Physiotherapist´s experiences of their own pain and meeting the patient´s pain : a qualitative study

Objective: The objective of this study was to explore physiotherapist´s own experiences and approaches to pain in relation to meeting the patient´s pain. Method: Four physiotherapists working within a primary care setting were recruited. Semistructured interviews were conducted and the material was analyzed through qualitative content analysis. Results: The results showed that the participants achieved an increased awareness of the concept of pain throughout the interview. The perceived concept of pain was shown to reflect both a biomedical but also a biopsychosocial perspective. In dealing with patient´s pain a broad competence was needed; skills concerning the interaction, communication and understanding of the patient but also being able to deal with the different demands connected to the work of being a physiotherapist. Conclusion: These results bring into light how the process of dialogue can bring forth an increased awareness of concepts related to the work of physiotherapists. The results also give rise to the question of how physiotherapists can get hold of and develop these skills needed in dealing with patient´s pain, where perhaps support is needed in this process.Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka fysioterapeuters personliga erfarenheter och förhållningssätt till sin smärta i relation till mötet med patientens smärta. Metod: Fyra verksamma fysioterapeuter inom primärvården rekryterades och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Textmaterialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på att en medvetenhet kring begreppet smärta tycktes växa fram under intervjuernas gång. Denna medvetenhet speglade både ett biomedicinskt och biopsykosocialt perspektiv. Vidare framkom behovet av en bred kompetens i mötet med patientens smärta; en förmåga att interagera och kommunicera samt ha förståelse för patienten; och att kunna hantera krav relaterade till arbetet som fysioterapeut. Konklusion: Resultaten pekar på hur samtal kan komma att vidareutveckla tankar kring begrepp relevanta för arbetet. Det lyfter även frågan kring hur fysioterapeuter kan komma att utveckla den kompetens som krävs i mötet med patienters smärta, där ett eventuellt behov av stöd för detta finns

