Patient’s experiences of health personnel’s’ body art and working attire. - A general literature review

Background: The tradition of decorating the body has a long history. Reasons to perform body art, such as tattoos or body piercings, may be different and are found in all sorts of professions, including health care. In many professions there are rules of how one must look, which changes over time. Nowadays even working attire could be experienced differently based on patient's perspective. Patient’s encounters with health personnel’s with body art or non-traditional uniform has increased, which affect patient’s experiences. Aim: To describe patients’ perceptions and experiences of health personnel’s body art and uniform in health care. Method: A general literature study based on previous qualitative- and quantitative research, where two studies used a qualitative approach and eight studies used a quantitative approach. Result: Health personnel’s body art and uniform are perceived differently by different groups of patients, that is, children, adults and the elderly, as well as men and women. Four categories describe how health personnel’s body art and uniform affect patient perceptions and experiences of: relationship in care, knowledge and skills, good health care and professionalism. Conclusion: It has been shown that body art and uniform can influence patients' experiences of care.Bakgrund: Traditionen om att smycka ut kroppen har en lång historia. Anledningar till att utföra kroppsutsmyckningar, såsom tatueringar eller piercings, kan vara olika och återfinns i alla möjliga yrken och professioner, inklusive sjukvård. Det finns inom många professioner regler om hur man måste se ut, vilka med tiden ändras. Nuförtiden finns det även arbetsklädsel som upplevs olika utifrån patientperspektiv. Allt oftare möter patienter vårdpersonal med kroppsutsmyckningar eller icke traditionell uniform som påverkar patienternas upplevelser och erfarenheter av vården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens kroppsutsmyckningar och arbetsklädsel inom sjukvården. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tidigare kvalitativ- och kvantitativ forskning, där två studier var med kvalitativ ansats och åtta studier med kvantitativ ansats. Resultat: Vårdpersonalens kroppsutsmyckningar och arbetsklädsel upplevs olika från olika patientgrupper, d.v.s. barn, vuxna och äldre, samt män och kvinnor. De fyra kategorierna beskriver hur vårdpersonalens kroppsutsmyckningar och arbetsklädsel påverkar patientupplevelser och erfarenheter av: vårdrelation, kunskap och kompetens, god omvårdnad, samt professionalism. Slutsats: Det har visat sig att kroppsutsmyckningar och arbetsklädsel kan påverka patienternas upplevelse och erfarenhet av vården

Nature-based rehabilitation on the countryside : experiences and perceptions of the nursing staff

