In search of a social pedagogical profession in schools. Missions and roles under reconsideration

School is one of the areas where social pedagogy has taken on an increasingly important function. Supported by available literature, the aim of this literature review is to describe and analyse how the work of social pedagogues in schools can be manifested. The literature review shows that social pedagogical work in schools is common in many countries and emerging in others. The study shows a wide variation both between and within countries with regard to the mission and goals, status, role and function, tasks and activities of social pedagogues. The primary mission is inclusion of pupil groups or individuals with various types of psychosocial problems or school-related difficulties, followed by preventive work aimed at all pupils to counteract social exclusion in school, disciplining groups of pupils who are in various ways disrupting or breaking school norms, a consciousness-raising and mobilising mission and a more general teaching mission aimed at citizenship and democratic upbringing. The literature review shows that social pedagogy as a profession enjoys high currency and relevance in schools with a view to preventing the segregation and exclusion of pupils

Vad betyder akademiseringen av de socialpedagogiska utbildningarna för utvecklande av självständigt handlande socialarbetare/pedagoger?

Dagens samhälle ställer människan inför allt fler utmaningar denne måste kunna hantera. Utmaningar som både kräver mod och kunskaper. Den samhälleliga utvecklingen innebär att allt fler krav ställs på människan att kunna göra sig intressant för andra utan att utmålas som avvikande. Vad innebär det för den professionelle socialarbetaren/pedagogen? I artikeln diskuteras om självständighet och mod kan utvecklas i den allt mer akademiserade utbildningen. Vad betyder det att studenternas kunskapsinlärning allt mer lämnats över till dem själva i form av mer omfattande litteratur som bearbetas genom individuella skriftliga uppgifter? Att allt färre timmar erbjuds studenter för gemensamma reflektioner och de praktiknära inslagen får allt mindre utrymme. Hur påverkar detta studentens utvecklande av professionellt förhållningssätt, tillämpning av samhällets regelsystem eller förståelse för samhällets grunder för att skapa förutsättningar för alla dess medlemmar att ingå i samhällets gemenskaper. Artikelns övergripande frågor som är tänkta att utgöra en röd tråd med en avslutande konklusion är: Är skrivandet ett sätt att utveckla ett professionellt förhållningsätt? Kan skrivandet stärka den professionelles och den aktuells mod?How does a highly academic educational system within the education of social pedagogy (social work) mean for the independence of the social worker/ pedagogue? In today’s society human beings are facing greater challenges then before. These challenges demand both courage and knowledge. As a result of the societal development, to avoid alienation and to be interesting enough for society, individuals are facing increasing demands. What does this mean for the professional social worker/pedagogue? The article narrates a discussion on how independence and courage can develop in a highly academic education. What does it mean for students that they themselves are becoming responsible for their own learning in the form of literature being processed through individual written assignments? Less hours are offered to students to collectively reflect on the knowledge processed and practical components are given less space in a curricula. How does this affect students’ development of professionalism, their application of social norms or understanding of how society’s foundation is built to create prerequisites for general inclusion? The overarching questions of the article, intended to create a narration guiding the reader to the final conclusion are: Is writing a way to develop a professional approach? Can writing enhance the professional and actual courage

En sociokulturell strategi för stödjandet av unga i yrkesvalet : – Från animar, intervenir och transformar till InSPIR

