Genetic variations in A20 DUB domain provide a genetic link to citrullination and neutrophil extracellular traps in systemic lupus erythematosus

Objectives: Genetic variations in TNFAIP3 (A20) de-ubiquitinase (DUB) domain increase the risk of systemic lupus erythematosus (SLE) and rheumatoid arthritis. A20 is a negative regulator of NF-κB but the role of its DUB domain and related genetic variants remain unclear. We aimed to study the functional effects of A20 DUB-domain alterations in immune cells and understand its link to SLE pathogenesis. Methods: CRISPR/Cas9 was used to generate human U937 monocytes with A20 DUB-inactivating C103A knock-in (KI) mutation. Whole genome RNA-sequencing was used to identify differentially expressed genes between WT and C103A KI cells. Functional studies were performed in A20 C103A U937 cells and in immune cells from A20 C103A mice and genotyped healthy individuals with A20 DUB polymorphism rs2230926. Neutrophil extracellular trap (NET) formation was addressed ex vivo in neutrophils from A20 C103A mice and SLE-patients with rs2230926. Results: Genetic disruption of A20 DUB domain in human and murine myeloid cells did not give rise to enhanced NF-κB signalling. Instead, cells with C103A mutation or rs2230926 polymorphism presented an upregulated expression of PADI4, an enzyme regulating protein citrullination and NET formation, two key mechanisms in autoimmune pathology. A20 C103A cells exhibited enhanced protein citrullination and extracellular trap formation, which could be suppressed by selective PAD4 inhibition. Moreover, SLE-patients with rs2230926 showed increased NETs and increased frequency of autoantibodies to citrullinated epitopes. Conclusions: We propose that genetic alterations disrupting the A20 DUB domain mediate increased susceptibility to SLE through the upregulation of PADI4 with resultant protein citrullination and extracellular trap formation

Improvement of CDM Policies in China

Clean Development Mechanism (CDM), a flexible mechanism established in Article 12 of the Kyoto Protocol, stipulates that the contracting parties (within the scope of Annex I) can cooperate with the Non‐Annex I parties to implement greenhouse gas emission reduction projects in developing countries, aiming to facilitate sustainable development in developing countries and to assist the developed countries included in Annex‐I in achieving the ultimate goal of reducing the emission of greenhouse gases under the Kyoto Protocol. The Chinese government has paid great attention to the development and management of CDM projects, and has designated the Designated National Authority (DNA) in charge of Chinese CDM project activities. On June 30, 2004, the Chinese government issued Interim Measures for Operation and Management of CDM Projects, which was put into trial implementation for one year. At the termination of the trial implementation, the Chinese government officially issued Measures for the Operation and Management of Clean Development Mechanism Projects (hereafter the “CDM Rules”) on October 12, 2005.The report is one of the collaborative research results of the Chinese and European partners of the EU‐China CDM Facilitation Project

Klimatanpassning 2016 – så långt har kommunerna kommit

FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi människor påverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige så kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, värmeböljor, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar, ras, skred och erosion. För att minska antalet klimatrelaterade skador och andra negativa konsekvenser så behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat. Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. Under våren 2016 har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring genomfört en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och uppmärksamma goda exempel. Vi vill även lyfta fram ett verktyg, the Adaptation Support Tool, vilket kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta mer systematiskt med klimatanpassning. Rankningen bygger på en poängsättning och summering av kommunernas svar i enkätundersökningen. Maxpoäng som kan uppnås i kommunrankningen är 33 poäng. I årets rankning kommer Vänersborg på förstaplats med 32,5 poäng, tätt följd av Lomma och Uppsala.FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi människor påverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige så kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, värmeböljor, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar, ras, skred och erosion. För att minska antalet klimatrelaterade skador och andra negativa konsekvenser så behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat. Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. Under våren 2016 har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring genomfört en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och uppmärksamma goda exempel. Vi vill även lyfta fram ett verktyg, the Adaptation Support Tool, vilket kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta mer systematiskt med klimatanpassning. Rankningen bygger på en poängsättning och summering av kommunernas svar i enkätundersökningen. Maxpoäng som kan uppnås i kommunrankningen är 33 poäng. I årets rankning kommer Vänersborg på förstaplats med 32,5 poäng, tätt följd av Lomma och Uppsala. This report is only available in Swedish.Denna rapport redovisar en kartläggning av hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete

Klimatanpassning 2016 - Så långt har Sveriges kommuner kommit

FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi människor påverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar, ras, skred, erosion och värmeböljor. För att minska risken för negativa konsekvenser behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat. Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. Under våren 2016 genomförde IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och uppmärksamma goda exempel. Vi vill även lyfta fram klimatanpassningsverktyget, the Adaptation Support Tool, vilket har utvecklats av EU-kommissionen och kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta med systematiskt med klimatanpassning. Resultaten från enkätundersökningen visar att nästintill alla kommuner (98 procent) tror att de kommer påverkas av klimatförändringar eller extrema väderhändelser. Framförallt tror kommunerna att de kommer att påverkas av förändrade flöden, ökad nederbörd och ökad temperatur. De flesta kommuner (8 av 10) uppger att de arbetar med klimatanpassning. Nästan var femte kommun (19 procent) har dock inte, eller vet inte om de har, påbörjat sitt anpassningsarbete. Kommunerna har kommit längst vad gäller att etablera klimatanpassningsarbetet (steg 1) och identifiera olika möjliga klimatanpassningsåtgärder (steg 3), medan de generellt är svagast vad gäller att utvärdera och prioritera olika anpassningsåtgärder (steg 4) och följa upp och utvärdera sitt klimatanpassningsarbete (steg 6). De stora kommunerna har kommit längre i sitt klimatanpassningsarbete än de medelstora och små kommunerna. Detta är inte särskilt överraskande med tanke på att stora kommuner generellt har mer kapacitet och resurser att driva denna typ av frågor. Kustkommuner har generellt kommit längre i sitt arbete än inlandskommuner. En liknande enkätundersökning och rankning genomfördes år 2015. Vid en övergripande jämförelse av resultaten för år 2015 och 2016 kan det konstateras att det inte har skett några större förändringar, men att trenden är försiktigt positiv i avseendet att såväl svarsfrekvens som kommunernas genomsnittspoäng har ökat. År 2015 svarade 35 procent av kommunerna att de hade fattat ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning. I årets enkätundersökning hade andelen ökat till 44 procent. Andelen kommuner som har analyserat hur de kan påverkas av framtida klimatförändringar har ökat från 56 till 69 procent. Samtliga kommuner i Sverige behöver arbeta med klimatanpassning. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra för framtida klimatförändringar, så kommer samtliga kommuner i Sverige att påverkas av klimatförändringar. Klimatanpassningsarbetet i kommunerna behöver vara långsiktigt och systematiskt. Små kommuner har generellt inte kommit lika långt i sitt klimatanpassningsarbete som stora och medelstora kommuner och kan behöva stöd.FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi människor påverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar, ras, skred, erosion och värmeböljor. För att minska risken för negativa konsekvenser behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat. Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. Under våren 2016 genomförde IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och uppmärksamma goda exempel. Vi vill även lyfta fram klimatanpassningsverktyget, the Adaptation Support Tool, vilket har utvecklats av EU-kommissionen och kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta med systematiskt med klimatanpassning. Resultaten från enkätundersökningen visar att nästintill alla kommuner (98 procent) tror att de kommer påverkas av klimatförändringar eller extrema väderhändelser. Framförallt tror kommunerna att de kommer att påverkas av förändrade flöden, ökad nederbörd och ökad temperatur. De flesta kommuner (8 av 10) uppger att de arbetar med klimatanpassning. Nästan var femte kommun (19 procent) har dock inte, eller vet inte om de har, påbörjat sitt anpassningsarbete. Kommunerna har kommit längst vad gäller att etablera klimatanpassningsarbetet (steg 1) och identifiera olika möjliga klimatanpassningsåtgärder (steg 3), medan de generellt är svagast vad gäller att utvärdera och prioritera olika anpassningsåtgärder (steg 4) och följa upp och utvärdera sitt klimatanpassningsarbete (steg 6). De stora kommunerna har kommit längre i sitt klimatanpassningsarbete än de medelstora och små kommunerna. Detta är inte särskilt överraskande med tanke på att stora kommuner generellt har mer kapacitet och resurser att driva denna typ av frågor. Kustkommuner har generellt kommit längre i sitt arbete än inlandskommuner. En liknande enkätundersökning och rankning genomfördes år 2015. Vid en övergripande jämförelse av resultaten för år 2015 och 2016 kan det konstateras att det inte har skett några större förändringar, men att trenden är försiktigt positiv i avseendet att såväl svarsfrekvens som kommunernas genomsnittspoäng har ökat. År 2015 svarade 35 procent av kommunerna att de hade fattat ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning. I årets enkätundersökning hade andelen ökat till 44 procent. Andelen kommuner som har analyserat hur de kan påverkas av framtida klimatförändringar har ökat från 56 till 69 procent. Samtliga kommuner i Sverige behöver arbeta med klimatanpassning. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra för framtida klimatförändringar, så kommer samtliga kommuner i Sverige att påverkas av klimatförändringar. Klimatanpassningsarbetet i kommunerna behöver vara långsiktigt och systematiskt. Små kommuner har generellt inte kommit lika långt i sitt klimatanpassningsarbete som stora och medelstora kommuner och kan behöva stöd. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Denna rapport kartlägger hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Hur stora effekterna blir av klimatförändringarna beror på omfattningen av det förändrade klimatet men också på samhällets förmåga att anpassa sig till dessa förändringar

