Från koja till plan

This thesis concerns questions regarding how children’s perspectives on the outdoor environment can be approached in a planning context. Attention is drawn to the general understanding of childhood and the definition of outdoor environment as variables in different planning contexts. Together these variables define in which way children become visible in the planning context. Children’s participation is emphasized in contemporary planning. This thesis argues that understanding and insights concerning children’s experiences and understanding of their own places can create complementary lines of communication. The first article provides the empirical and methodological point of departure. Through walkabouts with children, questions are developed concerning children’s use and experiences of outdoor environments. These questions are compared and related to problems, insights and experiences that planners have concerning environments for children. Parts of two perspectives are described in order to elucidate some of the problems that can arise due to differences between a child’s perspective and a planner’s perspective. In the second article children’s own places is the pivot. Through in depth studies of children’s dens it is shown that finding a suitable place, collecting, sorting and manipulating with environment and accessible materials are crucial parts of starting a den making process and appropriating a place as one’s own. Specific examples are put forward which show the close relationship between children’s experience and understanding of the outdoor environment and their construction and design of dens. Children’s dens are used to exemplify and clarify the difference between children’s perspectives and planner’s perspectives. The last article is concerned with the theoretical and practical analysis of these questions. Through interviews, studies of planning documents and reflections on my own planning experience an analysis is made of the importance of maps and plans as tools in the planning process. It is argued that the bias of these tools emphasizes and reinforces the visual point of departure to the physical environment and outdoor places, while children’s multi-sensuous and acting oriented point of departure is difficult to handle and process in maps and plans. A practical contribution is suggested on how to improve insights and understanding of children’s perspectives in planning contexts

The Presidential Office and the President As Party Leader

Syftet med studien är att undersöka kommunikationsmönster hos fem biologilärare på gymnasiet och deras elevgrupper med fokus på frågor. Frågeställningarna avser att undersöka i vilken omfattning lärare och elever ställer frågor och vilka typer av frågor som ställs. Studien analyserar vilka ramfaktorer lärare och elever anser påverkar kommunikationsmönster i form av frågor. Kvantitativ och kvalitativ data har samlats in genom observationer i klassrum, intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Kvantitativ data har analyserats med hjälp av en statistisk programvara, SIMCA-P+. Resultatet visade att frågor utgör en stor del av den kommunikation som sker i ett klassrum, vid jämförelse av olika lärare och elevgrupper är det stor skillnad i hur många och vilka typer av frågor som ställs. Kommunikationsmönstret styrs främst av vilken lärare eller elevgrupp som observerats, därefter kommer undervisningens utformning. Elevenkäterna visade att i vilken grad eleverna förstår, undervisningens utformning och klassrumsklimatet är viktiga ramfaktorer för kommunikation i form av frågor

Art as a playground : a thesis about the use and design of play sculptures in the modern city

Den här kandidatuppsatsen behandlar vilka argument det finns för användandet av lekskulpturer i den moderna staden och för ett resonemang kring dess möjliga gestaltning. En lekskulptur är en skulptur konstruerad med syftet att agera lekredskap och fick ett genomslag i mitten av 1900-talet. Inom lekplatsplanering idag finns två större inriktningar, den ena går mot en mer naturlig utformning på lekplatser och den andra mot en mer konstnärlig utformning. Trots denna trend, att utforma lekskulpturer konstnärligt, finns det i stort sett ingen forskning på ämnet lekskulptur. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka argument som finns kring användandet av lekskulpturer som element i en urban miljö men också hur det går att resonera kring lekskulpturernas utformning i relation till teorier kring vilka element som bidrar till en god lekmiljö och vad som anses vara tilltalande för barn generellt inom konst. Detta görs genom en litteraturstudie och tio platsbesök. Resultatet visar på tre tydliga argument för användandet av lekskulpturer i en urban miljö, att det leder till en större variation i lekmiljöer, en högre status på lekmiljöer och ett lekfullare stadsrum generellt. Vid gestaltning av en lekskulptur visar undersökningen att det framförallt är ett helhetstänk och en variation som är viktig, men också att det finns utrymme för många olika infallsvinklar, som att uppleva saker med sinnena eller utforska olika material.A play sculpture is a sculpture with the purpose of being play equipment and became a phenomenon in the middle of the 20th century. In the discussion of play today there are two major directions, one towards a more natural design and one towards a more artistic design. Despite this trend, of designing play environments with artistic elements, are there almost no research on play sculptures as a subject. This thesis seeks to examine what the arguments there are for using play sculptures in an urban environment, but also contribute to a discussion on their design and configuration in relation to theories on what elements that contribute to a good play environment but also what is considered appealing to children in art generally. This is done through a literature study and ten site visits. The results show three clear arguments for the use of play sculptures in an urban environment, that it leads to a greater variation in play environments, a higher status in play environments and a playful urban space in general. The principles that should be considered when designing a play sculpture are many but the study shows that it is primarily a holistic thinking and a variation that is important, but also that there is room for many different angels, such as experiencing things with the senses or exploring different materials