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser med att arbeta med naturunderstödd rehabilitering på landsbygd (NUR) i Region Skåne. 14 semistrukturerade intervjuer gjordes med vårdpersonal på enheter kopplade till interventionen. Materialet bearbetades med tematisk analys. Fem tema urskildes: Förstå regelverket kring NUR, Behov av ökad individanpassning, Brister i information och kunskap, Tidskrävande i en redan pressad situation och Värdefullt steg i rehabiliteringen. Fyra av fem teman pekar på olika former av hinder för vårdpersonalen att arbeta med NUR. Detta kunde till stor del härledas till bristfällig motivation och genomförande av en hållbar implementering. Vårdpersonalen upplevde brist på information och kunskap i arbetet med NUR. En engagerad verksamhetschef som hade kunskap om interventionen och kunde uppmuntra vårdpersonalen till att använda NUR som ett komplement i rehabiliteringen av patientgruppen efterfrågades. En stödjande organisation där en synlig kontaktperson kunde arrangera fysiska möten, uppdatera vårdpersonalen om aktuell forskning hade underlättat arbetet på vårdenheterna. Det framkom att det fanns en osäkerhet om hur och för vem NUR var tänkt. Riktar sig interventionen till patienter i primärvård, psykiatrisk vård, eller både och? Här finns möjlighet till att förtydliga målgrupper så att NUR används i de fall interventionen gör mest nytta. En ökad kommunikation, där Region Skåne centralt, tydligt visade vad de ville med interventionen skulle kunna bidra till att vårdenheterna prioriterade interventionen och att fler patienter fick tillgång till interventionen i framtiden. Som tillägg kan nämnas att NUR ansågs värdefullt för patienten genom möjlighet till återhämtning och för att komma vidare i sin rehabilitering. Det framkom även att interventionen ansågs värdefull för vårdpersonalen, som genom NUR fick en ökad förståelse för patienternas kapacitet.The aim of the study was to describe the experiences and perceptions of the nursing staff regarding work with Nature-based rehabilitation in the countryside (NUR) in Region Skåne. 14 semi-structured interviews were conducted with nursing staff on units linked to NUR. The data were processed by a thematic analysis. Five themes were identified: Understanding the regulations for NUR, Need for increased individual adaptation, Lack of information and knowledge, Time consuming in an already stressful situation and Valuable step in rehabilitation. Four out of five themes showed different kinds of obstacles for the patient in order to interact with nature through NUR. This could largely be attributed to inadequate motivation and lack of sustainable implementation. The nursing staff experienced a lack of information and knowledge working with NUR. An engaged operations manager who had knowledge of the intervention could encouraging the staff to use NUR as a complement to rehabilitation of the patient group. A supportive organization where a visible contact person could arrange physical meetings, update nursing staff about current research had facilitated work in the care units. It turned out that there was an uncertainty about how and for whom NUR was intended. Is the intervention made for patients in primary care, psychiatric care, or both? There is an opportunity here, to clear target groups so that NUR could be used where it makes the most benefit. Increased communication, where Region Skåne, clearly showed what they wanted with the intervention could help the health care units to prioritize the intervention so more patients could have access to the intervention in future. In addition, it can be mentioned that NUR was considered valuable to the patient through the possibility of recovery and to progress in their rehabilitation. It also emerged that the intervention was considered valuable to the staff, who through NUR gained and increased understanding of patients' capacity

Kvinnor som lider av endometrios och deras möte med vården

Kvinnor som är drabbade av endometrios är en stor patientgrupp som dock inte får så mycket uppmärksamhet som de skulle behöva. Denna litteraturstudie gjordes för att studera hur dessa kvinnor upplever mötet med vården. Den teoretiska referensramen för detta arbete utgörs av Katie Erikssons teori om lidandet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vården. Resultatet visade på att kvinnorna upplever att de inte blir tagna på allvar då de söker hjälp för sin sjukdom. Tre underkategorier steg fram ur temat att inte bli tagen på allvar. Dessa underkategorier är upplevelsen av bristande kunskap, upplevelsen av att inte få sjukdomen bekräftad samt upplevelsen av bristande insikt. Detta ledde till att kvinnorna inte fick den vård de förväntande sig eller behövde och genom detta fick de en sämre vårdupplevelse än nödvändigt. För att kunna ge dessa kvinnor en bättre omvårdnad och en bra vårdupplevelse behövs mer kunskap, information och insikt om sjukdomen. Då vårdarna känner till sjukdomen får de en bättre förutsättning att ge patienterna en god omvårdnad. Om vårdarna känner till att det förekommer lidande inom vården och vad som kan skapa detta kan det hjälpa dem att lindra lidandet och förebygga dess uppkomst hos patienterna.Women who suffer from endometriosis make a big group of patients who do not get as much attention as needed. This literature overview was conducted to study how these women experience their encounter with caregivers. Katie Erikssons theory of suffering i used as a theoretical framework. The aim of this literature overview was to highlight how women who suffer from endometriosis experience their encounter with caregivers. The result showed that the women experienced that they were not taken seriously when they seek help for their disease. Three under categories arose from the theme of not being taken seriously. These under categories are the experience of lack of knowledge, the experience of not getting the disease confirmed and the experience of lack of insight. This led to the women not getting the care they expected or needed and trough this to them getting an inferior experience of the encounter with the caregivers. To be able to give these women a better care and a good experience of the care the caregivers need more knowledge, information and insight about the disease. When the caregivers know more about the disease they have better opportunity to give the patients a good care. Also the aspect that the caregivers are aware of the suffering related to care and what leads to this can help the caregivers relieve it and prevent it from arising

