What determines which children work? Empirical evidence from Kenya

This paper determines which children work and how much children work in Kenya. The results show that the educational level of the head of household is important, but it does not matter if the head has primary or higher education. Social norms have a strong effect on the child’s probability of working and access to the labor market is important. The overall finding is not consistent with the view that it is children from the poorest families who work.Child labor; Education; Kenya

Child education, child labor and the agricultural economy

Over the last decades, we have seen impressive progress in development around the world, and the proportion of people living in poverty (on less than $1.25 a day) has decreased from 36 percent in 1990 to 18 percent in 2010. However, this progress has been unequal, and a large part of the change is due to the development of some Asian countries, while most countries in Africa have seen more modest development. In sub- Saharan Africa, approximately 48 percent of the population still lives on less than$1.25 a day (UN 2014). There is also considerable inequality within countries. For example, in Kenya, the richest 10 percent of the population receives an estimated 40 percent of total income (World Bank 2014). Most poor people live in rural parts of the country, and they are more likely to be women, children, or members of a minority ethnic group. The research presented in this brief focus on these individuals, the most vulnerable in society. The paper draws substantially from my Ph.D. dissertation “Essays on Child Education, Child Labor and the Agricultural Economy”. The dissertation consists of four separate papers, with somewhat different focus. The first two papers focus on children and human capital, while the other two focus on the agricultural economy. In the first paper we ask whether children from different ethnolinguistic backgrounds have different probabilities of being in school. In the second paper I examine the connection between income diversification and working children. In the third paper I look at income diversification among female-headed households. In the last paper we analyze how different groups of households are affected when the price of maize increases

Samhällsekonomisk analys av tidiga insatser för barn och unga : En introduktion och några exempel

Denna skrift ger en introduktion till principerna för samhällsekonomisk analys och visar med fem fallstudier hur samhällsekonomisk utvärdering kan göras av tidiga insatser för barn och unga som syftar till att långsiktigt förbättra deras skolresultat och chanser att nå framgång på arbetsmarknaden och livet i övrigt. Fallstudierna har olika komplexitet. Några är mycket enkla, andra kräver epidemiologiska modeller för att prediktera de tidiga insatsernas långsiktiga effekter. Alla är partiella i den meningen att den samhällsekonomiska analysen tar hänsyn till enbart några av de utfall som kan tänkas ge samhällsekonomiska vinster. Fokus ligger på effekter på framtida förvärvsinkomster medan exempelvis effekter på framtida kriminalitet eller drogmissbruk, dvs. sådant som kan medföra att enstaka individer åsamkar samhällets mycket stora kostnader, inte finns med. Samhällsekonomisk analys (eller nyttokostnadsanalys) används som beslutsunderlag på många områden där man tar politiskt grundade beslut om utgifter, investeringsmedel eller regleringar som berör många människor. Inom den Europeiska Unionen ställs krav på att beslut ska föregås av konsekvensanalys enligt samma principer som nyttokostnadsanalys. Flera svenska myndigheter genomför rutinmässigt samhällsekonomisk analys inför större beslut. Men när det gäller välfärdsområden som berör barn och unga är detta inte vanligt. Det finns emellertid all anledning av även sådana beslut ska vara grundade på omsorgsfull analys av olika handlingsalternativ nyttor och kostnader i ett samhällsperspektiv. Många sådana beslut fattas inom skola, fritidsverksamhet och socialtjänst på kommunal nivå där man sällan har tillgång till de analysverktyg som skulle behövas. Det pågår därför arbete, bland annat inom det projekt inom RISE som vi deltagit i, för att utveckla metoder för detta. Redan finns en del kunskap och det börjar finnas väsentligt bättre möjligheter än tidigare att göra denna typ av analyser. Syftet med denna rapport är att demonstrera hur det kan göras med den kunskap som nu finns. Inom en snar framtid kommer förhoppningsvis fler typer av nyttor och insatser kunna analyseras, men som fallstudierna visar, redan nu finns i många fall tillräckligt för att peka ut insatser som prövats och som är värda att skala upp. Eftersom det finns många oklarheter om vad samhällsekonomisk analys är inleds rapporten med en introduktion till metodiken. Därefter redovisas fem fallstudier som alla analyserar insatser som gjorts för barn och skolelever som av olika skäl riskerar att fara illa, det vill säga indikerade eller selektiva insatser. Insatserna är av olika slag men har alla till syfte att hjälpa barnen eller eleverna att långsiktigt klara skolan och därefter komma in på arbetsmarknaden. De fem fallstudierna bygger på olika typer av effektstudier eller effektberäkningar. Varken insatserna eller effektstudierna beskrivs ingående utan den intresserade läsaren hänvisas till de underliggande studier som finns i de flesta (inte alla) fall. Istället ligger tonvikten vid att visa hur effekten kan värderas och sättas i förhållande till insatsens kostnad för att beräkna insatsens nettonuvärde eller (för att kunna jämföra olika insatser) en nyttokostnadskvot, dvs. att visa om åtgärdens långsiktiga samhällsnytta är tillräckligt hög för att motivera dess kostnad.Inom ramen för den av Vinnovadelfinansierade etableringsfasen av RISE Social &amp; Health Impact Center (SHIC) som pågått från juni2018 till mars 2021, har vi haft förmånen att samarbeta med nationalekonomerna Elin Vimefall ochLars Hultkrantz vid Örebro Universitet för att deras expertis inom området ska komplettera det arbetesom drivs av SHIC.</p

