således i stor utsträckning med tidigare forskning som visat på likande resultat, samtidigt som det också finns studier som visat på mindre positiva utfall. De resultat som lyfts fram i denna avhandling bidrar till en ökad förståelse för de finlandssvenska klasslärarnas upplevda arbetsengagemang och burnout, vilket öppnar upp för en ökad möjlighet att stödja deras välbefinnande. För att ytterligare fördjupa denna förståelse behövs i framtiden vidare forskning inom ämnesområdet

Är tillfällig ensamhet associerad med fysiska hälsosymptom hos unga vuxna? : En longitudinell dagboksstudie som utforskar dimensioner av ensamhet

Loneliness, which is associated with physical health symptoms and all-cause mortality, has been increasing among young adults in recent years. This study examined whether state loneliness, defined as momentary experiences of loneliness, is associated with a higher number of physical health symptoms in young adults, while exploring different dimensions of loneliness. We used the experience sampling method to collect data. A convenience sample of 138 single participants aged 18–34, completed daily diary surveys on their mobile devices for up to 120 days (median: 80 days). I analysed the data using a multilevel Poisson regression model to separate between- and within-person associations. Results showed that satisfaction with the amount of social interaction was significantly associated with a decreased risk of reporting physical health symptoms at the within-person level, but not at the between-person level. On days when participants felt more satisfied than usual with the amount of their social interactions, they had a decreased risk of reporting physical health symptoms on that day, and vice versa. Two other loneliness items showed no significant associations at either the within-person or between-person level. The findings suggest that individual fluctuations in loneliness have a greater impact on physical health than differences in loneliness between individuals. Moreover, these findings suggest that different loneliness items may capture distinct dimensions of loneliness relevant to physical health symptoms in young adults. As this is the first study that examined loneliness and physical health symptoms in this age group, replication is needed

Tuhkarokkorokotuksella on yllättäviä pitkäaikaishyötyjä yhteiskunnalle

Uudet taloustieteelliset tutkimukset osoittavat, että tuhkarokkorokotuksen käyttöönotto 1960-luvulta alkaen on muun muassa lisännyt koulutustasoa, tuloja ja seuraavan sukupolven terveyttä. Tuhkarokkorokotus on erityisen hyvä julkinen terveysinvestointi, koska sen hyödyt ovat erityisen suuria: rokotuksella voidaan estää tuhkarokkoviruksen aiheuttama immuunijärjestelmän "muistinmenetys" ja siten vaikuttaa myös muiden rokotusten tehoon.nonPeerReviewe