Vid livets slut har man bara en chans att göra rätt : Optimal palliativ vård för personer med demenssjukdom

Syftet med det här arbetet är att genom litteraturstudier beskriva en optimal palliativ vård för personer med demenssjukdom. Frågeställningen är: Vad kännetecknar en optimal palliativ vård för personer med demenssjukdom? Som teoretiska utgångspunkter fungerar Katharine Kolcabas teori om välbefinnande samt Kerstin Segestens teori om trygghet. Arbetet är en systematisk litteraturstudie och som dataanalysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts. Totalt 11 stycken vetenskapliga artiklar har analyserats. I resultatet framkom att det är viktigt att det finns tillräckligt med resurser för att den palliativa vården ska fungera smidigt. Det behöver också finnas bra samarbete mellan olika instanser som ger service. Multiprofessionellt teamarbete kom också fram som en viktig del och innebär att man som sjukskötare behöver stöd av experter och ledare. Det behöver också finnas gott samarbete mellan de olika yrkesgrupperna som är inblandade i den palliativa vården för personer med demenssjukdom. Att vårdpersonalen är kompetent är betydelsefullt för att vården ska fungera bra. Också en personcentrerad vård är en viktig del av resultatet. Detta innebär att vården är välplanerad också på förhand, att bedömning och tillgodoseende av behov fungerar bra för patienter med demenssjukdom, att vården sker på ett empatiskt sätt samt att de närstående får det stöd de behöver.The purpose with this study is to describe the optimal palliative care for patients with dementia by conducting a literature study. The research question is: What characterizes optimal palliative care for patients with dementia? The theoretical take-off points are the comfort theory by Katharine Kolcaba and the theory of safety by Kerstin Segesten. The study is a systematic literature study and data was analyzed with qualitative content analysis. 11 scientific articles were used in the analysis. For the palliative care to function properly it is important that there is enough resources. Collaboration between services is also essential. Another important issue is multiprofessional teamwork between the different professions that give palliative care to patients with dementia. Qualified staff is another crucial factor for making care work well. Person centered care is also an important part of the result, meaning that care must be well planned, also in advance. It also means that assessment of needs and adressing needs is done properly. Care must be given with compassion and the family members are to be offered the support they need

Till låns för en liten tid : En kvalitativ intervjustudie om föräldrars upplevelse av att få ett barn som inte kommer att nå vuxenålder