Patientens smärtupplevelser vid vård av kroniska sår : En litteraturstudie

Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturstudie belysa och ge en överblick över smärtupplevelser hos patienter med kroniska sår. Respondenterna vill även ge vetenskaplig information över hur man kan hjälpa och bemöta patienter som lider utav sårsmärta. I den teoretiska bakgrunden har respondenterna valt att fokusera på både smärtan och själva sårets fysiologiska aspekter. Utöver det har respondenterna valt att belysa hur sjukskötare kan lindra smärta och bemöta dessa smärtpåverkade patienter. Respondenterna har relaterat informationen till vårdteoretikern Katie Erikssons teori gällande Lidandet, och använt författarens verk ”Den lidande människan” (1994) som teoretisk utgångspunkt i examensarbetet. Teoridelen består av litteratur som berör ämnet samt vetenskaplig litteratur som har sammanfattats i en resuméartikel. Examensarbetet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I resultatredovisningen framkommer det hur viktigt det är för sjukskötare att besitta rikligt med kunskap om både sårvård och hur man hanterar patientens emotionella behov. Detta belyses under rubriker som behandlar utmaningar inom smärtvården, sjukskötarens vårdkunskaper och patientens smärtupplevelser vid kroniska sår, samt följder av patientens livsstilsval inom smärtbehandling. Resultatet framhäver en fungerande vårdrelation och hur den uppnås på bästa sätt.Tämän opinnäytön tarkoituksena on kirjallisuustutkimuksella selvittää ja antaa yleiskatsauksen kiputilanteista potilaiden kroonisissa haavoissa. Haluamme myös antaa tieteellistä tietoa millä tavalla voidaan auttaa ja kohdella potilaita jotka kärsivät haavankivuista. Teoreettisessa taustassa tekijät ovat päättäneet keskittyä sekä kipuun että haavan fysiologiseen näkökulmaan. Sen lisäksi tekijät ovat halunneet selvittää millä tavalla sairaanhoitaja voi lievittää kipua ja kuinka hän voi kohdella kivun vaikutuksen alaisena potilaita. Tekijät ovat yhdistäneet tiedon hoitotiedeteoreetikon Katie Erikssonin teoriaan mikä käsittelee kärsimystä ja käyttäneet kirjailijan työ ”Den lidande människan” (1994) teoreettisena lähtökohtana opinnäytetyössä. Teoriaosassa käytetään kirjallisuutta mikä käsittelee ainetta ja tieteellistä kirjallisuutta mikä on esitetty lyhyesti resumeartikkeleissa. Opinnäyte on analysoitu laadullisella sisältöanalyysilla. Tulosselvityksessä tulee esille kuinka tärkeätä se on että hoitajalla on riittävää tietoa haavanhoidoista ja kuinka hän kohtelee potilaan tunneperäistä tarvetta. Tämä selvitetään otsikoiden alla, jotka käsittelevät haastetta kipuhoidossa, hoitajan hoitotietoa, potilaan kipukokemus kroonisissa haavoissa sekä kuinka potilaan elämäntapavalinta vaikuttaa kipuhoidossa. Tulos valaistaa kuinka tärkeä se on että hoitajalla on riittävää tietoa toimivassa hoitosuhteessa ja millä tavalla sitä saavutetaan parhaimmalla tavalla.The purpose of this thesis is that through literature studies highlight and give an overview of the experience of pain in patients with chronic wounds and to give scientific information on how to help and respond to patients who suffer of wound pain. In the theoretical background the respondents have chosen to focus on both the pain and the wounds physiological aspects. In addition, the respondents have chosen to illustrate how nurses can relieve pain and treat affected patients. Respondents have related the information to theory of suffering by caretheorist Katie Erikson, and used the author's work "Den lidande människan" (1994) as a theoretical basis for the thesis. The theoretical part consists of literature relating to the topic and the scientific literature has been summarized in a brief article. The thesis has been analyzed using a qualitative content analysis. The performance report reveals how important it is for nurses to possess plenty of knowledge regarding both wound care and how to deal with the emotional needs of the patient. This is illustrated by headlines regarding challenges in pain care, nurse's care skills and patient experience of pain in chronic wounds, as well as consequences of the patient's lifestyle choices in pain management. The result highlights the importance of a functioning health care relationship and how it is best achieved

Pain physiology

Smärta är ett mycket komplicerat fenomen och själva upplevelsen av smärta varierar från individ till individ. Nociceptiv smärta är smärta orsakad av vävnadsskada eller hotande vävnadsskada och delas in i somatisk smärta och visceral smärta. Hur smärtan upplevs är beroende av orsak till smärta och på vilka sensoriska nervfibrer som är aktiverade Det perifera nervsystemet består av till ryggmärgen ledande – afferenta – och från ryggmärgen kommande – efferenta – nervtrådar. Sensoriska nervfibrer delas in i tre grupper efter funktion, anatomi och med vilken hastighet de förmedla elektriska impulser De nervändstrukturer som svarar på kraftiga oftast vävnadsskadande (noxiska) stimuli benämns nociceptorer. Kemiska mediatorer är viktiga komponenter i den nociceptoriska reflexen. Det är ett komplicerat samspel mellan de olika signalsubstanserna som avgör hur vi upplever smärta. I ryggmärgens inre finns den centralt belägna grå vävnad (substantia grisea) och det är här som nervös information sorteras, bearbetas och lagras och där alla synaptiska omkopplingar äger rum. Runt den grå vävnaden finns vit substans (substantia alba) som bildar så kallade sidosträngar vilka innehåller viktiga såväl uppåt- som nedåtstigande ledningsbanor och dessa har som uppgift att förmedla nervös information mellan olika bearbetningsplatser i CNS. Centrala smärtreceptorer återfinns I hela CNS, alltså i både hjärna och ryggmärg. Smärta är en universell upplevelse för varje levande ting, och vi vet alla hur det känns, men den är ändå väldigt svår att klart definiera och kvantifiera. Det finns tyvärr inte några absoluta metoder för att objektivt mäta hur intensivt ett djur upplever smärtan. Smärta är en dynamisk process som ändrar grad beroende på en ev. inflammation, smärtans duration, djurets fysiska aktivitet, och administrering av analgetika. En tillräcklig förståelse om smärtfysiologin och de aktiva substansernas farmakologi ger en säkrare smärtterapi med bästa resultat för djuret

