The clinically relevant CYP2C8*3 and CYP2C9*2 haplotype is inherited from Neandertals

Genetic variation in genes encoding cytochrome P450 enzymes influences the metabolism of drugs and endogenous compounds. The locus containing the cytochrome genes CYP2C8 and CYP2C9 on chromosome 10 exhibits linkage disequilibrium between the CYP2C8*3 and CYP2C9*2 alleles, forming a haplotype of ~300 kilobases. This haplotype is associated with altered metabolism of several drugs, most notably reduced metabolism of warfarin and phenytoin, leading to toxicity at otherwise therapeutic doses. Here we show that this haplotype is inherited from Neandertals

AI for Enhanced Personalization : A Qualitative Study on the Adoption of AI in Swedish Retail Companies

In recent years, the rapid digitalization of the retail sector has pushed customers' expectations for personalized digital experiences. Previous researchers suggest that artificial intelligence (AI) has the potential to help retailers to meet this emerging demand, meanwhile many companies still struggle to fully harness its potential. Therefore, this study aims to investigate how retail companies can adopt and utilize AI to create value for their customers through a personalized customer experience. To fulfill this purpose, the adoption of AI solutions among five Swedish retail companies was analyzed. The data collection involved semi-structured interviews with respondents from the retail companies, supplemented by insights from interviews with AI experts. The findings show that AI has the potential to enhance personalization, leading to increased relevance in communication, products that better match customer’s needs and an improved customer experience. Currently, retailers see advantage in more traditional machine learning methods for product recommendations, prediction of customer behavior and gaining insights about their customers. Looking forward, generative AI has the potential for further personalization with AI-assistants and tailored content. Two key factors were identified when implementing AI for personalization: the establishment of clear goals and metrics prior to investment and involving the customer in how their data is used to address privacy concerns. Furthermore, the study highlights critical factors shaping the adoption of AI in retail companies, suggesting that investments in technical infrastructure, skills development and leadership support are essential. Additionally, resource availability and the appointment of so-called champions, who spread knowledge about AI in the organization, positively influence companies’ AI adoption capabilities. For further research, the growing use of generative AI requires further investigation into its adoption and applications. Furthermore, this study explores AI-driven personalization and its customer value from a companies’ point of view, therefore this study suggests further research from a consumer perspective

Transporterna i Sverige – nuläge och prognoser : Underlagsrapport till inriktningsunderlag 2026-2037

Rapporten ger en sammanfattande beskrivning av historisk utveckling, nuläge och prognoser för personresande, godstransporter samt transportsektorns elektrifiering och koldioxidutsläpp. Resandets och transporternas övergripande fördelning och trender är i huvudsak stabila sedan lång tid tillbaka. Omkring tre fjärdedelar av personresandet utgörs av fritidsärenden, och drygt tre fjärdedelar görs med bil. Huvuddelen av inrikes godstransporter sker med lastbil och inom samma län. Godstransporter på järnväg är till stor del interregionala eller internationella, medan sjötransporterna huvudsakligen är internationella. Resande och transporter förväntas fortsatt öka, huvudsakligen i linje med historisk utveckling, drivet av ökande befolkning och ekonomisk aktivitet. Sjötransporterna förväntas dock minska till följd av minskad import av oljeprodukter. Trafiken ökar framför allt i och kring de större städerna, där befolkningsökningen är störst. Elektrifierade och effektivare fordon förväntas bidra till en snabb minskning av koldioxidutsläpp

Startups inom skogsindustrin : Etableringsprocessen och dess utmaningar

Den svenska skogsindustrin har en betydande funktion när det kommer till att bevara den biologiska mångfalden, erbjuda arbetstillfällen och begränsa klimatpåverkan. För att se till att skogen räcker för sina uppgifter är satsningar på startup-företag en potentiell lösning. Startups inom skogsindustrin medför innovativa lösningar men möter också ett motstånd i form av en trögflytande och traditionell industri. Tidigare forskning belyser att startups ofta misslyckas att etablera sig och efterforskningar kring denna process inom skogsindustrin är bristfällig. Med bakgrund i detta syftar denna studie till att undersöka etableringsprocessen för svenska startups inom skogsindustrin. För att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts där etableringsprocessen som fenomen står i centrum. Totalt har 4 startup-företag samt en inkubator medverkat i studien där 8 semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Den teoretiska referensram som använts bygger på tidigare teorier kring etableringsprocessen för startup-företag och består av fyra faser där mål, aktiviteter och risker för varje enskild fas ingår.  Resultaten visar att de initiala aktiviteterna i etableringsprocessen kretsar kring att utvärdera affärsidéns behov på marknaden samtidigt som utvecklingen av en prototyp påbörjas, som i nästa steg presenteras till ett urval av marknaden, vanligtvis genom pilottester. Här utgör skogsindustrins tröghet en utmaning i att engagera kunder till pilottesterna. En bristande förståelse av kunden och marknaden kan också leda till att startup-företaget tvingas börja om i processen. Om pilottesterna resulterar i en produkt som är anpassad för marknaden kan startup-företaget påbörja övergången till en formell organisation där utmaningar såsom att behålla fokus väntar. En utmaning som genomsyrar samtliga steg av etableringsprocessen är begränsade resurser där få möjligheter till finansiellt stöd finns för startups i skogsindustrin.