Stormwater and urban ecosystem services at housing estates : a field analysis on Woodhouse Rosendal in Uppsala

Den kontinuerliga klimatförändringen resulterar i mer frekventa och intensiva skyfall. Framåt år 2100 förväntas Uppsala ha en ökad årlig medelnederbörd på 20–30 procent. Uppsala har planerat att öka antalet bostäder och utöka stadsdelar för att bemöta sin befolkningsökning. Därmed urbaniseras, förtätas och hårdgörs större områden. Dessa utbredda hårdgjorda ytor utan förmåga att infiltrera dagvatten, i kombination med överbelastade dagvattenledningsnät, leder till kraftigare översvämningar med både ekonomiska och hälsofarliga konsekvenser. För att reducera skyfallens konsekvenser i staden behöver omhändertagandet av större volymer dagvatten implementeras i den urbana miljön. Som respons har flera regler och rekommendationer tagits fram om hur nybyggnationer ska eller kan utformas för att omhänderta dagvatten. Bostadsgårdar kan exempelvis gestaltas med multifunktionella lösningar, som utöver hanteringen av dagvatten innehåller ekosystemtjänster som kan tillföra upplevelse-, hälso-, och rekreationsvärden till gården. Denna uppsats granskar bostadsgården vid Woodhouse Rosendal i Uppsala och identifierar platsens dagvattenlösningar och urbana ekosystemtjänster, samt hur vida utformningen följer regler och rekommendationer. Arbetet undersöker urbana ekosystemtjänster, urbaniseringens och framtidsklimatets effekt på Uppsala, bostadsgårdars historia, roller och begränsningar, samt öppna vattenanläggningars risker och hur de kan anpassas för att undvika olyckor. Stort fokus läggs på bostadsgårdens öppna dagvattenlösning i form av en regnbädd. Studien har genomförts med hjälp av en dokumentöversikt, där jag granskat platsens planritningar, en litteraturöversikt, där ämnesrelaterad litteratur granskats, samt platsanalys. Platsanalysen genomfördes med två besökstillfällen på bostadsgården och dokumenterades i form av fotografi och anteckningar. Platsanalysen följer upp vilka dagvattenlösningar och urbana ekosystemtjänster som finns på bostadsgården, samt bostadsgårdens fyra roller utifrån Eva Kristenssons teorier. Resultatet visar att bostadsgården utformats efter alla regler, men undviker flera rekommendationer. Den har inkluderat flera sorters dagvattenlösningar och ekosystemtjänster men har en begränsad rymlighet med få användningsområden. Konklusionen visar en klar otydlighet vad en bostadsgård faktiskt är och att de regler som finns kring bostadsgårdars utformning är för öppna för tolkning.The continuous climate change results in more frequent and intense downpours. By the year 2100, Uppsala is expected to have an increased average annual rainfall of 20–30 percent. Uppsala has planned to increase the number of homes and expand neighborhoods to meet its population growth. Larger areas are thereby urbanized, densified, and hardened. These widespread impervious surfaces, without the ability to infiltrate stormwater, in combination with overloaded stormwater drainage networks, lead to more severe floodings with both economic and health-threatening consequences. To reduce the consequences of torrential rain in the city, management of large volumes of stormwater needs to be implemented in the urban environment. In response, several rules and recommendations have been drawn up on how new constructions should or can be designed to deal with stormwater. Housing estates can, for example, be designed with multifunctional solutions that, in addition to the management of stormwater, contain ecosystem services that can add experiential, health and recreational values to the place. The aim of this essay is to examine the housing estate at Woodhouse Rosendal in Uppsala and identify the site's stormwater solutions and urban ecosystem services, as well as to what extent the design follows rules and recommendations. The essay examines the effect of urbanization and the future climate in Uppsala, the history, roles, and limitations of housing estates, as well as the risks of open water facilities and how they can be adapted to avoid accidents. Much focus will be placed on the housing estate's open stormwater solution in the form of a rain garden. The study has been carried out with the help of a document review, where I reviewed the site's construction documents, a literature review, where subject-related literature was reviewed, and a site analysis. The site analysis was carried out with two visits at the housing estate and was documented in the form of photographs and notes. The site analysis follows up which stormwater solutions and urban ecosystem services that exists on the housing estate, as well as the four roles of housing estates, based on Eva Kristensson's theories. The result shows that the housing estate was designed according to all the rules but avoids several recommendations. It has included several kinds of storm water solutions and ecosystem services but has a limited spaciousness with few areas of use. The conclusion shows a lack of clarity about what a housing estate is and that the rules that exist regarding the design of the housing estate are too open to interpretation