Sense of coherence in pain conditions - a critical literature study

Background: Pain is a major healthcare problem. Both context and psychological factors affect experiences and behaviour regarding pain conditions. Rehabilitation should, in addition to somatic aspects, also include psychological, social, environmental and personality aspects. The perspective on which physiotherapists base their meeting with a patient may contribute to which focus the psychological factors receive. The salutogenic model and the concept of sense of coherence, SOC, were developed by Antonovsky in the 1970s. The model is based on the three components comprehensibility, manageability and meaningfulness, which can be measured in a questionnaire designed for this purpose. Aim: The aim of this study was to examine whether and how SOC affects pain conditions and what kind of role SOC can be assigned in relation to various pain conditions. Methods: A literature search was conducted, using four databases. Nine articles published 2002-2012 were included. Eight studies were assessed to be of moderate quality and one to be of high quality. Results: The study showed that low SOC may lead to more bodily pain, illness experience and greater difficulty in managing injury. High SOC had a positive impact on several variables of which one was pain. Moreover, it was shown that SOC, in addition to its role as a predictor, can be compared to the process variables mediator and moderator. Conclusion: Knowledge of SOC can be used as an indicator to individualize the content of rehabilitation.Bakgrund: Smärta är ett omfattande hälso- och sjukvårdsproblem. Sammanhanget och psykologiska faktorer påverkar upplevelser och beteenden vid smärttillstånd. Rehabilitering bör förutom somatiska aspekter även inkludera psykologiska, sociala, omgivnings- och personlighetsmässiga aspekter. Det perspektiv som sjukgymnaster utgår från i patientmötet kan eventuellt medverka till vilket fokus de psykologiska faktorerna får. Den salutogena modellen och begreppet känsla av sammanhang, KASAM, utvecklades på 70-talet av Antonovsky. Modellen bygger på de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som går att mäta i ett för ändamålet konstruerat frågeformulär. Syfte: Syftet med studien var att belysa om och hur KASAM inverkar samt vilken roll KASAM kan tilldelas i samband med olika smärttillstånd. Metod: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i fyra databaser. Nio artiklar publicerade 2002-2012 inkluderades. Åtta studier bedömdes vid granskning vara av medelgod kvalitet och en studie av hög kvalitet. Resultat: Studien visade att låg KASAM kan leda till mer kroppslig smärta och sjukdomsupplevelse samt större svårigheter att hantera skada. Hög KASAM inverkade positivt på flera variabler varav smärta var en. Dessutom visades att KASAM, förutom rollen som prediktor, även kan liknas vid processvariablerna mediator och moderator. Konklusion: Kännedom om KASAM kan användas som indikator för att individanpassa rehabiliteringsinnehållet

Resistance training as pain relief of knee pain in professional firefighters, a pilot study.