Samhällsekonomisk analys av tidiga insatser för barn och unga : En introduktion och några exempel

Denna skrift ger en introduktion till principerna för samhällsekonomisk analys och visar med fem fallstudier hur samhällsekonomisk utvärdering kan göras av tidiga insatser för barn och unga som syftar till att långsiktigt förbättra deras skolresultat och chanser att nå framgång på arbetsmarknaden och livet i övrigt. Fallstudierna har olika komplexitet. Några är mycket enkla, andra kräver epidemiologiska modeller för att prediktera de tidiga insatsernas långsiktiga effekter. Alla är partiella i den meningen att den samhällsekonomiska analysen tar hänsyn till enbart några av de utfall som kan tänkas ge samhällsekonomiska vinster. Fokus ligger på effekter på framtida förvärvsinkomster medan exempelvis effekter på framtida kriminalitet eller drogmissbruk, dvs. sådant som kan medföra att enstaka individer åsamkar samhällets mycket stora kostnader, inte finns med. Samhällsekonomisk analys (eller nyttokostnadsanalys) används som beslutsunderlag på många områden där man tar politiskt grundade beslut om utgifter, investeringsmedel eller regleringar som berör många människor. Inom den Europeiska Unionen ställs krav på att beslut ska föregås av konsekvensanalys enligt samma principer som nyttokostnadsanalys. Flera svenska myndigheter genomför rutinmässigt samhällsekonomisk analys inför större beslut. Men när det gäller välfärdsområden som berör barn och unga är detta inte vanligt. Det finns emellertid all anledning av även sådana beslut ska vara grundade på omsorgsfull analys av olika handlingsalternativ nyttor och kostnader i ett samhällsperspektiv. Många sådana beslut fattas inom skola, fritidsverksamhet och socialtjänst på kommunal nivå där man sällan har tillgång till de analysverktyg som skulle behövas. Det pågår därför arbete, bland annat inom det projekt inom RISE som vi deltagit i, för att utveckla metoder för detta. Redan finns en del kunskap och det börjar finnas väsentligt bättre möjligheter än tidigare att göra denna typ av analyser. Syftet med denna rapport är att demonstrera hur det kan göras med den kunskap som nu finns. Inom en snar framtid kommer förhoppningsvis fler typer av nyttor och insatser kunna analyseras, men som fallstudierna visar, redan nu finns i många fall tillräckligt för att peka ut insatser som prövats och som är värda att skala upp. Eftersom det finns många oklarheter om vad samhällsekonomisk analys är inleds rapporten med en introduktion till metodiken. Därefter redovisas fem fallstudier som alla analyserar insatser som gjorts för barn och skolelever som av olika skäl riskerar att fara illa, det vill säga indikerade eller selektiva insatser. Insatserna är av olika slag men har alla till syfte att hjälpa barnen eller eleverna att långsiktigt klara skolan och därefter komma in på arbetsmarknaden. De fem fallstudierna bygger på olika typer av effektstudier eller effektberäkningar. Varken insatserna eller effektstudierna beskrivs ingående utan den intresserade läsaren hänvisas till de underliggande studier som finns i de flesta (inte alla) fall. Istället ligger tonvikten vid att visa hur effekten kan värderas och sättas i förhållande till insatsens kostnad för att beräkna insatsens nettonuvärde eller (för att kunna jämföra olika insatser) en nyttokostnadskvot, dvs. att visa om åtgärdens långsiktiga samhällsnytta är tillräckligt hög för att motivera dess kostnad.Inom ramen för den av Vinnovadelfinansierade etableringsfasen av RISE Social &amp; Health Impact Center (SHIC) som pågått från juni2018 till mars 2021, har vi haft förmånen att samarbeta med nationalekonomerna Elin Vimefall ochLars Hultkrantz vid Örebro Universitet för att deras expertis inom området ska komplettera det arbetesom drivs av SHIC.</p

Resultat på nationella prov och gymnasiebehörighet : Samband mellan resultaten på tidiga nationella prov och sannolikheten att uppnå gymnasiebehörighet