Creating sensory impressions beyond the visual : a design proposal for a work area in Uppsala City Garden

Tillgänglighet är grundläggande för att personer med en funktionsnedsättning ska uppleva frihet och delaktighet i ett samhälle. Tillgodoses inte behovet av tillgänglighet kan planeringen anses vara juridiskt diskriminerande. Offentliga miljöer lägger ofta sitt fokus i vad som är funktionellt samt estetiskt visuellt tilltalande. Syftet med arbetet är att utforma en plats där personer med synnedsättning kan uppleva sinnena doft, känsel och hörsel samt kontraster. Ett samhälle där alla är inkluderade bör innefatta mer än bara tillgänglighet och olika aktivitetsformer. Det är en utmaning och ett ansvar för oss utan synnedsättning att göra världen tillgänglig och upplevelserik även för dem med synnedsättning. Förhållningssättet universell utformning, ger möjlighet att skapa lösningar som är anpassade åt mångfalden i samhället. Att skapa självständighet för alla är en avgörande faktor vid gestaltning. Arbetet undersöker hur en plats kan utformas med avseende åt rikare sinnesupplevelser och främjande av självständig vistelse i parkmiljöer för personer med synnedsättning. För att besvara arbetets syfte och frågeställningar genomfördes en inventering och analys av Uppsala stadsträdgård. Metoderna för genomförandet grundades i analys-teoretikerna Kevin Lynch, Inger Bergström och Rob Roggema. För att lyfta målgruppens tankar och idéer genomfördes en intervju av personer med synnedsättning. Intervjutekniken grundade sig i Jan Trost kvalitativa intervjumetod, Steinar Kvales samtalsteknik och Björn Hägers semistrukturerade metod. Även en litteraturöversikt genomfördes i syfte att ge information om tidigare forskning inom ämnesfältet. Arbetet resulterade i ett gestaltningsförslag som visar hur sinnesstimulerande parker kan utformas. Sektioner på växtkomposition visar hur olika sinnesintryck kan kombineras för en sinnesstimulering. Slutligen konstateras det att universell utformning är komplicerat att uppnå eftersom många faktorer har betydelse för en god gestaltning. För att en sinnesstimulerande park ska upplevas som attraktiv, är det betydelsefullt att anläggningen är trygg, orienterbar och har tillgänglig information.Accessibility is fundamental for people with a disability to experience freedom and participation in a society. If the need for accessibility is not met, the planning can be considered legally discriminatory. Public environments often focus on what is functional and aesthetically visually appealing. The purpose of the work is to design a place where people with a visual impairment can experience the senses smell, touch and hearing as well as contrasts. A society where everyone is included should generally include more than just accessibility and various forms of activity. It is a challenge and a responsibility for us without visual impairment to make the world accessible and rich in experience even for those with visual impairment. The approach of universal design provides the opportunity to create solutions that are adapted to the diversity in society. Creating independence for all is a crucial factor in design. The work examines how a place can be designed with regard to richer sensory experiences and the promotion of independent living in park environments for people with visual impairments. To answer the work's purpose and questions, an inventory and analysis of Uppsala City Garden was carried out. The methods for the implementation were based on analysis theorists Kevin Lynch, Inger Bergström and Rob Roggema. To highlight the target group's thoughts and ideas, an interview was conducted with people with visual impairments. The interview technique was based on Jan Trost's qualitative interview method, Steinar Kvale's conversation technique and Björn Häger's semi-structured method. A literature review was also conducted in order to provide information on previous research in the field. The work resulted in a design proposal that shows how sense-stimulating parks can be designed. Sections on plant composition show how different sensory impressions can be combined for a sensory stimulation. Finally, it is stated that universal design is complicated to achieve because many factors are important for good design. For a sense-stimulating park to be perceived as attractive, it is important that the facility is safe, orientable and has available information