Background: Work-related musculoskeletal disorders is a problem in society and among the symptoms pain is the most troublesome. Knee pain is one of the most common problems regarding firefighters. Firefighters expose their bodies to severe stress during a rescue operation. Previous research has shown that regular resistance training can have a pain relieving. The purpose: The purpose of this study was to investigate whether it is possible for professional firefighters with non-specific knee pain to achieve pain relief through resistance training and whether there are differences in perceived pain after a period of training with eccentric overload compared to traditional resistance training with barbell. Method: Nine firefighters passed the inclusion criteria and were randomized into two groups, barbell training (group 1, n=4) or training with eccentric overload (EO) (Group 2, n=5). Squats were performed once or twice a week for six weeks, three sets of eight repetitions. Pain was measured with Knee Injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) and by a staircase test using visual analogue scale (VAS). Results: Five participants dropped out for various reasons. KOOS chapter involving pain indicates reduced pain within the group after a training period of six weeks, although not significant (p = 0.07). No differences between the types of exercise could be measured by KOOS, stair test and VAS. Conclusion: The number of participants was low and the method to achieve EO was not reliable enough to draw any far-reaching conclusions.Bakgrund: Arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär är ett problem i samhället och bland symptomen är smärta det mest besvärande. Knäsmärtor är ett av de vanligaste smärtproblemen hos brandmän. Brandmän utsätter ofta kroppen för höga påfrestningar under en räddningsinsats. Tidigare forskning har visat att regelbunden styrketräning kan ha god effekt på smärtlindring. Syftet: Syftet med denna studie var att studera om det går att uppnå smärtlindring med hjälp av styrketräning hos yrkesverksamma brandmän med ospecifika knäsmärtor och om det finns skillnader i den upplevda smärtan efter en träningsperiod med excentrisk overload jämfört med traditionell styrketräning med skivstång. Metod: Nio brandmän uppfyllde inklusionskriterierna och randomiserades till två grupper, skivstångsträning (Grupp 1, n=4) eller träning med excentrisk overload (EO) (Grupp 2, n=5). Styketräningen utfördes en till två gånger i veckan under sex veckor, tre set med åtta repetitioner. Smärta mättes med Knee Injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) och genom smärtskattning på visuell analog skala (VAS) efter ett trapptest. Resultat: Fem deltagare föll av olika anledningar bort. KOOS smärtdel tyder på minskad smärta inom gruppen efter en träningsperiod på sex veckor med styrketräning, dock ej signifikant (p=0.07). Ingen skillnad mellan träningsformerna kunde ses med KOOS, trapptest och VAS. Konklusion: Deltagarantalet var lågt och metoden att uppnå EO inte tillräckligt säker för att kunna dra några långtgående slutsatser

Pain scoring of horses; concordance among animal health personnel

Att identifiera och gradera smärta är inte en självklarhet ens vid bedömning av människor, som i de flesta fall kan beskriva sin egen smärta. Bedömning av smärta hos djur innebär ytterligare svårigheter, då de inte kan kommunicera verbalt och ofta döljer sin smärta, vilket gör att hjälpmedel såsom smärtskalor är nödvändigt. För att en smärtskala ska vara användbar och tillförlitlig måste olika användare komma fram till liknande, eller helst samma, bedömning av samma individ och tillfälle. Detta kandidatarbete syftar till att undersöka graden av samstämmighet olika yrkeskategorier av djurhälsopersonal uppnår vid smärtbedömning av häst. En kvantitativ studie utfördes med 16 filmer av 8 hästar och 18 studiedeltagare från tre olika yrkeskategorier. Studien visar att samstämmigheten inom yrkeskategorierna veterinärer, djursjukskötare och djursjukskötarstudenter, vid smärtbedömning av hästar med hjälp av smärtskalan the Equine Pain Scale, var måttlig till god baserat på Landis och Koch (1977) skala. Vidare visade studien en signifikant skillnad i smärtbedömning mellan yrkeskategorier, där yrkeskategorin veterinärer smärtbedömde signifikant lägre än de andra två kategorierna. Det är troligt att faktorer såsom utbildning, yrkeslivserfarenhet, språk, val av smärtskala och urvalet av studiedeltagare inverkat på studieresultatet. Till författarnas kännedom finns inte studier att hitta som undersöker samstämmigheten mellan olika yrkeskategorier vid smärtbedömning av häst, dock hittades flertalet studier från humansjukvården som påvisade signifikanta skillnader vid smärtbedömning korrelerat med bland annat bedömarens specialistutbildning inom ett sjukvårdsområde. Då studiematerialet var begränsat kan inga generella slutsatser dras, det behövs fler studier och forskning inom detta ämne då veterinärer och djursjukskötare har ett tätt samarbete i arbetslivet, och samstämmighet underlättar och förbättrar samarbete och patientsäkerhet.Identification of pain and pain rating can be a challenge in humans, who in many cases are able to describe their pain and its localisation. Pain assessment in animals’ present further difficulties as they do not communicate verbally, and often tend to hide their pain, which necessitate the use of objective tools such as pain scales. For a pain scale to be useful and reliable, different users of the same scale should reach similar, or preferably the same, result in the same assessment situation. The aim of this bachelor’s thesis is to explore the inter-observer reliability of pain assessment of horses, based on the observers’ profession in animal health care. A quantitative study was performed using 16 film clips of 8 horses and 18 observers from three different professions. The study shows that the inter-observer reliability within the professions veterinary, veterinary nurse and veterinary nurse student, using the pain scale The Equine Pain Scale, was moderate to good based on the Landis and Koch (1977) agreement measures for categorical data. Furthermore, the study presented a significant difference in pain scoring between the professions, with the group of veterinarians scoring significantly lower than the other two professions. It is likely that factors such as education, training, professional experience, language, choice of pain scale and sample selection influenced the results. To the authors knowledge no previous studies exploring the reliability of pain scoring of horses between professions could be found, but a number of studies within human healthcare shows significant differences in pain assessment based on for instance specialist training in a specific field. As the study material was limited, no general conclusions can be drawn. Further research within the subject is needed, as veterinarians and veterinary nurses have a close working relationship and reliability improves and facilitates the working relationship and accurate treatment of the patients. Keywords: horse, equine, pain scale, reliability, animal healt