Varje år föds ett antal barn i Finland med svåra obotliga genetiska sjukdomar. Att få ett svårt sjukt barn är omtumlande för både föräldrar och närstående. Syftet med denna studie är att ta reda på hur föräldrar upplever att få ett svårt sjukt barn som inte kommer att nå vuxenålder samt ta reda på hurdant stöd föräldrarna till dessa barn blivit erbjudna. Skribenterna vill som blivande sjukskötare få en större förståelse för hur föräldrar upplever detta. Skribenterna har använt sig av Katie Erikssons teori om lidandet och av Antonovskys teori salutogenes som teoretiska utgångspunkter. Studien är en kvalitativ intervjustudie där skribenterna har intervjuat fyra föräldrar till barn med Infantil Neuronal Ceroid-Lipofuscinosis (INCL) och Miller Dieker syndrom. Resultatet har analyserats genom kvalitativ innehålls-analys. I resultatet presenteras tre huvudkategorier: reaktioner i samband med barnets diagnos, bemötande av andra efter att barnet fått sin diagnos samt stöd under barnets sjukdomstid. Efter det har skribenterna tolkat resultatet utgående från den teoretiska bakgrunden och de teoretiska utgångspunkterna.Joka vuosi Suomessa syntyy useita lapsia, joilla on vakavia geneettisiä sairauksia jota ei voida parantaa. Vakavasti sairas lapsi on hämmentävää vanhemmille ja sukulaisille. Tämän tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, miten vanhemmat kokevat saada vakavasti sairas lapsi, joka ei elää, kunnes siitä kasvaa aikuiseksi ja selvittää millaista tukea vanhemmat ovat saaneet tässä tilanteessa. Kirjoittajat, jotka opiskelevat sairaanhoitajaksi haluavat saada parempi käsitys tästä. Kirjoittajat ovat käyttäneet Katie Erikssonin teoria kärsimyksestä ja Antonovskyn teoria salutogenes teoreettisiksi lähtökohdiksi. Tutkimus on laadullinen haastattelututkimus, jossa kirjoittajat ovat haastatelleet neljää vanhempaa, joilla on Infantiili neuronaali seroidilipofuskinoosi (INCL) tai Miller Dieker syndrooma sairastavia lapsia. Tulokset on analysoitu laaduilla sisällönanalyysilla. Kirjoittajat totesivat kolme pääryhmää tuloksessa: lapsen diagnoosiin liittyvät reaktiot, miten toiset ovat kohdelleet vanhemmat, kun lapsi sai diagnoosin, ja tuki lapsen sairauden aikana. Tämän jälkeen kirjoittajat tulkitsivat tulosten perusteella teoreettista taustaa ja teoreettisen lähtökohdat.Every year a couple of children in Finland are born with non-curable genetic diseases. It´s mentally very hard and demanding for both parents and relatives to have a child with that kind of disease. The aim of this study was to find out how parents experience having a child with a severe disease, which leads to an early death, and also to find out what kind of support the parents were offered. As nurses to be, the writers want´s, a greater understanding on how the parents are experiencing this. The writers have used Katie Eriksson´s theory about suffering and Antonovsky´s theory of salutogenes as the theoretical framework. The study is a qualitative interview study, in which the writers have interviewed four parents who have a child with either Infantil Neuronal Ceroid-Lipofuscinosis (INCL) or Miller Dieker syndrome. The results have been analyzed by qualitative content analysis. The writers came up with three different main categories in the result: Reactions associated with the child's diagnosis, treatment from others after the child had been diagnosed and support during the child's illness. The writers have interpreted the results originating from the theoretical background and the theoretical starting points