Den senaste ekonomiska krisen har ökat ungdomsarbetslösheten avsevärt, vilket har lett till att ämnet har blivit ett världsomfattande samtalsämne. Uteblivna studier efter grundskolan och arbetslöshet är en tydlig riskfaktor för marginalisering. Orsakerna till att den unga hoppar av studierna eller inte får en arbetsplats är mångfacetterade. Detta utvecklingsarbete fokuserar sig på yrkesvalet, som en nyckelfaktor i förebyggande av ungdomsarbetslöshet. Syftet är att utveckla en strategi med uppgiften att stöda unga i yrkesvalet. Strategin grundar sig i god nationell praxis och med anknytning till några internationella modeller. Arbetets teoretiska referensram är socialpedagogik och sociokulturell inspiration. Strategin syftar till att täcka hörnstenarna för inspirationens varma värld och med hänsyn till begreppen animar, intervenir och transformar. Innehållsanalys har använts som metod för att klarlägga vilken god praxis inom ungdomsarbetet och -politiken i Finland det finns och vilka individ-, samhälls- och processinriktade åtgärder som kan urskiljas. Vidare utreds hur en vidareutvecklad strategi kunde se ut för att stöda unga i yrkesvalet utifrån ett sociokulturellt perspektiv och vad som krävs för att strategin skall fungera på lång sikt. Som individinriktad god praxis framhålls stödjande av ungas personliga samt sociala färdigheter och delaktighet. Som samhällsinriktade åtgärder lyfts fram lag- och attitydförändringar och som processinriktad praxis bl.a. personlig och holistisk service, flexibilitet, koordination och sektoröverskridande samarbete. Den vidareutvecklade strategin InSPIR betonar ytterligare ett förebyggande angreppssätt, spiritualitet, kännedom om både kort- och långsiktiga effekter, kvalitetssäkring, samhällsansvar och partnerskap. Arbetet bidrar ungdomsarbete med en ny infallsvinkel där god nationell praxis och element från internationella modeller förenas.The latest economic crisis has led to a significant increase in youth unemployment, which thus has become a worldwide topic. Discontinued studies after compulsory education and unemployment are clear risk factors of marginalization. The reasons for young people dropping out of school or not finding jobs are multifaceted. This thesis focuses on vocational choice as a key factor for preventing youth unemployment. The aim is to develop a strategy with the purpose of supporting young people in their career choice. The strategy is based on good national practice and with reference to some international models. The theoretical framework for this thesis is social pedagogy and socio-cultural inspiration. The strategy aims to cover the cornerstones of the warm world of inspiration and the concepts animar, intervenir and transformar. Content analysis is used as a research method to study what good practices there are in youth work and youth politics in Finland, and what individual-, community- and process-oriented measures can be distinguished. Furthermore, this thesis explores from a socio-cultural perspective what a further developed strategy for supporting young people in their choice of career could be like. Also, standards for a successful strategy in the long run are discussed. As individual-oriented good practice, supporting young people's personal and social skills and participation is emphasized. As community-oriented measures, a need for a change in law and attitudes is highlighted. As process-oriented practices e.g. personal and holistic service, flexibility, coordination and cross-sectoral cooperation are of importance. The new strategy InSPIR (see attachment 3) also emphasizes a preventive approach, spirituality, knowledge of both short and long term effects, quality assurance, social responsibility and partnership. This thesis offers youth work a new approach where good national practice and elements from international models are combined.Viimeisin talouskriisi on lisännyt nuorisotyöttömyyttä merkittävästi, mikä on johtanut aiheen nousemiseen vahvasti esiin maailmanlaajuisesti. Keskeytyneet opinnot peruskoulun jälkeen ja työttömyys ovat selviä riskitekijöitä syrjäytymiselle. Syyt siihen, että nuoret keskeyttävät opintonsa tai eivät saa työtä, ovat moniulotteisia. Tämä kehitystyö keskittyy uravalintaan, jota tässä pidetään keskeisenä tekijänä nuorisotyöttömyyden ehkäisyssä. Tavoitteena on kehittää strategia, joka tukee nuoria ammatinvalinnassa. Strategia rakentuu hyvien kansallisten käytäntöjen ja muutamien kansainvälisten mallien pohjalta. Työn teoreettinen viitekehys on sosiaalipedagogiikka ja sosiokulttuurinen inspiraatio. Strategia pyrkii kattamaan inspiraation kuuman maailman kulmakiviä ja käsitteitä animar, intervenir ja transformar. Tutkimusmenetelmänä on käytetty sisällönanalyysiä selvittämään mitä hyviä käytäntöjä nuorisotyössä ja -politiikassa Suomessa on, ja mitä yksilö-, yhteisö- ja prosessisuuntautuneita toimenpiteitä näistä voidaan erotella. Lisäksi pohditaan sosiokulttuurisesta näkökulmasta miltä voisi näyttää eteenpäin kehitetty strategia, joka tukisi nuoria ammatinvalinnassa, ja mitä tarvitaan, että strategia toimisi pitkällä aikavälillä. Yksilösuuntautuneissa hyvissä käytännöissä korostetaan nuorten henkilökohtaisten ja sosiaalisten taitojen sekä osallisuuden tukemista. Yhteisösuuntautuneissa toiminnoissa oikeudelliset ja asenteelliset muutokset nousevat esiin ja prosessisuuntautuneissa toiminnoissa puolestaan mm. henkilökohtainen ja holistinen palvelu, joustavuus, koordinointi ja monialainen yhteistyö. Uusi strategia InSPIR (ks. liite 3) korostaa lisäksi ennaltaehkäisevää lähestymistapaa, henkisyyttä, lyhyen ja pitkän aikavälin vaikutusten tuntemusta, laadunvarmistusta, vastuullisuutta ja yhteistyökumppanuutta. Tämä työ tarjoaa nuorisotyölle uuden lähestymistavan, jossa hyvät kansalliset käytännöt ja elementtejä kansainvälisistä malleista yhdistyy

