Folkhälsa ur ett brukar- och förvaltningsperspektiv

Den urbana miljön blir en allt mer vanlig plats i vårt samhälle, och i allt större utsträckning så både lever och arbetar vi inom städernas ramar. För 200 år sedan bodde de allra flesta av oss, 90 procent på landsbygden, och idag är siffrorna omvända. 85 procent av Sveriges befolkning bor inom tätorter. Detta innebär också att andelen personer som har tillgång till naturliga och stora grönområden idag är mycket mindre än tidigare. Till följd av allt tätare städer så har möjligheten för stadens invånare att vistas inom gröna utomhusområden minskat. Vikten av vistelse i sådana områden är stor ur ett hälsoperspektiv. Genom att vistas i gröna utomhusområden minskas stressnivåerna samtidigt som den fysiska aktiviteten och den sociala interaktionen ökar. Samtliga aspekter är viktiga för folkhälsan. 30 minuter motion, så många minuter fysisk aktivitet behövs för att undvika hälsonackdelar som ett i övrigt stillasittande liv kan innebära. Trots detta är det bara 1 procent av befolkningen som motionerar i enlighet med rekommendationerna. Om man därpå lägger till att motionen behöver vara så pass aktiv att utövaren blir lätt andfådd, är andelen i befolkningen som uppnår andelen skrämmande liten. Detta är något som påverkar folkhälsan mycket negativt. Personer som har tillgång till stora gröna utomhusmiljöer är i större utsträckning mer aktiva, har bättre både fysisk och psykisk hälsa, mindre andel sjukdomar relaterade till stillasittande och är mindre stressade. Detta är samtliga aspekter som tillsammans bidrar till att gröna utomhusmiljöer i större utsträckning än andra stadsrum bidrar till en bättre folkhälsa. Syftet med den här studien är därmed att analysera sambanden mellan stora gröna utomhusmiljöer och folkhälsa samt belysa brukare och förvaltningens olika perspektiv på dessa områden och folkhälsa. Detta gjordes genom två sorters intervjuer, en med en representant från förvaltningen av fallstudieområdet och 27 med brukare av fallstudieområdet. I den här studien valdes Mariebergsskogen i Karlstad som fallstudieområde eftersom detta är en stor grön utomhusmiljö om ungefär 70 hektar lokaliserad mindre än 1 kilometer från Centralstationen. Studiens teoretiska ramverk utgörs av litteratur behandlande folkhälsa i relation till grönområden, förvaltning behandlande grönområden och folkhälsa i relation till förvaltning. Detta ger en inramning av studiens syfte och forskningsfrågor samt en förståelse för studieområdet vilket var av stor vikt vid analysen av resultatet från fallstudieområdet. De metoder som användes under arbetet var dokumentstudie, strukturerad intervju samt semistrukturerad intervju. Studien tydliggör att det finns ett tydlig samband mellan folkhälsa och vistelse i gröna utomhusmiljöer även om användandet av dem skiljer sig beroende på ålder och kön. Detta är även ett samband som förvaltningen av området ser trots att de inte aktivt har med benämningen folkhälsa i de offentliga dokumenten.The urban environment becomes a more common place in our society, we both live and work within the city’s boundaries in ever greater extent. For 200 years ago most of the inhabitants, 90 percent, lived on the countryside, and today the numbers are reversed. 85 percent of Sweden´s population lives within urban areas. This does also mean that the number of persons that have access to natural and great green outdoor environments today compared to before has decreased. Due to even denser cities, the opportunity for the inhabitants that lives in cities to spend time in green outdoor environment has decreased. The importance of stay in such environments are important from a health perspective. By staying in a green outdoor environment, the levels of stress decreases, the physical activity and the social interaction increases. All of the aspects are important for the public health. 30 minutes of physical activity, so much is necessary to avoid health disadvantages that a sedentary life can mean. Despite this, there is only 1 percentage of the population that moves enough in accordance too the recommendation. If you add that the physical activity needs to be so intense that the practitioner gets a little heavier breath, the percentage of the population that exercises in accordance too the recommendation is chokingly small. This is something that affects the public health very negatively. Persons that have access to big green outdoor environments are in greater extents more active, have a better both physical and mental health, less sickness that is related to sedentary and are less stressed. All of the aspects can together be connected to that the green outdoor environments in greater extent compared to other rooms within the city supports a better public health. The aim of this study is due to this to analyse the connection between big green outdoor environments and public health and illustrate users and managements different perspectives of these environments and public health. This was made through two sort of interviews, on with the managements of the case study and one with 27 users of the case study area. In this study Mariebergsskogen in Karlstad was chosen as the area for the case study because this is a big green outdoor environment of around 70 hectares, localised less than 1 kilometres from the central station. The studies theoretical framework makes up of literature treated the public health in relation to green outdoor environments, managements of green environments and public health in relation to management. This gives the study a framing of the aim of the study and research questions, together with an understanding of the area of study something that has been of great importance for the analysis of the result from the case study area. The methods that were used during the study is a document study, a structured interview and a semi-structured interview. The study clarifies that there is a clear connection between public health and stay in green outdoor environments, even if the use of the environments differs depending on age and sex. This is also a relation that the management of the area sees despite that they don’t actively have the wording public health in the official documents