Yoga vid långvarig smärta. En systematisk litteraturstudie

Background: Patients with chronic pain are treated with various forms of treatment in primary care. Chronic pain is a major health problem and a disease in itself. It affects many factors in life, both physical and mental. Calmer forms of yoga aims to bring balance to the body with increased flexibility and strength, breathing gives focus and relaxation while meditation could calm the mind. Objective: with a literature study, investigate the effects provided by yoga, to patients with chronic pain for pain intensity, functional limitations, psychological factors and quality of life. Method: Search was made in Pubmed, Cinahl, Medline and Swemed +. Thirteen articles were included in the study. Pedros scale used in the quality assessment of studies and CMSG for evidence grading of outcome measures. Results: Yoga shown to have positive effects for patients with chronic pain in the low back with reduced pain intensity, increased physical function and psychological factors with the highest level of evidence according CMSG. Support under the second highest level of evidence was found to reduce pain intensity and physical function in chronic pain in the neck and in fibromyalgia, effects of psychological factors in fibromyalgia and improved quality of life in chronic pain in the neck. Conclusion: Yoga is a good treatment option for patients with chronic pain. Evidence was found that yoga reduced pain intensity, increase physical function and positive impact of psychological factors on low back pain, there was support for the same effects for fibromyalgia.Bakgrund: Patienter med långvarig smärta behandlas med olika behandlingsformer inom primärvården. Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem och en sjukdom i sig. Det påverkar många faktorer i livet, både fysiska och psykiska. Lugnare former av yoga syftar till att ge balans i kroppen med ökad flexibilitet och styrka, andningen ger fokus och avslappning medan meditationen ska lugna sinnet. Syfte: Att med en litteraturstudie undersöka vilka effekter yoga ger på patienter med långvarig smärta avseende smärtintensitet, funktionsinskränkningar, psykologiska faktorer och livskvalitet. Metod: Sökning gjordes i Pubmed, Cinahl, Medline och Swemed +. Tretton artiklar inkluderades i studien. PEDros skala användes vid kvalitetsgranskning av studierna och CMSG för evidensgradering av utfallsmåtten. Resultat: Yoga visades ha positiv effekt för patienter med långvarig smärta i ländrygg med minskad smärtintensitet, ökad fysisk funktion och psykologiska faktorer med högsta evidensnivån enligt CMSG. Stöd enligt den näst högsta nivån av evidens fanns för minskad smärtintensitet och ökad fysisk funktion vid långvarig smärta i nacke och vid fibromyalgi, effekt på psykologiska faktorer vid fibromyalgi och för ökad livskvalitet vid långvarig smärta i nacke. Konklusion: Yoga är ett bra behandlingsalternativ för patienter med långvarig smärta. Evidens fanns för att yoga minskar smärtintensitet, ökar fysisk funktion och ger positiv effekt på psykologiska faktorer vid ländryggsbesvär, stöd fanns för samma effekter vid fibromyalgi

