Den särskilda statliga ersättningen för vanvård i den sociala barnavården – från utredning till ersättning

År 2006 valde den svenska regeringen att tillsätta en utredning för att kartlägga omfattningen av den vanvård som skett i den sociala barnavården. Utredningen bedrevs främst genom intervjuer med frivilliga, som ville berätta om vad de utsatts för i sin barndom. Över 1000 personer blev intervjuade, det stora intresset var inte väntat utan utredningen överskred sina tidsramar både en och två gånger. Innan den första utredningen, kort benämnd Vanvårdsutredningen, hade avslutats stod det klart att en ny utredning, Upprättelseutredningen, måste initieras. Upprättelseutredningen hade som syfte att ge förslag på hur en upprättelseprocess för de drabbade skulle kunna se ut. Förslaget innebar en process i tre steg: ett erkännande och en ursäkt, en ekonomisk kompensation samt åtgärder för att förhindra upprepning. Upprättelseutredningens förslag på en ekonomisk kompensation innebar att en statlig ersättning skulle utges till de drabbade, trots att någon egentlig ersättningsskyldighet för staten inte förelåg. Staten följde utredningens rekommendation och införde en ny lag som ger möjlighet till ersättning, lagen (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall. Lagen började gälla den första januari 2013 och ger rätt för de som drabbades av vanvård när de var placerade i den sociala barnavården mellan åren 1920-1980 att ansöka om ersättning hos en särskild nämnd kallad Ersättningsnämnden. Ersättningen måste sökas senast den sista december 2014. Lagen ställer upp ett antal specifika villkor, villkor som Ersättningsnämnden har att bedöma om de är uppfyllda eller inte i varje enskilt fall. Till sin hjälp att tolka villkoren har nämnden lagens proposition. Lagen och propositionen blev hårt kritiserade från flera håll när det framkom att hela 43 % av de som ansökt om ersättning fått avslag, efter att nästan ett år av beslutsfattande passerat. Kritiken handlade framförallt om att ersättningen är för svår att få – något som många menar har som konsekvens att ersättningen inte alls fyller sitt syfte som upprättelse, utan snarare innebär att staten återigen sviker de drabbade.The Swedish government initiated an inquiry in 2006 to survey the extent of serious abuse or neglect of children in social care. The inquiry took place primarily through interviews with volunteers who wanted to share what had happened to them in their childhood. More than 1000 people were interviewed, the huge interest was not expected and the time frame for the inquiry had to be extended not once, but twice. Before the completion of the first inquiry, Vanvårdsutredningen (inquiry of serious abuse or neglect), a new inquiry had to be initiated – Upprättelseutredningen (inquiry of redress). The purpose of the new inquiry was to suggest a redress for those affected by the deficiencies in social care. The suggestion intended a three step process: a recognition and an apology, an economic compensation and to develop measures to prevent similar events from happening again. The inquiry suggested that the government should give an economic compensation even though there was no legal obligation for the government to do so. The government followed this suggestion and introduced a new law granting economic compensation. The law entered into force on the 1st of January 2013 and gives those who were subjected to serious abuse or neglect as a child in social care between 1920 and 1980 the right to apply for compensation with Ersättningsnämnden, the government agency examining the eligibility for compensation. It is possible to apply for the compensation up to and including the 31st of December 2014. The law stipulates a number of conditions whose fulfillment has to be evaluated by Ersättningsnämnden in every single case. The government bill serves as a guidance of interpretation. The law and the government bill were widely criticized when it became clear that 43 % of those who have applied for compensation have been denied such, after almost one year of decision making conducted by the agency. The criticism mainly referred to the fact that the compensation is too difficult to receive – to many the consequence of this is, that the compensation system does not fulfill its purpose as a means of redress, instead the government once more lets down those affected

The view of children’s sexuality in preschool : Educators' perceptions of children's sexual exploration and how to respond to it

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka pedagogers resonemang kring barns sexualitet och sexuella utforskande i förskolan. Vi har, genom semistrukturerade intervjuer, arbetat för att få fatt i de synsätt och normer som kan tolkas påverka hur pedagogerna bemöter dessa utforskanden. Med socialkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt, och med fokus på normer och sexualitet som socialt konstruerat, genomför vi en tematisk analys av transkriberade intervjuer. I vårt konstruerande av empiri identifierar vi två teman; Olika synsätt på barns sexualitet i förskolan och Att bemöta barns sexuella utforskande i förskolan, inom vilka vi synliggör olika synsätt och normer som kan tolkas påverka arbetet med barns sexuella utforskande i förskolan. Vår analys visar att arbetet med barns sexualitet i förskolan är ett komplext arbete då det finns flera normer och synsätt som existerar parallellt med varandra. Det finns en mer tillåtande syn på sexualitet där det ses som okej för barnen att utforska samtidigt som det finns en mer privat och restriktiv syn på utforskandet där utforskandet helst ska ske privat. Analysen visar vidare på att bemötandet av barns sexualitet till stor del bygger på att sätta gränser för utforskandet på olika sätt. En övergripande slutsats av studien är att pedagogers reflektioner kring deras egna värderingar, som påverkas av samhällets synsätt och normer, är viktiga i relation till att bemöta barnen i deras sexuella utforskande