Evidence-based design strategies to produce health promoting landscapes

Outdoor Environments for Health and Well-being is an international master’s program offered at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) at Alnarp¸ leading to a Master of Science degree with a specialization in Environmental Psychology. The course Nature-Based Interventions LK0306 focuses on how different types of natural outdoor settings can be used for interventions as part of treatment, rehabilitation and programs for the prevention and promotion of healthy everyday habits in different user groups. This factsheet is the final product of the students’ work within the course during the autumn term of 2019. This year, Associate Professor John Rayner, contributed to this factsheet with his thoughts on the findings from the different groups’ work

Extremväders påverkan på jorderosion : En GIS-modellering över Byälvens avrinningsområde

When the climate change contributes to a greater amount of extreme weather that does also affect the soil erosion and the number of areas that are being affected by the soil erosion. The areas affected by the soil erosion do often suffers from economic loss because of the loss in agricultural land caused by the soil erosion. The reason being that the soil losses nutrients something that leads to less harvest and poorer quality of the water. This bachelor thesis aims to study how soil erosion gets affected by the climate change, and more specific the extreme weather, by using a RUSLE analysis.  By knowing in what extent different areas most likely get affected by soil erosion, there is great possibilities to protect those areas by protection against erosion. In this thesis three analysis have been performed over areas located in Byälvens runoff-areas to extend the knowledge about how extreme weather affect the areas and out of that get a guideline for how similar areas might be affected. As a data source for the analysis Lantmäteriet, SGU and SMHI was used.  The result shows that three analysed areas in Byälvens runoff-areas most likely will lose 93-97 percent more sediment if the precipitation increases with 50 percent compared to 2020 annual value compared to the precipitation between the years of 1961 and 1991. This could be because of the climatological factors that affect the result and the increasement in land loss due to soil erosion. The increasement in soil erosion can depend on human activities that changes the soil structure, climatological factors, but it can also be because of the coal in soil.När klimatförändringarna bidrar till ett ökat antal extremväder så påverkar det jorderosionen och ökar andelen områden som påverkas av jorderosion. Områden som drabbas av jorderosion påverkas ofta negativt ekonomiskt eftersom resultatet av jorderosion ofta är i form av förluster av odlade områden, minskade näringsämnen vilket påverkar framtida skördar samt ger sämre vattenkvalitet. Detta kandidatarbete syftar till att studera hur jorderosion påverkas av klimatförändringarna, med fokus på extremväder, främst med hjälp av en RUSLE-analys. Genom att veta i vilken omfattning olika områden sannolikt kan bli drabbade av jorderosion så finns det goda möjligheter att förhindra en ökad jorderosion genom erosionsskydd. I det här arbetet gjordes det analyser över tre områden som är lokaliserade i Byälvens avrinningsområde för att förstå hur dessa kan bli påverkade vid en ökad andel extremväder eftersom det kan ge en riktlinje för hur andra liknande områden påverkas. Som datakälla till analysen användes Lantmäteriet, SGU och SMHI. Resultatet visar på att de tre analyserade områdena i Byälvens avrinningsområde sannolikt kommer att förlora mellan 93–97% mer sediment om nederbördsmängderna i området ökar med 50% jämfört med 2020-årsvärde i jämförelse med genomsnittsnederbörden mellan åren 1961 och 1991. Detta kan bero på de ökade klimatologiska faktorerna som påverkar och ökar jorderosionen i de undersökta områdena. Ökade jorderosioner på en plats som tidigare inte haft några omfattande jorderosions händelser kan bero på mänskliga aktiviteter som förändrar jordens struktur, klimatologiska faktorer men, även på det organiskt bundna kolet i jordarten

Kulturreliktväxternas livskraft : en jämförelse mellan växtinventeringar av ödeträdgårdar i Skåne och Blekinge

Växter som kan nyttjas till vår fördel har utvecklats under en lång tid. Från bondestenåldern när kontrollen över skörden växer fram till att mer avancerade trädgårdar med kulturreliktväxter blomstrar upp i 1800-talets bondesamhälle. Syftet med arbetet är att jämföra kulturreliktväxter på torp och gårdslämningar i Hässleholms kommun. Även data från tidigare studier användes för att undersöka skillnaden mellan gårdar och torp samt undersöka om övergivnadsåret påverkar antalet kulturväxter som finns kvar. Övergivna gårdar hyste fler kulturväxter än övergivna torp och gårdarna hade fler träd och buskar än torpen. Torparen ville troligtvis ha växter med snabb avkastning och hade varken råd eller tid med prydnadsbuskar eller att plantera fruktträd som behöver flera år på sig att ge frukt. Övergivnadsåret påverkar inte artantalet och kanske att markanvändningen av platsen spelar en större roll än övergivnadsåret. Vi tycker att det gröna kulturarvet behövs lyftas fram tydligare då bevarandet av kulturväxter och deras historia är viktig.