Postoperativ smärta hos barn : En kvantitativ studie

Detta examensarbete behandlar postoperativ smärta hos barn. Syftet med denna studie är att sjukskötare lättare ska kunna förstå och bemöta barn med postoperativa smärtor, hur man bedömer samt hur man lindrar barns postoperativa smärta. Våra frågeställningar var: Hur bemöter man barn med postoperativ smärta? Hur gör man smärtbedömning hos barn med postoperativ smärta? Hur kan man lindra barns postoperativa smärtor? Undersökningen utgår från Erikssons teori om lidande (1994) och Lindbergs doktorsavhandling om lekens betydelse (2013). Vi valde att använda oss av enkät som undersökningsmetod. Enkäterna delades ut till tre olika sjukhus och där svarade 26 barnsjukskötare på dem. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor. Resultatet visade att i bemötandet är det viktigt att föräldrarna är delaktiga i vården, att bemöta barnet på rätt sätt och på barnets nivå. Det är viktigt att göra en ordentlig smärtskattning, att använda smärtskattningsskalor men också att iaktta barnet och se på deras kroppsspråk, utgående från det kan man göra en rätt smärtbedömning. Angående smärtlindringen kom det tydligt fram att paracetamol används mest och att i de flesta fall så är smärtlindringen god.This thesis deals with post-operative pain in children. The purpose of this study is that nurses better understand and respond to children with postoperative pain, how to assess and how to alleviate children's postoperative pain. Our questions were: How do you treat children with postoperative pain? How do you make pain assessment in children with postoperative pain? How to relieve the child's postoperative pain? The survey is based on Erikson's theory of suffering (1994) and Lindberg's doctoral of the importance of play (2013). We chose to use the questionnaire survey method. The questionnaires were distributed to three different hospitals and 26 child nurses answered the questions. The questionnaire consisted of both open and closed questions. The results showed that in the response it is important that parents are involved in health care, to respond to the child in the right way and at the child's level. It is important to do a proper pain assessment, the use of pain assessment scales but also to observe the child and watch their body language, based on this you can make a correct assessment of pain. Regarding pain relief showed clearly that paracetamol is used the most and that in most cases is the pain relief good.Tämä opinnäytetyö käsittelee lasten postoperatiivista kipua. Tutkimuksen tarkoitus on sitä, että sairaanhoitajat helpommin voi ymmärtää ja kohdella lapsia, joilla on postoperatiivista kipua ja miten he voivat arvioida ja lieventää lasten kipua. Kysymyksenasettelujamme olivat: Miten kohdellaan lasta postoperatiivisella kivulla? Miten tehdään kipuarviointi lapsille, joilla on postoperatiivista kipua? Miten voidaan lieventää lasten postoperatiivista kipua? Tutkimus perustuu Eriksonin teoriaan kärsimystä (1994) ja Lindbergin jatkokoulutus leikin tarkoituksesta (2013). Tutkimusmenetelmänä olemme käyttäneet kyselyä. Kyselylomakkeita jaettiin kolmeen sairaalaan, ja 26 lastensairaanhoitajaa vastasivat kysymyksiin. Kysely sisälsi sekä avoimia että suljettuja kysymyksiä. Tulokset osoittivat että on tärkeää ottaa vanhemmat mukaan hoitoon, kohdata lapsia oikealla tavalla ja olla lasten tasoilla. On tärkeää tehdä oikean kipuarvioinnin, käyttää mittakaavoja mutta myös tarkkailla lapsia ja heidän kehonkieltä, ja sen perusteella voidaan tehdä oikean kipuarvioinnin. Kivunlievitystä tuli esille, että parasetamoli käytetään eniten, ja useimmissa tapauksissa kivunlievitys on hyvä