Delaktigheten för barn med funktionsnedsättning i skolan : En kvalitativ studie om elevers egna upplevelser

Enligt forskning är barn med funktionsnedsättning inte delaktiga i alla beslut som berör dem själva och i planering av deras vardag. Forskning visar att det är möjligt att jobba delaktighetsfrämjande med barn med funktionsnedsättning om man använder sig av rätta metoder. Inom området krävs det mera forskning för att få en större bild av delaktigheten hos barnen. Syftet med denna undersökning är att få barnens röst hörd och att väcka medvetenhet om barnens delaktighet hos professionella. Undersökningen avgränsar sig till delaktigheten i skolan. Teorin i denna undersökning är socialpedagogiken. Frågeställningarna är: Hur syns delaktigheten i skolan ur ett barnperspektiv? Hur främjar SASY barnens delaktighet i skolan? Jag gör en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med barn på skolan Ruskis. I intervjuerna använder jag mig av ett material som heter SASY (samtal med hjälp av symboler). SASY har utvecklats som ett samarbetsprojekt på Ruskis och baserar sig på tvärvetenskapligt material samt på alternativ och kompletterande kommunikation. Resultaten visar detsamma som forskningen visar att barn med funktionsnedsättning inte är delaktiga på alla områden i deras liv. Resultaten visar också att SASY kan främja delaktigheten i skolan. Barnens och mina reflektioner om SASY- materialet var relativt lika; det hjälper barnen att berätta och det förstärker delaktigheten då barnet styr samtalet.Research finds that children with disabilities are not involved in all decisions that concern themselves and in the planning of their daily lives. Research shows that it is possible to get children to participate if using correct methods. Within the area, more research is needed to get a greater picture of the participation of the children. The purpose of my study is to get the children's voice heard and to raise awareness of the children's participation in professionals. My research is limited to the participation in school. The theory for my study is social pedagogy. My questions are: How does the participation of children in school look from a child perspective? How does SASY promote children's participation in school? I do a qualitative study in the form of interviews with children at Ruskis school. In the interviews I use a material called SASY (“samtal med hjälp av symboler”, conversations with the help of symbols). SASY has been developed as a cooperation project at Ruskis, based on interdisciplinary materials and alternative and complementary communication. My findings show the same as research found that disabled children are not involved in all areas of their lives. The results also show that SASY can promote participation in school. The children´s and my reflections on the SASY material were relatively similar; It helps the children to tell about their thoughts and it reinforces the participation when the child manages the conversation.Tutkimus toteaa, että vammaiset lapset eivät ole osallisia kaikissa itseään koskevissa asioissa ja oman arkielämän suunnittelussa. Tutkimukset osoittavat myös sen, että oikeilla menetelmillä vammaiset lapset voivat olla osallisia. Alueella tarvitaan enemmän tutkimusta, jotta saadaan laajempi osaaminen lasten osallistumisesta. Minun tutkimukseni tarkoituksena on saada lasten ääni kuulluksi ja lisätä tietoisuutta ammattilaisten keskuudessa lasten osallistumisesta. Tutkimukseni on rajoitettu osallistumiseen koulussa. Teorianani toimii sosiaalipedagogiikka. Kysymykseni ovat: Miten osallisuus näkyy koulussa lapsilähtöisesti? Miten KESY edistää lasten osallisuutta koulussa? Teen kvalitatiivisen tutkimuksen haastattelemalla lapsia Ruskis- koulussa. Haastatteluissa käytän KESY- materiaalia (keskustelua symbolien avulla). KESY on kehitetty yhteistyöhankkeena, joka perustuu monitieteellisiin materiaaleihin ja vaihtoehtoiseen sekä täydentävään kommunikointiin. Omat havaintoni osoittavat samoin kuin tutkimukset osoittavat, että vammaiset lapset eivät ole osallisia kaikilla elämänalueillaan. Tulokset osoittavat myös, että KESY voi edistää osallistumista koulussa. Lasten ja minun näkemykset SASY- materiaalista olivat melko samankaltaiset; materiaali auttaa lapsia kertomaan ja se vahvistaa osallistumista, kun lapsi ohjaa keskustelua

