En ledande fråga - Om ledarskap och positivt klassrumsklimat

Sammanfattning Pedagogens yrkesroll är i ett föränderligt skede, numera krävs en stor yrkeskompetens för att hantera komplexiteten i att undervisa. Skolan har ett uppdrag att skapa en lärandemiljö som gynnar elevernas utveckling. Detta kan enbart ske när alla som är verksamma i skolan funderar över och reflekterar kring sin roll i elevernas lärande och utveckling. Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger talar kring och gestaltar sin roll i skapandet av klassrumsklimat. För att uppfylla detta syfte valde vi att utgå från tre frågeställningar: Vilka faktorer påverkar klassrumklimatet enligt pedagogerna? Hur påverkar pedagogens förhållningssätt klassrumsklimatet? Och vad kan pedagogen göra för att skapa studiero och ett positivt klassrumsklimat? Vi har utgått från ledarskapsteorier, för att ställa dessa mot resultaten. Detta för att undersöka hur betydelsefulla teorierna är i pedagogens yrkesroll. I insamlingen av material har vi valt att använda oss av en tredagars fokuserad observation och kvalitativ/halvstrukturerad intervju med tre informanter för att för att få en inblick i frågeställningarna. I resultatet fann vi svårigheten i att översätta teori till praktik och komplexiteten i att skapa ett positivt klassrumsklimat. Även om vi i vår undersökning utgick från pedagogens roll i skapandet av klassrumsklimat, så har vi sett att också en mängd andra faktorer är med och samspelar. Många av dessa är svåra för att förändra. Även om pedagogens förhållningssätt har inflytande på klassrumsklimatet, så är det således inte tillräckligt för att beskriva komplexiteten i skapandet av klassrumsklimat. Vi har kommit fram till att pedagogens förhållningssätt påverkar och att pedagogen behöver reflektera för att bli medveten om sin delaktighet i och om de faktorer som ligger utanför dennes möjlighet att förändra. Vi har genom arbetet fått en större insikt i betydelsen av reflektion för att utveckla verksamheten och för att skapa en gynnsam lärandemiljö.

Rum för kreativitet: Relationen mellan klassrumsklimat, fritidsaktiviteter och kreativitet

Studiens syfte var att undersöka elevers upplevelse av kreativt klassrumsklimat och utövande av kreativa fritidsaktiviteter i förhållande till deras resultat på två kreativitetstest, om det finns några könsskillnader i förhållande till dessa variabler samt vilket samband som finns mellan de två testen. Studien innefattar totalt 106 elever i årskurs 6 och 7, varav 53 flickor och 52 pojkar samt en med okänt kön. Eleverna besvarade ett formulär om klassrumsklimat, ett om kreativa fritidsaktiviteter samt genomförde två kreativitetstest: ett verbalt test, vilket bedömdes utifrån Consensual Assessment Technique (CAT), samt ett icke-verbalt test, Test for Creative Thinking – Drawing Production (TCT-DP). Studien fann att klassrumsklimat kunde predicera verbal kreativitet för pojkar och att kreativa fritidsaktiviteter kunde predicera verbal kreativitet för flickor. Resultatet diskuteras och jämförs med tidigare forskning.The aim of this study was to investigate students’ experience of a creative classroom climate and of their creative leisure activities in relation to their results on two creativity tests, as well as gender differences in relation to these variables and the relationship between the two tests. The study has 106 participants, 53 girls, 52 boys and one with gender unknown, studying in grade 6 and 7 of Swedish elementary school. The students filled out one survey about classroom climate, one about creative leisure activities and performed two creativity tests: one verbal, which was evaluated with Consensual Assessment Technique (CAT), and one non-verbal, Test for Creative Thinking – Drawing Production (TCT-DP). The study found that classroom climate could predict verbal creativity in boys and that creative leisure activities could predict verbal creativity in girls. The result is discussed and compared with former research

Reading Strategies in Teaching – two Book Projects on Distance during Spring 2020

