Koordinering i køreplanlægningen – mekanismer og dilemmaer

Myndigheder, trafikselskaber og operatører på mange forskellige niveauer er centrale aktører i den kollektive trafik. Optimale køreplaner, der tager udgangspunkt i kundernes behov, forudsætter interorganisatorisk koordinering mellem disse aktører. I paperet præsenteres en terminologi i form af fire koordineringsmekanismer, som har betydning, når den kollektive trafiks mange aktører skal koordinere med henblik på at sikre kundeorienterede køreplaner. De fire mekanismer er ejerskab og instruktion, kontrakter, partnerskaber og gensidig forståelse. I paperet vises eksempler på dilemmaer, hvor koordineringsmekanismerne er utilstrækkelige eller ikke eksisterer, hvorfor resultatet ikke bliver optimale, kundeorienterede køreplaner

Ekonomiskt optimalt skogsbruk

Studiens syfte är att undersöka skillnader mellan ett ekonomiskt optimalt skogsbruk och dagens skogsbruk för enskilda skogsägare i Sverige. För att undersöka detta har data från Riksskogstaxeringens provytor och skogliga konsekvensanalyser från år 2015 använts. För att göra materialet mer hanterbart och för att minska risken för överoptimering har Riksskogstaxeringens provytedata klustrats till färre behandlingsenheter. Klusterdata skapades för tre län som representerar olika skogliga förutsättningar: Västerbottens, Örebro och Kronobergs län. Studiens resultat visar att det finns betydande skillnad mellan ett ekonomiskt optimerat skogsbruk och en simulering av dagens skogsbruk, främst när det gäller ekonomi, avverkningsnivå, virkesförråd, gödslad areal och röjd areal. De största skillnaderna fanns i Västerbotten och minskar med breddgraderna. Vid höjd diskonteringsränta minskar optimeringens effekter mot dagens skogsbruk. Vidare visar resultatet att det framförallt är tidsmässiga anpassningen av skötselåtgärder som genererar de största effekterna på de ekonomiska värdena för enskilda skogsägare.This study aims to examine differences between an optimized forestry and today’s forestry for non-industrial private forest (NIPF) owners in Sweden. The research questions were examined by using national forest inventory data and forest consequence analysis from 2015. In order to make the data more manageable and to reduce the risk of over optimization, clusters were created out of National forest inventory data into fewer treatment units. The clusters were made for three counties representing different forest prerequisites: Västerbottens län, Örebro län and Kronobergs län. The result show that there is a significant difference between an economic optimized forestry and a scenario representing today’s forestry when looking at the economic value, harvesting level, growing stock, fertilized area and cleaned area. The highest optimization effects were found in Västerbotten county and declined with the level of latitude. With a raised discount rate, the effect of optimization is reduced compared to today’s forestry. Moreover, indications were found supporting that the timing of forest management have the greatest effect on the economic values for the non-industrial private forest owners