The Pre‐2012 CDM Market in China Policy - Context and Current Developments

Since the adoption of the Kyoto Protocol in 1997 and its ratification in 2005, the carbon market has enjoyed steady and consistent expansion. The global carbon market in 2008 grew faster in terms of volume and value of traded credits. The total value was estimated at 92€ billion in 2008, more than double the 40€ billion in 20071. Both the EU and China are important players on the global carbon market. The EU is not only an important source of GHG emissions but has also been at the forefront of policy developments both domestically and internationally by developing a regional carbon market, the European Union Greenhouse Gas Emission Trading Scheme (EU ETS), and by pushing for ambitious emission reductions and renewable energy targets. In addition to internal efforts, EU member states and investors from the private sector are also the main investors in CDM projects and the main buyers of CDM Carbon Emission Reduction Credits (CERs). China, on the other hand is the largest producers of CERs2. As the most important supplier of CERs, both the current status and future development of the CDM market in China are of great interest and have significant potential impact for the international carbon market. This fact also has important implication for national as well as international climate policy making. At the same time, China needs to consider its position in the context of the international climate regime, in particular its relations with key actors and in any future post‐2012 climate agreement.The report assesses recent developments and experience gained from this rapidly developing area of EU and Chinese policy with a particular focus on the CDM. The report primarily targets policymakers and researchers in China and the EU

Technology Transfer in CDM projects in China

The strategic relationship between the EU and China, in terms of “interdependence on energy and climate security”, is of growing importance to both parties. In 2005, China and the EU agreed to a partnership on climate change, which contains two concrete co-operation goals to be achieved by 2020. The first is to demonstrate and develop, in China and the EU, advanced near “zeroemissions” coal technology. The second goal is to significantly reduce the cost of key technologies and to promote their deployment and dissemination. Furthermore, the Partnership also aims to reinforce EU-China cooperation through the Kyoto Protocol’s Clean Development Mechanism (CDM) by strengthening the implementation of CDM, facilitating the exchange of information on CDM projects and encouraging both European and Chinese companies to engage in CDM project co-operation.The report is the result of a coordinated effort between Chinese and European partners to the EUChina CDM Facilitation Project

Assessment of the Impact of China's CDM Projects on Sustainable Development

Climate change and sustainable development are the two great challenges that the mankind must face today and it is internationally recognized that the climate change shall be addressed under the framework of sustainable development. The United Nations Framework Convention on Climate Change (“the Convention”) taking effect in 1994 includes sustainable development as one of the three basic principles for addressing climate change and specifies that “the Parties have a right to, and should, promote sustainable development. Policies and measures to protect the climate system against human‐induced change should be appropriate for the specific conditions of each Party and should be integrated with national development programmes, taking into account that economic development is essential for adopting measures to address climate change.” The Delhi Ministerial Declaration on Climate Change and Sustainable Development (“the Delhi Declaration”) adopted at the Eighth Session of the Conference of the Parties to the Convention held in New Delhi, India in 2002 further defines that climate change issues should be addressed under the framework of sustainable development. In this context, all the countries formulate national strategies against climate change and integrate them with those for sustainable development.This report is one of the important achievements of the EU‐China CDM Facilitation Project