The decisive role of aesthetics in the creation of inclusive environments : A proposal for a scheme of design principles regarding disability adaptation of Spånga by with focus on the site’s aesthetic cultural values

Funktionsanpassningar av miljöer genomförs för att generera ett inkluderande och jämlikt samhälle. Ett generellt fokus på funktion respektive försummande av estetik vid funktionsanpassningar medför att miljöer utformade för olika typer av människor inte gestaltas med likvärdig estetisk omsorg, vilket resulterar i att funktionsanpassningens huvudsakliga syfte inte uppnås. Estetikens roll i skapandet av inkluderande miljöer med avseende på funktionsanpassning har undersökts genom semistrukturella djupintervjuer. Vidare undersöktes, med hjälp av metoden Research by design, hur funktionsanpassningen i kulturmiljön Spånga by kan utvecklas med avseende på estetik och platsens estetiska kulturvärden. Resultaten diskuterades utifrån teoretiska perspektiv gällande estetik och kulturmiljö för att belysa hur funktionsanpassningar utifrån ett synsätt som lägger större vikt vid estetik kan generera ett samhälle som i större grad är inkluderande och jämlikt. Resultatet av intervjuerna visade att estetiken, som ansågs spegla samhällets värderingar, utgör en avgörande faktor i skapandet av inkluderande miljöer och estetiskt ignorerande uppfattades som en exkluderande handling av människor med normbrytande funktionsvariationer. Undersökningen av funktionsanpassningen i Spånga by visade att ett estetiskt fokus förmedlar och förstärker platsens estetiska kulturvärden då funktionsanpassningarna utgör en del av kulturmiljön vilket minskade stigmatiseringen av dem. Dessa resultat har belyst estetikens avgörande betydelse vid funktionsanpassning och hoppas inspirera till framtida lösningar vid utformningar av funktionsanpassningar i kulturmiljöer i Stockholms stad.Disability adaptation of environments is done to create an inclusive and equal society. However, when designing environments for people of different characteristics, lower levels of aesthetic ambition is common in the design due to a general focus on functionality and a neglect of aesthetics. This means that the main purpose of functional adaptation is unachieved. Therefore, the role of aesthetics in the creation of inclusive environments regarding disability adaptation have been examined by semi-structural interviews. Furthermore, the method Research by design was used to investigate how the disability adaptation of the cultural heritage site Spånga by could be developed regarding aesthetics and the site’s cultural values. The results were discussed based on theoretical perspectives about aesthetics and cultural heritage, in order to illustrate how disability adaptation, based on a perspective with increased aesthetic weight, can generate a society that to a greater extent is inclusive and equal. The interview results showed that aesthetics, which was considered reflective of societal values, play a crucial role in the creation of inclusive environments, and aesthetic ignorance was perceived as an act of excluding people with norm-breaking characteristics. The analysis of the functional adaptation of Spånga by showed that that the aesthetic perspective acts to mediate and enhance the cultural heritage values. These results are evidence of the importance of aesthetics in disability adaptation and hope to inspire in the design of future adaptations in cultural heritage sites in the city of Stockholm

Qualitative play spaces in dense urban areas : a comparing analysis of playground design