Vård på distans : En utvärdering av den virtuella läkarverksamheten i Pargas

Digitaliseringen har möjliggjort att vård i allt större utsträckning kan erbjudas på distans. Telemedicin, det vill säga virtuella läkarbesök, används inom Pargas stad. På så sätt kan en patient ute i skärgården träffa läkaren på Pargas hälsocentral utan att geografiskt behöva förflytta sig till Pargas, istället besöker patienten närmaste hälsostation. För de virtuella besöken används utrustning som är jämförbar med videokonferensteknik, men med en hög sekretessnivå för att garantera patientsäkerheten. Detta examensarbete görs i samarbete med Pargas stad. Syftet med examensarbetet är att utvärdera den virtuella läkarverksamheten och ge förbättringsförslag. Patienternas, vårdpersonalens och en läkares upplevelser av verksamheten undersöks med hjälp av frågeformulär och semi-strukturerade intervjuer. Frågeformulären och intervjufrågorna har utarbetats utgående från tidigare forskningar inom ämnet telemedicin. Examensarbetet ingår i projektet e-clubbing, som startades vid Yrkeshögskolan Novia i Åbo år 2016. I resultaten framkommer det att den virtuella läkarverksamheten i Pargas fungerar bra. Vårdpersonalen, läkaren och en majoritet av patienterna har en positiv inställning till virtuella läkarbesök. De virtuella besöken sparar tid och kostnader för både patienterna och samhället. Patienterna kan dessutom undvika långa och ansträngande resor. Det råder dock enighet om att virtuella läkarbesök inte helt kan ersätta fysiska besök, utan ska ses som ett komplement.Digitalisoituminen on mahdollistanut etähoitotyön harjoittamisen entistä enemmän. Telelääketiedettä, toisin sanoen virtuaalista lääkärin vastaanottoa käytetään Paraisten kaupungissa. Tämän avulla saaristossa asuva ihminen voi tavata lääkärin joka toimii Paraisten terveyskeskuksessa ilman matkustamista Paraisille. Potilaan tarvitsee vain hakeutua lähimmälle terveysasemalle. Tekniikka jota käytetään virtuaalista vastaanottoa varten voidaan verrata tekniikkaan jota käytetään videokonferensseissa, mutta varustettuna korkealla tietosuojatasolla jotta potilaan turvallisuus voidaan taata. Tämä opinnäytetyö tehdään yhteistyössä Paraisten kaupungin kanssa. Opinnäytetyön tarkoituksena on arvioida virtuaalisen lääkärin vastaanoton toimintaa ja antaa parannusehdotuksia toiminnalle. Potilaiden, hoitohenkilökunnan sekä yhden lääkärin kokemuksia toiminnasta selvitetään kyselylomakkeiden ja puolistrukturoitujen haastatteluiden avulla. Kyselylomakkeet ja haastattelukysymykset ovat laadittu aikaisempien telelääketiedettä koskevien tutkimusten pohjalta. Opinnäytetyö on osana projektia e-clubbing, joka on aloitettu Yrkeshögskolan Noviassa Turussa vuonna 2016. Tulosten perusteella virtuaalinen lääkäritoiminta Paraisilla toimii hyvin. Hoitohenkilökunnalla, lääkärillä ja suurimmalla osalla vastanneista potilaista on myönteinen asenne virtuaalista vastaanottoa kohtaan. Virtuaaliset vastaanotot säästävät sekä potilaiden että yhteiskunnan aikaa ja varoja. Potilaat sitä paitsi säästyvät pitkiltä ja raskailta matkoilta. Samaa mieltä oltiin kuitenkin siitä, että virtuaaliset lääkärin vastaanotot eivät kokonaan voi korvata fyysisiä vastaanottoja, vaan ovat hyvä täydennys.Through digitalization more and more health care services can now be offered virtually. Telemedicine, which means virtual physician’s appointments, are used in the town Pargas. In that way, it is possible for a patient located in the archipelago to see a physician at the main health care center in Pargas without geographically going there. Instead the patient goes to the nearest health care station. The equipment used for virtual visits is comparable to video conferencing technologies, but with a high level of secrecy to ensure patient safety. This thesis is a co-operation with Pargas. The purpose of this thesis is to evaluate the use of virtual physician’s appointments in Pargas and to provide ideas for development. The experiences of patients, nurses and a physician are evaluated using questionnaires and semi-structured interviews. The questionnaires and the questions for the interviews are based on the results from previous research in telemedicine. This thesis is a part of the project E-clubbing that started at Novia University of Applied Sciences in 2016. The results show that the use of virtual appointments in Pargas is working well. The nurses, the physician and most patient have a positive attitude towards virtual appointments. The virtual appointments help save time and money for both the patients and the society. Furthermore the patients can avoid long and strenuous journeys. There is a consensus that virtual appointments cannot replace traditional appointments, but are to be seen as complementary to traditional appointments

Patients' experience of coercive measures in psychiatric inpatient care : a literature study