Dog owners´detection of signs of pain in dogs based on videomaterial

Hundägare söker ofta veterinärvård när deras hund har smärta, vid dessa möten är det av vikt att djurhälsopersonal har kunskapen att utföra en god smärtbedömning och besluta om lämplig smärtlindring. Likväl har hundägares förmåga att identifiera tecken på smärta en stor roll i att minska hundars lidande och öka deras välfärd. Vid tidig detektering av smärta i en hemmiljö kan vård uppsökas tidigare och troligtvis leda till en bättre prognos av sjukdomstillståndet med tidigare insatt behandling. Det är även visat att somliga hundar döljer sin smärta i en klinisk miljö, därav är det viktigt att kunna använda sig av hundägares smärtbedömning från hemmiljön. Även vid läkemedelsbehandling av hund hemma är hundägarens smärtbedömning ett viktigt verktyg, detta för att djurhälsopersonal ska kunna utvärdera läkemedel eller dos. Det är alltså av stor betydelse att utbilda hundägare i vilka tecken på smärta som ska uppmärksammas i ett tidigt stadie för att förbättra välbefinnandet för hundar i Sverige. Detta arbete är en kandidatuppsats inom djuromvårdnad med syfte att undersöka hur väl svenska hundägare identifierar tecken på smärta hos hundar baserat på inspelat videomaterial samt undersöka vilka tecken på smärta som kräver mer utbildning. Arbetet består av en litteraturöversikt och insamlat filmmaterial på hundar som använts i en enkätundersökning. Filmmaterialet bestod av hundar i stillastående, i skritt och i trav från olika vinklar som antingen uppvisade tecken på ortopedisk smärta eller var smärtfria. Enkätundersökningen riktade sig endast till tidigare eller nuvarande hundägare där respondenterna först fick svara på generella frågor om sin erfarenhet av hundar och smärta hos hundar för att sedan få se fyra videor på hundar och svara på tillhörande frågor. 243 respondenter besvarade enkäten varav 103 slutförde den, de slutförda enkäterna är de som legat till grund för resultatet till detta arbete. Resultatet visade att de vanligaste tecknen på ortopedisk smärta som svenska hundägare identifierade på videorna var: förändringar i aktivitet, hälta, rörelseavvikelser, ändringar i kroppsspråk, beteendeförändringar och ansiktsuttryck som tyder på smärta. Respondenternas gradering av smärtan hos de olika hundarna stämde till viss del överens med graderingen från expertgruppen bestående av veterinärer. Dock tyder även resultatet på att respondenterna tolkade normalt beteende eller rörelsemönster som smärta, och även att hundar med mycket päls var svårare att smärtbedöma. Enkätsvaren visade att de tecken som kräver mer utbildning för att hundägare ska lyckas identifiera dem är mindre uppenbara tecken på smärta såsom: förändrat kroppsspråk och kroppshållning. För att dra en slutsats om svenska hundägares förmåga att utföra en smärtbedömning hos hundar krävs fler studier som undersöker detta.Dog owners often seek veterinary care when their dog is in pain, when this happens it is important that animal health care personnel have the ability to perform a good pain assessment and decide on appropriate analgesia. Nevertheless the ability of dog owners´ recognition of pain plays a major role in reducing dogs suffering and increasing their welfare. Early detection of pain in a home environment can lead to care being sought up earlier and a better prognosis of the affliction with early onset treatment. It is also shown that some dogs hide their pain in a clinical environment, therefore it is of great importance to use the dog owners´ pain assessment in a home environment. Also when treating a dog with medication at home, the dog owner's pain assessment is an important tool, so that animal health personnel can evaluate the medication or dose. It is therefore of great importance to educate dog owners in pain recognition to improve the well-being of dogs in Sweden. This study is a bachelor thesis in veterinary nursing with the aim of investigating how well Swedish dog owners identify signs of pain in dogs based on recorded video material and examine which signs of pain require more education. This study has been carried out through a literature review and collection of film material on dogs which was then used in a survey. The footage consisted of dogs standing still, walking and trotting from different angles that either showed signs of orthopedic pain or were pain-free. The survey was only aimed at former or current dog owners, where the respondents had to answer general questions about their experience with dogs and pain in dogs and then got to see four videos on dogs and answer the associated questions. 243 respondents answered the survey, of which 103 completed the survey, the completed surveys are the ones that have been used to create a result for this study. The results showed that the most common signs of orthopedic pain that Swedish dog owners identified in the videos were: changes in activity, lameness, movement abnormalities, changes in body language, behavioral changes and facial expressions indicating pain. The respondents' grading of the pain in the different dogs agrees to some extent with the grading from the expert group consisting of veterinarians. However, the results also indicate that the respondents interpret normal behavior or movement patterns as pain, also that dogs with a lot of fur were more difficult to assess. The survey shows that the signs that need more education for dog owners’ to successfully identify are the less obvious signs of pain such as: changes in body language and posture. To draw a conclusion about Swedish dog owners’ ability to perform a pain assessment in dogs, more studies are required in this field