Socialpedagogisk hästverksamhet : Bekantningsdag på stallet Sagobacken

Detta handlingsbaserade examensarbete strävar till att sprida kunskap kring socialpedagogisk hästverksamhet på svenska. Socialpedagogisk hästverksamhet är en relativt ny verksamhetsform i Finland, som inte fått så mycket synlighet inom stödjande av människans välmående och sociala tillväxt, samt förebyggande av marginalisering. Syftet med arbetet är att sprida kunskap om socialpedagogisk hästverksamhet och genom detta öka på användningen av verksamheten. Som koncept användes en bekantningsdag som ordnades på stallet Sagobacken. Under dagen fick personer som kan påverka verksamhetens användning bekanta sig med socialpedagogisk hästverksamhet, genom att själv komma i kontakt med hästen och stallmiljön samt prova på övningar som kan användas i verksamheten. Målet är att visa de mångfasetterade möjligheterna som verksamheten erbjuder, på ett sätt som väcker tankar och känslor hos deltagarna, samt skapa kontakter mellan stallet och de olika aktörerna som kunde använda sig av verksamheten. Arbetets teoretiska referensram består av socialpedagogik och socialpedagogisk hästverksamhet på allmän nivå, hästens påverkan på människan samt användbarheten av hästen och stallmiljön i pedagogiska syften. I arbetet behandlas även teorier som stöder valet av konceptet, d.v.s. learning by doing, utomhuspedagogik och naturens påverkan på inlärning.Tässä toiminnallisessa opinnäytetyössä käsitellään tietoisuuden levittämistä sosiaalipedagogisesta hevostoiminnasta ruotsiksi. Sosiaalipedagoginen hevostoiminta on suhteellisen uusi toimintamuoto Suomessa, joka ei ole saanut sen suurempaa näkyvyyttä sosiaalisen kasvun ja hyvinvoinnin tukemisessa, sekä syrjäytymisen ehkäisyssä. Opinnäytetyön tarkoituksena on levittää tietoa sosiaalipedagogisesta hevostoiminnasta ja tämän kautta lisätä toiminnan käyttöä. Konseptina tiedon levitykseen käytettiin tutustumispäivää, joka järjestettiin tallilla Sagobacken. Tutustumispäivänä saivat sellaiset henkilöt jotka voivat vaikuttaa toiminnan käyttöön, tutustua sosiaalipedagogiseen hevostoimintaan, pääsemällä kontaktiin hevosen ja talliympäristön kanssa, sekä kokeilemalla erilaisia harjoituksia joita toiminnassa voidaan käyttää. Työn tavoitteena on näyttää ne monipuoliset mahdollisuudet jotka toiminta tarjoaa, tavalla joka herättää osallistujissa ajatuksia ja tunteita, sekä luoda yhteyksiä tallin ja eri osallistujien välille. Opinnäytetyön teoreettinen viitekehys muodostuu sosiaalipedagogiikasta ja sosiaalipedagogisesta hevostoiminnasta yleisellä tasolla, hevosen vaikutuksista ihmiseen sekä hevosen ja talliympäristön käyttömahdollisuuksista pedagogisissa tarkoituksissa. Työssä käsitellään myös teorioita jotka tukevat menetelmän valintaa; learning by doing, ulkopedagogiikka ja luonnon vaikutus oppimiseen.This action-based thesis is about spreading awareness of social pedagogical horse activity, in Swedish. Social pedagogical horse activity is a relatively new type of activity in Finland that has not got much visibility in supporting human wellbeing and social growth as well as the prevention of marginalization. The purpose of this thesis is to spread awareness of social pedagogical horse activity and through it increase the activity’s usage. In order to spread awareness, I organized an introduction day at the stable Sagobacken. During the introduction day, persons who can influence the usage of the activity got to learn about pedagogical horse activity by coming in contact with the horse and the stable environment and try the exercises which can be used in the activity. The aim is to show the various opportunities that the activity has to offer, in a way that awakens thoughts and feelings in the participants, and to create contacts between the stable and the different participants who could have usage of the activity. The theoretical frame of reference for this thesis consists of social pedagogy and social pedagogical horse activity in general, the horses’ influence on the human and the usability of the horse and the stable environment for pedagogical purposes. The thesis is also processing different theories that supports the choice of the concept, which is learning by doing, outdoor pedagogy and the nature’s effect on learning

Vad bidrar till föräldrarnas känsla av delaktighet på daghem : En kvalitativ studie