Background: Psychiatric inpatient care and coercion measures are stigmatized areas which represent a special part of the healthcare, since it’s in conflict with the principle of the right to voluntary care and treatment. This creates complicated ethical dilemmas and challenges the integrity of the individual. Purpose: To investigate the patients' experience of coercion measures in psychiatric inpatient care. Method: The design of the study is a literature study. The literature were examined and analyzed and resulted in an overview of the research question. Results: To be exposed to a coercion measure can have both positive and negative impact on health. The most important factors for the experience of the coercion measure are information, treatment, communication, participation and the relation to the staff. Discussion: The patients do not in general seem to disapprove to the usage of the coercion measures and can understand that it´s for their own best in certain situations, although the clinical practice can be improved. The patients want a better communication, participation and relation to the staff.Bakgrund: Tvångsvård och tvångsåtgärder är ett stigmatiserat område som utgör en speciell del av hälso- och sjukvården eftersom det går emot principen om rätt till frivillig vård och behandling. Denna typ av vård skapar komplicerade etiska dilemman och kan ses som kränkande av individens integritet. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studiens design är en allmän litteraturstudie. Den utvalda litteraturen kvalitetsgranskades och analyserades vilket resulterade i en översikt av forskningsfrågan. Resultat: Att bli utsatt för en tvångsåtgärd kan ha både positiva och negativa effekter på måendet. De viktigaste faktorerna för hur tvångsåtgärden upplevs är information, bemötande, kommunikation, delaktighet och relation till personalen. Diskussion: Patienterna verkar i grunden inte vara emot att tvångsåtgärder förekommer och kan förstå att det i vissa situationer är för deras eget bästa. Tillämpandet i praktiken kan dock förbättras för att ge bästa effekt och önskat utfall. Patienterna efterfrågar mer kommunikation, en högre grad av delaktighet och en bättre relation med personalen

Att etiskt bemöta, kommunicera med och utveckla en god relation till den äldre 65+ inom frivilligarbete : En kvalitativ utvecklingsstudie

Syftet med detta arbete är att genom en kvalitativ utvecklingsstudie utröna vilken betydelse etiskt gott bemötande och en god kommunikation har för utvecklandet av en god relation mellan den äldre och frivilligarbetaren. Forskningsfrågorna som ställts är: Vad är en god relation till den äldre inom frivilligarbete? Vad är ett etiskt gott bemötande? samt Vad bör man tänka på i mötet med den äldre inom frivilligarbetet för att kunna föra en god kommunikation? Som teoretisk utgångspunkt används den humanistiska människosynen och Thorséns grundantaganden (Thorsén, 1997) inom det humanistiska synsättet samt FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna (FN, 1948). I vår teoretiska bakgrund har vi använt oss av K Erikssons vårdprocess och det naturliga vårdandet (Eriksson, 2014; Eriksson, 1987). Datainsamlingsmetoden är kvalitativ, vilket innebär utvald litteratur, kvalitativa artiklar och intervjuer. Det utvalda materialet från litteratur och artiklar har analyserats genom en litteraturgranskning och intervjuerna har analyserats genom en innehållsanalys för att finna gemensamma karaktärsdrag. I resultatet framkommer att frivilligarbetarens etiska bemötande och kommunikation påverkar hur relationen till den äldre utvecklas. Frivilligarbetarens etiska bemötande och kommunikation grundar sig i dennes människosyn och naturliga vårdande. Produkten som växt fram under arbetets gång är en broschyr som är tänkt att ge en första handledning i etiskt bemötande och kommunikation med den äldre för utveckling av en god relation till frivilligarbetarna.The purpose of our bachelor´s thesis is to develop the importance of the ethical response and communication for developing a good relationship with the elderly within voluntary work. For our research we came up with three issues; What is a good relationship to the elderly within voluntary work? What is a good ethical response? What should volunteers focus on in the meeting with the elderly to maintain and develop an honest communication? In our theoretical background we have chosen to explain the humanistic perception of humanity (Thorsén, 1997) (FN, 1948), K Eriksson´s “caring process” and “the natural caring” (Eriksson, 2014) (Eriksson, 1987). The data collection method we have used is qualitative, that means selected literature, research articles and interviews. The selected material from the research articles has been analyzed in a literature review. The interviews have been analyzed in a content analysis. Both analyses have been done in order to find common characteristics. The result of the bachelor´s thesis showed us that volunteers ethical response and communication affect the development of a good relationship to the elderly. The volunteer’s ethical response and communication are based on their humanistic perception and natural caring. Our research resulted in a brochure, which is meant as a first tutorial in ethical response and communication in order to develop a good relationship to the elderly within voluntary work