Ryggsmärta under graviditeten : en forskningsöversikt över riskfaktorer och behandling

Vi har gjort en systematisk forskningsöversikt med temat ryggproblem under graviditeten. Syftet var att ta upp de riskfaktorer som eventuellt kan leda till graviditetsrelaterad ryggsmärta. Därtill utredde vi vilka effektiva fysioterapeutiska metoder som finns studerade för att behandla de graviditetsrelaterade ryggproblemen. Vi gjorde vår sökning i följande databaser: PubMed, PEDro och Google Scholar samt Ovid och Medec vid Centralbiblioteket för Hälsovetenskap. Sökningen inleddes vintern 2009 och avslutades februari 2010. Sökorden pregnan*, back och pain hade vi som grund i alla sökningar. Dessa kombinerade vi sedan med andra relevanta sökord. Sökning, analys och kvalitetsgranskning resulterade i 23 forskningar som vi använde för att besvara våra forskningsfrågor. Analysen av forskningar gällande riskfaktorer resulterade slutligen i 22 riskfaktorer, fem riskfaktorer för långvarig smärta samt fem faktorer som inte ansågs öka benägenheten för ryggsmärta under graviditeten. Detta omfattande resultat ger oss en god grund för att inleda ett förebyggande arbete. Man kan klart urskilja en grupp som den blivande modern kan motverka, faktorer såsom övervikt och svaga muskler. Den andra gruppen är av sådan karaktär att riskfaktorerna inte kan motverkas, såsom genetiska faktorer. Behandlingar för den graviditetsrelaterade ryggsmärtan resulterade i tre huvudbehandlingar; stödbälte, fysisk träning och akupunktur. Alla dessa behandlingar visade sig vara effektiva och gav goda resultat mot smärtan. Man kunde konstatera att alla behandlingar reducerade smärtan medan träning och bältet även minskade funktionsnedsättningarna hos de gravida kvinnorna.We have undertaken a systematic literature review on the topic of pregnancy-related back problems. The aim was to address the risk factors that may lead to back pain during pregnancy. In addition, we also aimed to investigate effective physiotherapy techniques which are studied for the treatment of pregnancy-related back problems. We did our search in the following databases: PubMed, Pedro, Google Scholar, and Ovid and Medec at Helsinki University Library. The search started in the winter of 2009 and ended February 2010. Keywords pregnan*, back and pain were used when searching. We then combined these with other relevant words. The search, analysis and inspection of quality resulted in 23 articles that we used to answer our research questions. The analysis of risk factors ultimately resulted in 22 risk factors, five risk factors for chronic pain, and five factors were not considered to increase tendency to get backproblems during pregnancy. This broad result gives us a good basis to initiate the preventive actions. One can clearly distinguish a group that the mother counteract; factors such as obesity and weak muscles. The second group is such that the risk factors cannot be counteracted, such as genetic factors. Treatments for the back pain related to pregnancy resulted in three main treatments; support belt, exercise and acupuncture. All of these treatments proved effective and gave good results when treating the pain. It was noted that all treatments reduced pain while training and the belt also reduced functional limitations