Eget material eller utgivna läromedel - Läromedel på estetiska programmets Gehörs- och Musiklära 1

Studiens syfte är att ge en bild av hur lärare i gehörs- och musiklära 1 (GeMu 1) väljer och arbetar med läromedel till kursen. Studiens fokus ligger på hur lärares tolkning av styrdokumenten påverkar läromedelsurvalet, samt hur kollegiala samarbetsformer spelar in när lärare väljer läromedel. Studien består av fem intervjuer i vilka GeMu-lärare har berättat om deras val av läromedel samt hur styrdokument och samarbete mellan lärare påverkar vilka läromedel som väljs. Lärarna som intervjuats är verksamma på kommunala gymnasieskolor i södra Sverige och undervisar i kursen GeMu 1. Studien visar att de GeMu-lärare som deltog i studien ofta utgår ifrån sin egen GeMu-metodik vid läromedelsval och att utsträckningen av samarbetet med andra GeMu-lärare varierar. Studien visar vidare att egenproducerade läromedel är användbara, främst på grund av att de är anpassningsbara och enkla att förändra. Studien visar även att de intervjuade lärarna tolkar styrdokumenten olika. För att ge en mer likvärdig undervisning och en rättvisare bedömning samarbetar lärarna dock ofta för att komma till ett samförstånd kring undervisningens innehåll.The study aims to provide a picture of how teachers in music theory and ear training choose and work with teaching material for the upper secondary school course “Gehörs- och musiklära 1”, which translates into “Ear training and music theory 1”. The focus of the study is on how the teachers' interpretations of the national governing documents affects the selection of teaching material, and how collaboration between teachers comes into play when teachers choose teaching material. The study consists of five interviews in which teachers in ear training and music theory share their views about the choice of teaching material, and how the national governing documents for upper secondary music theory education and teachers’ collaboration affects that decision. The teachers who were interviewed are active in upper secondary schools in southern Sweden and teach the music theory course. The study shows that the teachers in the study in choose teaching material based on their own personal educational thoughts with some influence from other teachers. The teachers use self-produced learning material extensively, which the study shows can be useful if they are made accessible for other teachers. The study shows that teachers interpret the governing documents differently, and that they often collaborate to provide a more equal level of education between schools and a more fair assessment

Elevperspektiv på vad som väcker intresse för litteraturhistoria

Previous research on teaching and learning of literature has called for empirical investigations on classroom practice concerning literary history. As an answer to this call, the study aims to develop knowledge about what sparks students’ interest in the teaching of literary history in upper secondary school. In relation to the introductory lesson in literary history, students’ attitudes were collected through questionnaires and interviews. 286 students from ten classes in five different schools participated, all from various university preparation programmes. Thematic analysis was applied to analyse students’ responses. The analysis showed that themes of (1) content and (2) teachers’ ways of leading and organising the teaching, contributed to spark students’ interest in literary history in various ways. In relation to content, the students’ foregrounded students’ experiences; intertextuality; similarities and differences between different periods; epochs, authors and works; and aesthetic elements. Regarding teachers’ ways of leading and organising the teaching, the students emphasised passion and engagement, content legitimation, interaction and participation, variety, structure and delimitation and grades or de-emphasis on performance. These findings are discussed in relation to theories of interest and teaching

”Du hör att nu liksom spinner han som en katt” – transformation av ett yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll

Denna studie behandlar transformation av yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll. I fokus är hur svetslärare synliggör ljud och hörselintryck i förhållande till lärandeobjektet ’inställningar av strömkällan i svetsmetoden MIG/MAG’, samt hur elevers förståelse kan uppvisas i undervisningen. Det saknas både praktiknära studier och ämnesdidaktisk forskning i det forskningsfält som behandlar yrkesutbildning. Syftet är därför att bidra med kunskap om vad som händer när svetslärare i en learning study systematiskt transformerar yrkesämneskunskap i undervisning av ett lärandeobjekt i svetsmetoden MIG/MAG. Empirin består av dokumenterade lärarlagssamtal och filmade undervisningspass. Resultaten påvisar yrkesämnesdidaktikens komplexitet och däri görs kopplingar till ett yrkeskunnandes transformation till ett undervisningsinnehåll. ENGLISH: Vocational teachers’ transformation of vocational knowing into subject-specific educational content Transformation of welding teachers' vocational knowing into subject-specific educational content is the focus of this study. The article displays the process of a learning study, in which welding teachers visualize sound as an aspect of making the correct settings in MIG/MAG welding as well as how students' understanding can be demonstrated. The aim of the study is to contribute with knowledge regarding what happens when welding teachers in a learning study systematically transform subject-specific vocational knowledge to an object of learning in the welding method MIG/MAG. The data consists of the welding teacher team's documented meetings and film material from teaching situations. The complexity of subject-specific education within VET is shown with the use of the transformation concept. Keywords: Transformation, CAVTA, Variation theory, Conversation analysis, Learning study, VE