Den här uppsatsen undersöker hur lekplatsen kan utformas för att uppnå höga lekvärden. Dagens barn leker allt mindre utomhus och blir istället mer stillasittande på grund av deras minskade rörelsefrihet och den ökande digitala utvecklingen. Dessutom minskar barns utemiljöer till följd av förtätning vilket ställer större krav på att de lekmiljöer som finns är väl utformade och lockar till lek och rörelse. Det påstås dock att det idag finns för många tråkiga och enformiga lekplatser som består av lekredskap (Kit), omgivande staket (Fence) och gummimatta (Carpet), så kallade KFC-lekplatser. Enligt forskning uppnår dessa lekplatser lägre lekvärden än mer naturlikt utformade lekplatser. För att undersöka på vilket sätt den naturlika lekplatsutformningen uppnår högre lekvärden och om denna kan användas som utgångspunkt vid gestaltning av kvalitativa lekmiljöer görs en jämförande platsanalys av två lekplatser i Uppsala med en KFC-utformning respektive en naturlik utformning. Lekplatsernas lekvärden analyseras med hjälp av Malmö stads analysverktyg Lekvärdesfaktor. Studien visar att lekvärdet är högre på en naturlik lekplats än på en KFC-lekplats eftersom den tillgodoser fler av Lekvärdesfaktorns kvalitetsaspekter. Undersökningen visar dock att det finns för- och nackdelar med båda utformningarna samt att det finns andra aspekter som behöver tas hänsyn till vid utformning av lekplatser. Trots innehållsrika lekplatser med hög kvalitet är det svårt att kompensera för barns minskade utemiljöer och därför behöver utrymme ges för att ha möjlighet att skapa kvalitativa lekmiljöer i den täta staden.This paper examines how the playground can be designed to achieve high play values. Today's children play less outdoors and become more sedentary due to their decreasing freedom of movement and to the increasing digital development. In addition, children's outdoor environments decrease due to urban densification which puts higher demands on the play space's design and ability to attract play and physical activity. It is claimed, however, that today there are too many boring and dull playgrounds which consist of play equipment (Kit), surrounding fence (Fence) and carpets of rubber surface (Carpet), so called KFC playgrounds. Due to research, these playgrounds reach lower play value than spaces designed in a more natural way. To examine in what way the naturally designed playground achieves higher play value and whether this can be used as a starting-point when designing qualitative play spaces, a comparing analysis is made of two playgrounds in Uppsala with a KFC style respectively a more natural design. The play values of the playgrounds are being analyzed using Malmö stad's analysing tool Lekvärdesfaktor. The study shows that the naturally designed playground achieves higher play value than the KFC playground because it satisfies more of the Lekvärdesfaktor's quality aspects. However, the study shows that there are advantages and disadvantages to both designs and that there are other aspects to consider as well when designing playgrounds. Despite content-rich and high-quality playgrounds, it is difficult to compensate for children's reduced outdoor environments and therefore space needs to be given to be able to create qualitative play spaces in dense urban areas

Biodiversity on pre-school and primary school yards : the development of design principles which promote biodiversity

Denna studie syftar till att undersöka om för- och grundskolegårdar i Uppsala kommun kan gestaltas med hänsyn tagen till biologisk mångfald. Studien är baserad på bakgrundsstudie av litteratur kopplad till biologisk mångfald och skolgårdar, samt semistrukturerade intervjuer med landskapsarkitekter och ekologer. Arbetet utgår ifrån Uppsala kommuns riktlinjer för hur för- och grundskolegårdar ska utformas. I studiens resultat presenteras sedan gestaltningsprinciper som utgår ifrån en analys av intervjuerna. Gestaltningsprinciperna föreslås användas som komplement till kommunens riktlinjer och visualiseras i fem illustrationer för att läsaren ska få en tydligare bild av hur de skulle kunna implementeras. Av studiens resultat kan slutsatsen dras att skolgårdar är väl lämpade att nyttja för att främja den biologiska mångfalden.This paper examines whether it is possible to design preschool yards and elementary schoolyards in the urban area of Uppsala, Sweden, whilst taking biodiversity into consideration. The study draws from literature in the fields of biodiversity and school yards. Furthermore, semi structured interviews are conducted with landscape architects and ecologists. The essay is based on the framework of Uppsala municipality’s guidelines for designing schoolyards. The study presents principles of how such yards can be designed when taking biodiversity into consideration. These principles are suggested to serve as a complement to the municipality’s guidelines. The principles are visualized in five illustrations in order to make them more comprehensible. The results indicate that schoolyards are a suitable space for enhancing biodiversity in urban areas