Vilken utbildningsnivå en individ har ger stora konsekvenser för vilka möjligheter man har senare i livet. Detta är således en av anledningarna till att så många insatser syftar just till att säkerställa att individer får med sig en grundläggande utbildning. Många tidiga insatser i, men även utanför, skolan utvärderas utifrån deras effekt på elevens betyg/provresultat. För att kunna beräkna nyttan av en sådan förändring, behöver en effekt på provresultat kunna länkas till mer långsiktiga effekter som har ett samhällsekonomiskt värde. Vi studerar i denna rapport hur en förändring av provresultaten från årskurs 3 till årskurs 6 påverkar elevens sannolikhet att klara gymnasiebehörigheten. Detta utfall kan sedan kopplas till långsiktiga effekter vars värde kan beräknas. Denna rapport undersöker sambandet mellan resultat på nationella proven i matematik och svenska i årskurs 3 och årskurs 6 och sannolikheten att uppnå gymnasiebehörighet. I den första delen har vi först studerat sambandet mellan elevens demografiska karaktäristika och antalet klarade delprov i årskurs 3. Vi analyserar sedan endast de elever som år 2010 har gjort alla delprov i respektive ämne i årskurs 3. En större andel av flickorna (84,4 procent) än av pojkarna (71,24 procent) har klarat alla åtta delprov i svenska. Oberoende av elevens födelseland har en betydligt mindre andel av elever med två utrikesfödda föräldrar klarat alla delprov i svenska, än eleverna födda i Sverige som har minst en förälder född i Sverige. Vi har sedan studerat elevers resultat på nationella proven i årskurs 3 och sannolikheten att i slutet av årskurs 9 vara behörig till gymnasiet och sannolikheten att ta en gymnasieexamen. Precis som väntat finner vi att det finns en stark koppling mellan resultaten i årskurs 3 och elevens senare framgång i skolan. Till exempel är nästan alla elever (93 procent) som klarade alla delprov i svenska i årskurs 3 behöriga till gymnasiet i slutet av årskurs 9, men redan bland de som endast klarade fyra delprov är motsvarande siffra enbart 58 procent. Sambandet ser liknande ut för de nationella proven i matematik och även här har de flesta elever som klarade samtliga delprov i årskurs 3 uppnått gymnasiebehörigheten i slutet på årskurs 9. Dock går det något bättre för de som inte klarat så många delprov, vilket kan indikera att språkkunskaper är av större vikt än kunskaper i matematik för att klara behörigheten till gymnasiet. En möjlig förklaring till detta kan vara att språket är en viktig nyckel för att ta till sig kunskaper även i andra ämnen. Sammantaget tyder resultaten på att de nationella proven i årskurs 3 är en viktig indikator för hur det går för eleven senare i skolan och att resultatet på proven kan användas som en markör för behovet av tidigare insatser

Economic Return on Investment of Parent Training Programmes for the Prevention of Child Externalising Behaviour Problems

Economic models to inform decision-making are gaining popularity, especially for preventive interventions. However, there are few estimates of the long-term returns to parenting interventions used to prevent mental health problems in children. Using data from a randomised controlled trial evaluating five indicated parenting interventions for parents of children aged 5-12, we modeled the economic returns resulting from reduced costs in the health care and education sector, and increased long-term productivity in a Swedish setting. Analyses done on the original trial population, and on various sized local community populations indicated positive benefit-cost ratios. Even smaller local authorities would financially break-even, thus interventions were of good value-for-money. Benefit-cost analyses of such interventions may improve the basis for resource allocation within local decision-making

Evaluation of the "Let's Get Organized" group intervention to improve time management : protocol for a multi-centre randomised controlled trial

Background: Time management skills are essential for living in modern society. People with mental or neurodevelopmental disorders typically have cognitive limitations, including affected time management, which might lead to poor occupational balance, low self-efficacy, and poor parental sense of competence. "Let's Get Organized" (LGO) is a recently developed manual-based group intervention to train time management skills. The aim of this trial is to evaluate the efficiency of the Swedish version of LGO (LGO-S) compared to treatment as usual (individual occupational therapy) to improve time management for adults with impaired time management skills due to mental or neurodevelopmental disorders. Furthermore, to evaluate if the intervention is a cost-effective way to improve the quality of life and time management skills of these individuals, we will conduct a health economic evaluation. Methods: The trial will have a multi-centre, open, parallel randomised controlled design. A total of 104 adults with cognitive limitations due to mental or neurodevelopmental disorders will be recruited from open psychiatric or habilitation care units. Outcomes will be measured before and after a 10-week intervention, with a follow-up 3 months after completing the intervention. The primary outcome will be self-assessed time management skills. Secondary outcomes will be e.g. self-assessed skills in organisation and planning, regulation of emotions, satisfaction with daily occupations, occupational balance, self-efficacy, and quality-adjusted life years. Discussion: A recent feasibility study has shown promising results for LGO-S, and a randomised trial will provide robust evidence for the possible efficacy of LGO-S in comparison to treatment as usual