”Vissa saker kan bli lite bättre” : En kvalitativ studie om arbetsmotivation bland vårdpersonal inom hemvården

Examensarbetet är ett beställningsarbete från en kommun i Österbotten, som har som syfte att ta reda på vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens arbetsmotivation inom hemvården. Studien vill få fram på vilket sätt vårdpersonalen själv kan påverka sin arbetsmotivation. Avsikten är att få fram både positiva och negativa faktorer som påverkar arbetsmotivationen. Maslows behovshierarki, Antonovskys teori om känsla av sammanhang samt Herzbergs tvåfaktor-teori har använts som teoretiska utgångspunkter till studien. Den teoretiska bakgrunden består av litteratur och tidigare forskning kring det berörda ämnet. Studien genomförs kvalitativt och som datainsamlingsmetod används frågeformulär som skickas ut till vårdpersonalen inom hemvården. Tolkningen av det insamlade materialet analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Den faktor som enligt studiens resultat påverkar mest på arbetsmotivationen är arbetsgemenskapen. Andra faktorer som påverkar positivt på arbetsmotivationen är trevliga klienter, friheten och variationen på arbetet samt möjligheten att kunna påverka sin arbetssituation. Faktorer som nämndes ha negativ inverkan på arbetsmotivationen var: stress, ständiga omstruktureringar och dåligt ledarskap. Utvecklingsarbete: Detta är ett utvecklingsarbete som bygger på examensarbetet ”Vissa saker kan bli lite bättre" – En kvalitativ studie om arbetsmotivation bland vårdpersonal inom hemvården”. Syftet är att klargöra vilka faktorer som påverkar arbetsmotivationen bland hälsovårdare och barnmorskor. Respondenterna vill se om det finns likheter mellan de faktorer som påverkar hemvårdspersonalens arbetsmotivation och de faktorer som påverkar hälsovårdares respektive barnmorskors arbetsmotivation. I examensarbetet kom det fram att arbetsgemenskapen har störst betydelse för arbetsmotivationen. Trevliga klienter, friheten och variationen på arbetet ansågs också påverka arbetsmotivationen positivt. Faktorer som nämndes ha negativ inverkan på arbetsmotivationen var ständiga omstruktureringar, dåligt ledarskap och stress. I utvecklingsarbetet samlades data in med hjälp av enkäter med både slutna och öppna svarsalternativ, som skickades ut till två olika städer i Österbotten. I studien deltog 7 informanter som arbetar som hälsovårdare och 10 barnmorskor. Både hälsovårdarna och barnmorskorna ansåg att arbetsgemenskapen och goda kollegor har mest positiv påverkan på arbetsmotivationen. Feedback både från förmannen, kollegorna och klienterna var också en positiv faktor, själva arbetet och klienterna nämndes även som positiva faktorer. De faktorer som ansågs påverka arbetsmotivationen negativt var stress, ständiga omstruktureringar och dåliga arbetsutrymmen.Tämä opinnäytetyö on tilaustyö Pohjanmaalaisesta kunnasta, jonka tarkoituksena on selvittää, mitkä tekijät vaikuttavat hoitohenkilökunnan työmotivaatioon kotihoidossa. Tutkimuksessa tuodaan esiin, miten hoitajat itse voivat vaikuttaa heidän työmotivaatioon. Tarkoituksena on saada selville sekä positiivisia että negatiivisia tekijöitä, jotka vaikuttavat työmotivaatioon. Maslowin tarvehierarkia, Antonovskyn teoria koherenssin tunteesta ja Herzbergin kahden faktorin-teoriaa käytettiin teoreettisina lähtökohtina tutkimukseen. Teoreettisena taustana käytettiin kirjallisuutta ja aiempia tutkimuksia samasta aiheesta. Tutkimus on kvalitatiivinen ja aineistonkeruu tapahtui kyselylomakkeen avulla, joka lähetettiin kotihoidon henkilökunnalle. Kerätty tieto analysoitiin kvalitatiivisen sisältöanalyysin avulla. Tutkimuksen tulos osoittaa, että eniten työmotivaatioon vaikuttava tekijä on työyhteisö. Muita positiivisesti vaikuttavia tekijöitä ovat mukavat asiakkaat, vapaus ja monipuolisuus työssä sekä mahdollisuus vaikuttaa omaan työhön. Puolestaan