Aim. Existing models and theories for reading in classrooms are aimed for teaching in the classroom. In spring 2020 schools changed to distance teaching and the question arose, whether these models would function in distance teaching. Since there was no experience from such in Finland there is also very little research in this field. Therefor this study wants to review the usage of reading strategies in teaching in grade nine and how they have worked when schools went to distance teaching in spring 2020. Methods. This study is a case study. The material is collected qualitatively through a semi-structured interview and by getting access to a recorded lesson and som written material given by the teacher. One teacher and 33 pupils participated in this study. The material was analyzed using a thematic analysis. Results and conclusions. The results show that the teacher uses reading strategies and models in the teaching of reading fiction. They also indicate that the teacher manages to continue teaching online in a very similar way by creating a virtual classroom for the pupils.Mål. De modeller och teorier för läsning i helklass som finns, är alla avsedda för närundervisning i klassrummet. Våren 2020 övergick skolorna till distansundervisning och frågan blev då hur dessa modeller skulle fungera i distansundervisningen. I och med att dylikt inte tidigare skett i Finland, finns det väldigt lite forskning inom området. Därför vill den här undersökningen granska användningen av lässtrategier i läsundervisningen i årskurs nio samt hur de fungerat då skolorna övergått till distansundervisning våren 2020. Metoder. Den här forskningen är en fallstudie. Materialet för studien har samlats in kvalitativt genom en semistrukturerad intervju samt genom att ta del av en inspelad lektion samt skriftligt material som läraren tillhandahållit. I undersökningen har en lärare och hens 33 elever deltagit. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser. Resultatet visar att läraren genomgående använder sig av lässtrategier och -modeller i sin undervisning då hen undervisar läsning av skönlitteratur. Resultaten visar även att läraren har lyckats väl med att fortsätta sin undervisning på ett sätt som är väldigt likt närundervisningen genom att skapa ett virtuellt klassrum för eleverna och sig själv

Sambandet mellan lärares upplevelse av organisationsklimatet som kreativt och en kreativitetsfrämjande lärarstil

The purpose of this study was to examine the relationship between teachers perception of the organizational climate within which they work and their promotion of students’ creativity in Swedish classrooms. The study also aimed to explore the hypothesized positive correlation between a teaching style promoting creativity and the perception of freedom and time to produce and pursuit new ideas in the organizational climate in schools. The effect of standardized tests on teachers’ promotion of student creativity was also examined by comparing scores on Min lärarstil for teachers that educates in subjects that is using versus not using those tests. The participants in the study consisted of 61 Swedish grade school teachers, 44 women, 15 men and 2 with unspecified gender. Two different instruments were used, Ekvall's (1996) Creative Climate Questionnaire and Hoff ’s (2012) Min lärarstil. A small non-significant correlation was detected between the perception of the organizational climate and a teaching style promoting student creativity. No effect of standardized tests was found. The freedom dimension was distinguished as the strongest correlating dimension with a teaching style promoting creativity and risk taking the second strongest, closely followed by idea time. Both the results for the freedom and risk-taking dimensions were significant. The conclusion of the study is that an organizational climate that allows teachers freedom to make decisions and allows risk-taking is highly important when it comes to a teaching style promoting student creativity

Det Flippade Klassrummet

Sociala medier är ett fenomen som har påverkat organisationers angreppsätt för att nå publiken, då mediet är ett effektivt kommunikationsverktyg. Undervisningsinstitutioner berörs av frågan, dock finns det forskare inom fältet som anser att undervisningsinstitutioner inte hänger med i den digitala utvecklingen, vilket är beklagligt, då sociala medier tillhandahåller kommunikationsmöjligheter mellan pedagoger och elever. Studien presenterar tolkningar av elevers upplevelser av facebook som ett kommunikationsverktyg mellan elever och pedagoger. Som belägg för tolkningarna har följande underlag använts: IKT i undervisningssammanhang, blended learning samt traditionella och virtuella undervisningsstrategier. Genom kvalitativa gruppintervjuer och netnografiskt material har vi tolkat elevers upplevelser gällande kommunikationen mellan elever och pedagoger, där gruppintervjuer och netnografiskt innehåll har haft ett samspel för att validera vår tolkning. En viktig upptäckt som har varit väsentlig för det flippade klassrummets har varit pedagogernas val av angreppssätt, vilket har influerat elevernas användande av det virtuella klassrummet, upplevelser och motivation.Social media is a phenomenon that affects organizations’ approaches to reach the public, whereas the medium is an effective communication tool. Schools are also concerned by the issue, however they don´t necessarily take part in the develop-ment, even though social media provides for communication opportunities between teachers and students. This study presents interpretations of students’ experiences regarding facebook as a communication tool between students and teachers. To ensure the reliability of the interpretations has following documents been used: ICT in edu-cation context, blended learning and traditional and virtual teaching strategies. Through a qualitative case study we have performed group interviews and col-lected netnografical material. We have interpreted the students’ experiences regarding communication between students and teachers, where interviews and netnografical content has had an interaction to validate our interpretation. An important discovery of the “det flippade klassrummet” has been the teacher’s choice of approach, in which has influenced the pupils using of the virtual classroom, experience and motivation