Mellan klassrum och scen - en studie av ensembleundervisning på gymnasieskolans estetiska program

Singing and playing instruments in Swedish secondary schools follow a long tradition, where playing in orchestras or singing in choirs are common historical examples of ensemble activities. In the last decades ensemble playing and teaching have undergone different changes, both in relation to musical practices at large, and with regard to repertoire, use of instruments, technical equipment and not least the philosophical and pedagogical ideas about music education. The aim of this thesis is to get a deeper knowledge about contemporary classroom ensemble in Swedish upper secondary schools. The research questions are: What does the object of learning look like in classroom ensemble? How are objects of learning in classroom ensemble legitimated? The theoretical framework is inspired by Foucauldian discourse analysis where the concept of discourse is used in an ecclectic way in order to grasp how ways of thinking about music, music education, pedagogy and didactics inform the music teachers and by that legitimizing different objects of learning. Data has been collected by focus group interviews, where four groups of music teachers participated, and by observing and interviewing three music teachers teaching classroom ensemble. Data has been analyzed following Foucault’s concepts of the event, the series, the regularity and the condition of possibility. In the analysis, two discourses are found to permeate the practice of classroom ensemble: (i) the discourse on artistry, which articulates objects with relevance for the performance (a concert, a show), where pupils try to simulate and implement an informal music practice and, (ii) the discourse on schooling, which articulates objects relating to schooling and education. The results show that the performances play a major role in the teaching of classroom ensemble, and as a result, what pupils learn is limited to what they are playing during those performances. This leads to questions about what the pupils learn by participating in such performance

Verksamhetsförlagd lärarutbildning och specialpedagogisk kunskap

I den förnyade lärarutbildningen ska alla studenter tillägna sig specialpedagogisk kunskap och kompetens. Enligt lärarutbildningskommitténs betänkande är det nödvändigt, eftersom den stora utmaningen i dagens skola utbildningsmässigt och verksamhetsmässigt är hur förskolans och skolans personal ska hantera det faktum att elever har olika förutsättningar, erfarenheter och behov. Projektet tar sin utgångspunkt i de verksamhetsförlagda delarna av lärarutbildningen (VFU) och lärarstudenters kunskapsutveckling i specialpedagogik. Syftet är att studera hur blivande lärare erfar mötet med alla elevers olikheter samt uppfattar och förstår betingelser och villkor för elevers delaktighet och lärande i skolans vardagliga arbete. Kunskapsintresset är även riktat mot att studera högskolans kollektiva kunskapsbildning med avseende på lärarstudenters möte med hela variationen av elevers olikheter i skolan. Undersökningen är grundad i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv inom vilket samspel mellan individ och omvärld fokuseras (Ahlberg, 2001). Människors delaktighet, kommunikation och lärande betraktas som sammanflätade i en ömsesidig påverkan. Forskningsintresset är riktat mot att samtidigt urskilja och beakta olika aspekter av skolans verksamhet. Det handlar om individen, den sociala praktiken samt organisatoriska och strukturella aspekter som formar villkor och betingelser för elevers skolsituationer. Studenterna som deltar i projektet går vid någon av lärarutbildningens tre inriktningar mot grundskolans senare år och gymnasieskolan som erbjuds vid den högskola där studien genomförs. Åtta till tio studenter från varje inriktning bildar ett nätverk som fortlöpande träffas för att diskutera och reflektera över frågeställningar och dilemman som uppstår i mötet med alla elevers olikheter. Som utgångspunkt för samtalen tas loggböcker som studenterna skriver under sina veckor i skolan. Studenterna får även tillfälle att föra samtal tillsammans med handledare, specialpedagoger, högskolelärare och representanter från andra yrkesgrupper. Resultaten visar att studenterna när det gäller att möta elevers olikheter i stor utsträckning uppmärksammar differentiering och nivågruppering av eleverna. De reflekterar över konsekvenserna av en målstyrd skola och refererar till mål att sträva mot och mål att uppnå. De fokuserar i mycket stor utsträckning arbetsmiljön i klassrummet och lärares möjligheter att skapa lugn och arbetsro i klassrummet. I mindre utsträckning berör studenterna skolan som organisation, skoldokument och lärares samverkan. Ett resultat av projektet är också att det har bidragit till en ökad fokusering av specialpedagogiska frågeställningar vid högskolan