negatiivisesti vaikuttavia tekijöitä ovat: stressi, toimintatapojen muutokset ja heikko johtajuus. Kehitystyö: Tämä on kehitystyö opinnäytetyöstä ”Jotkut asiat voisivat olla vähän paremmin" - Kvalitatiivinen tutkimus terveydenhuollon työntekijöiden työmotivaatiosta kotihoidossa”. Tarkoituksena oli selvittää, mitkä tekijät vaikuttavat terveydenhoitajien ja kätilöiden työmotivaatioon. Tarkoituksena oli myös selvittää oliko tutkimusten välillä yhtäläisyyksiä, ja millaisia eroja saaduilla tuloksilla oli. Opinnäytetyön tulos osoitti, että eniten työmotivaatioon vaikuttava tekijä oli työyhteisö. Muita positiivisesti vaikuttavia tekijöitä oli mukavat asiakkaat, vapaus ja monipuolisuus työssä sekä mahdollisuus vaikuttaa omaan työhön. Puolestaan negatiivisesti vaikuttavia tekijöitä oli: stressi, toimintatapojen muutokset ja heikko johtajuus. Kehitystehtävässä aineistonkeruu tapahtui kyselylomakkeiden avulla, jotka lähetettiin kahteen eri Pohjanmaalla sijaitsevaan kaupunkiin. Tutkimukseen osallistui 7 terveydenhoitajaa ja 10 kätilöä. Terveydenhoitajat ja kätilöt kokivat työyhteisön ja hyvät kollegat tekijöiksi, jotka vaikuttivat positiivisesti eniten työmotivaatioon. Palaute esimieheltä, työtovereilta ja asiakkailta olivat myös positiivisia tekijöitä. Itse työ ja asiakkaat mainittiin myös myönteisinä tekijöinä. Stressi, jatkuvat rakennemuutokset ja huonot työtilat olivat puolestaan negatiivisesti vaikuttavia tekijöitä.The thesis is a commissioned work from a commune in Ostrobothnia. The purpose of this thesis is to find out what factors affect the staff´s work motivation in home care. The study will bring out the ways how caregivers can influence their work motivation. The intention is to find out both positive and negative factors. Maslow's hierarchy of needs, Antonovsky's theory of sense of coherence and Herzberg's two-factor theory were used as the theoretical foundations of the study. The theoretical background consists of literature and previous research on the topic concerned. The study is qualitative and data collection took place through a questionnaire, which was sent to the home care staff. The collected data was analyzed by using qualitative content analysis. The results of the study show that the factor which has the most effect on the work motivation is the working community. Other factors that affect positively to work motivation is nice clients, freedom and variety at work and the opportunity to influence their work situation. Factors that influences negatively on work motivation are: stress, continuous restructuring and poor leadership. Development work: This is a development work of the thesis "Some things could be a little better" - Qualitative study of health care workers work motivation in home care”. The aim was to find out what factors which influence public health nurses and midwives work motivation. Respondents wanted to see if there were any similarities, and what kind of differences there where between these two studies. The result of the thesis showed that the greatest motivation factor was the working community. Other positive factors were comfortable customers, freedom and diversity of the work and the opportunity to influence their own work. In turn, the negative factors were: stress, behavioral changes and weak leadership. Data to this development task was collected by using questionnaires, which were collected from two different Ostrobothnia cities. The task involved 7 nurses and 10 midwives. Public health nurses and midwives felt that the work community was the factor that affected the most positive to work motivation. Feedback from superiors, colleagues and customers were also positive factors. The work itself and the customers were also mentioned as positive factors. Stress, continued structural changes and bad workspaces were factors that influenced negatively to work motivation