Syftet med det här examensarbetet är att utreda och förstå vad det är som bidrar till för-äldrarnas känsla av delaktighet på daghem. Den teoretiska förankringen ligger i social-pedagogiken, och fostringsgemenskap och delaktighet är de övergripande teman. Enligt Kaskela & Kekkonen (2007) är det viktigt att föräldrarna känner sig delaktiga i sitt barns småbarnsfostran. Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005) fastställer för-äldrarnas rätt till delaktighet i daghemmets verksamhet. Frågeställningarna för under-sökningen är ”I vilka situationer känner sig föräldrarna delaktiga?” och ”Vad får föräld-rarna att känna sig delaktiga i situationerna?” Undersökningen har kvalitativt perspektiv med narrativa drag. Materialet samlas in skriftligt med blanketter, där föräldrar från ett Sedmigradskys dag-hem och ett barnavårdsföreningens daghem får med hjälp av några frågor skriva en be-rättelse om situationer där de känt sig delaktiga på daghemmet. Resultatet analyseras enligt de analytiska stegen: ur svaren identifieras situationer och vad i situationerna får föräldrarna att känna delaktighet. Resultaten jämförs sedan med varandra, tidigare forskning och teori. Resultatet visar att de dagliga mötena mellan personal och föräldrar är viktiga i uppbyggandet av delaktighet på daghem. Det är också viktigt att personalen bemöter föräldrarna, frågar efter deras åsikter och tar dem i beaktan i enhetens besluts-fattande. Det ger en känsla av delaktighet hos föräldrarna.The purpose of this thesis is to investigate and understand what contributes to the parents’ sense of participation in a day care center. The theoretical anchoring is in social peda-gogy, while parent-teacher-cooperation and participation are the general themes. Accord-ing to Kaskela & Kekkonen (2007) it is important for the parents to feel included in the early childhood education of their child. The foundation of the plan for early childhood development (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005) determines the parents’ rights to participate in the activities of a day care center. The question formulations for the study are “In what situations do the parents feel included?” and “What makes the par-ents feel included in a situation?” The study has a qualitative perspective with narrative features. The material is collected in writing from questionnaires, where parents from one Sedmi-gradsky day care center and one ‘Barnavårdsföreningen’- day care center are asked – with the aid of a few questions – to describe occurrences where they have felt included in the day care center. The results are analyzed according to the analytical steps: from the answers, situations and what in them made the parents feel included are identified. The results are then compared to each other, as well as earlier research and theory. The results indicate that daily meetings between parents and day care personnel are important in the development of participation in a day care center. It is also important that the staff ap-proaches the parents, asks their opinions and takes heed of them in the decision-makings of the unit. This induces a sense of participation in the parents.Tämän opinnäytetyön tavoite on selvittää ja ymmärtää mikä vaikuttaa vanhempien osal-lisuuden tunteeseen päiväkodissa. Teoreettinen viitekehys on sosiaalipedagogiikasta ja kantavia teemoja ovat osallisuus ja kasvatuskumppanuus. Keskelan ja Kekkosen (2007) mukaan on tärkeää, että vanhemmat tuntevat itsensä osallisiksi lastensa varhaiskasvatuk-sessa. Vanhempien oikeus osallisuuteen on kirjattu Varhaiskasvatussuunnitelman perus-teisiin (2005). Tutkimuskysymykset ovat: ”missä tilanteissa vanhemmat tuntevat itsensä osallisiksi” sekä ”mikä näissä tilanteissa saa vanhemmat tuntemaan itsensä osallisiksi”. Tutkimuksessa on laadullinen näkökulma narratiivisin piirtein. Materiaali kerätään kirjallisesti lomakkeilla, joihin vanhemmat muutaman kysymyksen avulla voivat kirjoittaa kertomuksia tilanteista, joissa ovat tunteneet osallisuutta päivä-kodissa. Materiaali kerätään kahdesta päiväkodista, eräästä Sedmigradskysäätiön päivä-kodista, sekä eräästä Barnavårdsföreningenin päiväkodista. Tulokset analysoidaan ana-lyyttisin askelein, jolloin vastauksista identifioidaan tilanteet ja mikä näissä tilanteissa saa vanhemmat tuntemaan osallisuutta. Tämän jälkeen tuloksia verrataan toisiinsa, aikai-sempiin tutkimuksiin ja teoriaan. Tulokset todistavat, että päivittäiset kohtaamiset henki-lökunnan ja vanhempien välillä ovat tärkeitä osallisuuden rakentumisen kannalta päivä-kodissa. On myös tärkeää, että henkilökunta kohtaa vanhemmat, kysyy heidän mielipi-teitään ja ottaa heidät huomioon yksikön päätöksenteossa. Tämä antaa vanhemmille osallisuuden tunteen