The view of children’s sexuality in preschool : Educators' perceptions of children's sexual exploration and how to respond to it

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka pedagogers resonemang kring barns sexualitet och sexuella utforskande i förskolan. Vi har, genom semistrukturerade intervjuer, arbetat för att få fatt i de synsätt och normer som kan tolkas påverka hur pedagogerna bemöter dessa utforskanden. Med socialkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt, och med fokus på normer och sexualitet som socialt konstruerat, genomför vi en tematisk analys av transkriberade intervjuer. I vårt konstruerande av empiri identifierar vi två teman; Olika synsätt på barns sexualitet i förskolan och Att bemöta barns sexuella utforskande i förskolan, inom vilka vi synliggör olika synsätt och normer som kan tolkas påverka arbetet med barns sexuella utforskande i förskolan. Vår analys visar att arbetet med barns sexualitet i förskolan är ett komplext arbete då det finns flera normer och synsätt som existerar parallellt med varandra. Det finns en mer tillåtande syn på sexualitet där det ses som okej för barnen att utforska samtidigt som det finns en mer privat och restriktiv syn på utforskandet där utforskandet helst ska ske privat. Analysen visar vidare på att bemötandet av barns sexualitet till stor del bygger på att sätta gränser för utforskandet på olika sätt. En övergripande slutsats av studien är att pedagogers reflektioner kring deras egna värderingar, som påverkas av samhällets synsätt och normer, är viktiga i relation till att bemöta barnen i deras sexuella utforskande

Misreporting in the Value-Added Tax and the Optimal Enforcement

A common fraud by registered traders in the value-added tax system is under-reporting sales and over-reporting purchases. This paper models this problem by linking the level of misreporting to the risk-aversion of taxpayers and the level of transactions with final consumers. In addition, it analyses the enforcement consequences of the new developments in information reporting and electronic invoicing, which enable the tax authority to randomly cross-check the invoices. The results highlight the importance of taxpayer’s subjective beliefs in shaping audit policy of the tax authority. The optimal audit rate for risk-neutral firms is an increasing function of transaction with final consumers, but this relationship may turn to be negative for risk-averse taxpayers. Moreover, the optimal level of invoice cross-checking on transactions of each commodity is positively associated with the number of trading firms

Burden of disease and management of osteoarthritis and chronic low back pain : Healthcare utilization and sick leave in Sweden, Norway, Finland and Denmark (BISCUITS): Study design and patient characteristics of a real world data study

Osteoarthritis (OA) and chronic low back pain (CLBP) are common musculoskeletal disorders with substantial patient and societal burden. Nordic administrative registers offer a unique opportunity to study the impact of these conditions in the real-world setting. The Burden of Disease and Management of Osteoarthritis and Chronic Low Back Pain: Health Care Utilization and Sick Leave in Sweden, Norway, Finland and Denmark (BISCUITS) study was designed to study disease prevalence and the societal and economic burden in broad OA and CLBP populations. Patients in Sweden, Norway, Finland and Denmark with diagnoses of OA or CLBP (low back pain record plus ≥2 pain relief prescriptions to indicate chronicity) were identified in specialty care, in primary care (Sweden and Finland) and in a quality-of-care register (Sweden). Matched controls were identified for the specialty care cohort. Longitudinal data were extracted on prevalence, treatment patterns, patient-reported outcomes, social and economic burden. Almost 1.4 million patients with OA and 0.4 million with CLBP were identified in specialty care, corresponding to a prevalence in the Nordic countries of 6.3 and 1.9%, respectively. The prevalence increased to 11-14% for OA and almost 6% for CLBP when adding patients identified in primary care. OA patients had a higher Elixhauser comorbidity index (0.66 vs. 0.46) and were using opioids (44.7 vs. 10.2%) or long-Term nonsteroidal anti-inflammatory drug (NSAIDs) (20.9 vs. 4.5%) more than four times as often as compared to controls. The differences were even larger for CLBP patients compared to their controls (comorbidity index 0.89 vs. 0.39, opioid use 77.7 vs. 9.4%, and long-Term NSAID use 37.2 vs. 4.8%). The BISCUITS study offers an unprecedented, longitudinal healthcare data source to quantify the real-world burden of more than 1.8 million patients with OA or CLBP across four countries. In subsequent papers we aim to explore among others additional outcomes and subgroups of patients, primarily those patients who may benefit most from better healthcare management