Sigtuna Think Piece 4: Climate Change Education in Relation to Selective Traditions in Environmental Education

In this paper the development of climate change education is related to three traditions of environmental education in Swedish schools: fact-based, normative and pluralistic traditions. These traditions are discussed from two perspectives; first that climate change is a political concept connected to different interests, ideologies, priorities and strategies; and second that compulsory education has democratic responsibility and should be carried out using democratic working methods to prepare pupils for active participation in civic life. It is stressed that the pluralistic approach has many advantages as it recognises the political dimension of environmental and sustainability issues and the same time, strives to avoid the risks of indoctrination by promoting students’ critical thinking and their democratic action competence. Finally the paper recognises a number of questions important to address in further research such as the relativistic attitude of a pluralistic approach and the meaning of such an approach in educational practice

Verksamhetsförlagd lärarutbildning och specialpedagogisk kunskap

I den förnyade lärarutbildningen ska alla studenter tillägna sig specialpedagogisk kunskap och kompetens. Enligt lärarutbildningskommitténs betänkande är det nödvändigt, eftersom den stora utmaningen i dagens skola utbildningsmässigt och verksamhetsmässigt är hur förskolans och skolans personal ska hantera det faktum att elever har olika förutsättningar, erfarenheter och behov. Projektet tar sin utgångspunkt i de verksamhetsförlagda delarna av lärarutbildningen (VFU) och lärarstudenters kunskapsutveckling i specialpedagogik. Syftet är att studera hur blivande lärare erfar mötet med alla elevers olikheter samt uppfattar och förstår betingelser och villkor för elevers delaktighet och lärande i skolans vardagliga arbete. Kunskapsintresset är även riktat mot att studera högskolans kollektiva kunskapsbildning med avseende på lärarstudenters möte med hela variationen av elevers olikheter i skolan. Undersökningen är grundad i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv inom vilket samspel mellan individ och omvärld fokuseras (Ahlberg, 2001). Människors delaktighet, kommunikation och lärande betraktas som sammanflätade i en ömsesidig påverkan. Forskningsintresset är riktat mot att samtidigt urskilja och beakta olika aspekter av skolans verksamhet. Det handlar om individen, den sociala praktiken samt organisatoriska och strukturella aspekter som formar villkor och betingelser för elevers skolsituationer. Studenterna som deltar i projektet går vid någon av lärarutbildningens tre inriktningar mot grundskolans senare år och gymnasieskolan som erbjuds vid den högskola där studien genomförs. Åtta till tio studenter från varje inriktning bildar ett nätverk som fortlöpande träffas för att diskutera och reflektera över frågeställningar och dilemman som uppstår i mötet med alla elevers olikheter. Som utgångspunkt för samtalen tas loggböcker som studenterna skriver under sina veckor i skolan. Studenterna får även tillfälle att föra samtal tillsammans med handledare, specialpedagoger, högskolelärare och representanter från andra yrkesgrupper. Resultaten visar att studenterna när det gäller att möta elevers olikheter i stor utsträckning uppmärksammar differentiering och nivågruppering av eleverna. De reflekterar över konsekvenserna av en målstyrd skola och refererar till mål att sträva mot och mål att uppnå. De fokuserar i mycket stor utsträckning arbetsmiljön i klassrummet och lärares möjligheter att skapa lugn och arbetsro i klassrummet. I mindre utsträckning berör studenterna skolan som organisation, skoldokument och lärares samverkan. Ett resultat av projektet är också att det har bidragit till en ökad fokusering av specialpedagogiska frågeställningar vid högskolan

Etiskt ledarskap i övergången mellan förskola och skola: förskoleklassen som inkluderande gränsöverskridare

Förskoleklassen, en obligatorisk utbildning för svenska sexåringar, befinner sig i ett spänningsfält mellan förskola och skola. I spänningen mellan förskolans och skolans olika traditioner, normer och föreställningar måste undervisningen i förskoleklassen bidra till att alla barn får en trygg övergång mellan systemen. Syftet är att bidra med en förståelse kring hur ett etiskt ledarskap kan utformas i förskoleklassens spänningsfält, så att alla barn kan inkluderas och få kontinuitet i sitt lärande. Utgångspunkten är en tidigare empirisk studie om yrkesetik. Ett didaktiskt verktyg, Didetik, underlättar för förskoleklassens lärare att föra samman lärande och omsorg till en helhet