Dokumentation i slöjdpraktiker: Redskap för att fånga slöjdprocessen och synliggöra lärandet

De gällande läroplansgrundernas betoning på multilitteracitet framträder i slöjdämnet genom ökat fokus på dokumentation av den multimodala verksamheten. Detta föranleder ett nytänkande och en utveckling av den dokumentationstradition som historiskt funnits inom ämnet. Via en diskussion om multilitteracitet, samt dokumentation och reflektion på ett allmänt plan, styrs studien in på en deskriptiv diskussion kring olika dokumentationssätt och hur de kan anpassas till undervisning i slöjd. De dokumentationssätt som beskrivs och definieras är både analoga och digitala bestående av portfolio, skissbok, dagbok, blogg och mikroblogg. Den deskriptiva diskussionen visar på de presenterade dokumentationssättens särdrag och funktioner under lärandeprocessens olika faser.De gällande läroplansgrundernas betoning på multilitteracitet inom den grundläggande utbildningen framträder i slöjdämnet genom ökat fokus på dokumentation av den multimodala verksamheten. Detta föranleder ett nytänkande och en utveckling av den dokumentationstradition som historiskt funnits inom ämnet. Via en diskussion om multilitteracitet, samt dokumentation och reflektion på ett allmänt plan, styrs föreliggande studie in på en deskriptiv diskussion kring dokumentationssätt som används inom olika utbildningsnivåer och inom arbetslivet, samt hur dessa kan anpassas till undervisning i slöjd i grundläggande utbildning. Studien är upplagd som en traditionell litteraturöversikt. De dokumentationssätt som beskrivs och definieras är både analoga och digitala bestående av portfolio, skissbok, dagbok, blogg och mikroblogg. Den deskriptiva diskussionen visar på de presenterade dokumentationssättens särdrag och funktioner under lärandeprocessens olika faser.   Documentation in craft practices - tools for capturing the craft process and making learning visible Abstract The emphasis of the current curriculum is laid on multiliteracy in the basic education and appears in the subject of craft through increased focus on documentation of multimodal activities. This leads to a new way of thinking and a development of the documentation tradition that historically has existed within the subject. Through a discussion of multiliteracy, as well as documentation and reflection on a general level, the present study is guided into a descriptive discussion of documentation methods used in different levels of education and in working life, and how these can be adapted to teaching craft in basic education. The study is structured as a traditional literature review. The documentation methods that are described and defined are both analog and digital, consisting of portfolio, sketchbook, diary, blog and microblog. The descriptive discussion shows the characteristics and functions of the presented documentation methods during the different phases of the learning process. Keywords: multiliteracy, reflection, evaluation, portfolio, diary, blog, microbloggin

Socialt rättvis och inkluderande undervisning i idrott och hälsa

Syftet med den studie som ligger till grund för artikeln var att öka förståelsen för hur lärare i idrott och hälsa kan bedriva en inkluderande undervisning som kännetecknas av social rättvisa och där alla elever har möjlighet att delta och lyckas. Studien genomfördes inom ramen för ett internationellt samarbetsprojekt som undersökte hur lärare i idrott och hälsa hanterar frågor om inkludering, jämlikhet och social rättvisa i undervisningen. I denna artikel redovisas resultat från observationer av undervisning i idrott och hälsa i årskurs 7 till 9 i Sverige med tillhörande intervjuer av fem lärare i ämnet. Resultaten visar att lärarna använde sig av flera olika strategier kopplat till tre huvudteman: (1) skapa goda relationer med och mellan elever, (2) anpassningar för att utjämna ojämlikheter och (3) stötta de som behöver. Trots de goda exempel som lyfts i denna artikel, behöver undervisningspraktiker vidareutvecklas som inte bara hanterar utan även kan utmana och förändra rådande normer och värderingar i ämnet. ENGLISH: Socially just and inclusive teaching practices in physical education and health The purpose of the study that forms the basis of the article was to increase the understanding of how physical education and health teachers can teach in more inclusive and socially just ways. The study was carried out within the framework of an international collaborative project that examined how teachers of physical education and health handle issues of inclusion, equity and social justice in practice This article reports results from observations of physical education and health lessons in grades 7 to 9 in Sweden and follow-up interviews with five teachers in this subject. The results show that the teachers used several different strategies related to three main themes: (1) creating good relationships with and between students, (2) adaptations to equalise inequalities and (3) supporting those who need it. Despite the good examples highlighted in this article, teaching practices need to be further developed that not only deal with but can also challenge and change prevailing norms and values in the subject. Keywords: Physical education and health, Social justice, Inclusion, Equit