Startups inom skogsindustrin : Etableringsprocessen och dess utmaningar

Den svenska skogsindustrin har en betydande funktion när det kommer till att bevara den biologiska mångfalden, erbjuda arbetstillfällen och begränsa klimatpåverkan. För att se till att skogen räcker för sina uppgifter är satsningar på startup-företag en potentiell lösning. Startups inom skogsindustrin medför innovativa lösningar men möter också ett motstånd i form av en trögflytande och traditionell industri. Tidigare forskning belyser att startups ofta misslyckas att etablera sig och efterforskningar kring denna process inom skogsindustrin är bristfällig. Med bakgrund i detta syftar denna studie till att undersöka etableringsprocessen för svenska startups inom skogsindustrin. För att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts där etableringsprocessen som fenomen står i centrum. Totalt har 4 startup-företag samt en inkubator medverkat i studien där 8 semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Den teoretiska referensram som använts bygger på tidigare teorier kring etableringsprocessen för startup-företag och består av fyra faser där mål, aktiviteter och risker för varje enskild fas ingår.  Resultaten visar att de initiala aktiviteterna i etableringsprocessen kretsar kring att utvärdera affärsidéns behov på marknaden samtidigt som utvecklingen av en prototyp påbörjas, som i nästa steg presenteras till ett urval av marknaden, vanligtvis genom pilottester. Här utgör skogsindustrins tröghet en utmaning i att engagera kunder till pilottesterna. En bristande förståelse av kunden och marknaden kan också leda till att startup-företaget tvingas börja om i processen. Om pilottesterna resulterar i en produkt som är anpassad för marknaden kan startup-företaget påbörja övergången till en formell organisation där utmaningar såsom att behålla fokus väntar. En utmaning som genomsyrar samtliga steg av etableringsprocessen är begränsade resurser där få möjligheter till finansiellt stöd finns för startups i skogsindustrin.

Towards a molecular phylogeny of the fungus gnat genus Boletina (Diptera: Mycetophilidae)

Boletina is a species rich genus of fungus gnats (Diptera: Mycetophilidae) with a mainly Holarctic distribution. The systematics within the genus has gained little attention and this is a first attempt to shed some light over the systematics of Boletina and to test the segregation of the genera Saigusaia and Aglaomyia from Boletina. The nuclear marker 28S and mitochondrial 16S, COI and CytB were amplified and sequenced for 23 taxa that were analysed separately and together with a broad sample of outgroup taxa obtained from GenBank, where also 18S sequences were added. Phylogenies were estimated using maximum likelihood, Bayesian inference and parsimony. We strengthen the hypothesized sister-group relationship between Docosia and Boletina, but the genus Boletina as currently delimited appears to be paraphyletic and nested in a clade together with Aglaomyia, Coelosia and Gnoriste. The genus Saigusaia, on the other hand, seems to be well separated from Boletina. The Boletina erythropyga species group is consistently found as a distinct basal clade within Boletina s.l. The results obtained are otherwise ambiguous both for the taxa in focus and in some analyses globally with a statistically supported total breakdown of the traditional higher classification into tribes, subfamilies and even families. Interestingly, this breakdown almost disappeared when additional 18S sequences were added

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-20457 Child Voice and Noise: A Pilot Study of Noise in Day Cares and the Effects on 10 Children's Voice Quality According to Perceptual Evaluation

The purpose of this investigation was to study children's exposure to background noise at the ears during a normal day at the day care center and also to relate this to a perceptual evaluation of voice quality. Ten children, from three day care centers, with no history of hearing and speech problems or frequent infections were selected as subjects. A binaural recording technique was used with two microphones placed on both sides of the subject's head, at equal distance from the mouth. A portable digital audio tape (DAT) recorder (Sony TCD-D 100, Stockholm, Sweden) was attached to the subject's waist. Three recordings were made for each child during the day. Each recording was calibrated and started with three repetitions of three sentences containing only sonorants. The recording technique allowed separate analyses of the background noise level and of the sound pressure level (SPL) of each subjects ' own voice. Results showed a mean background noise level for the three day care centers at 82.6 dBA Leq, ranging from 81.5 to 83.6 dBA Leq. Day care center no. 2 had the highest mean value and also the highest value at any separate recording session with a mean background noise level of 85.4 dBA Leq during the noontime recordings. Perceptual evaluation showed that the children attending this day care center also received higher value

Child Voice and Noise : A Pilot Study of Noise in Day Cares and the Effects on 10 Children's Voice Quality According to Perceptual Evaluation

The purpose of this investigation was to study children's exposure to background noise at the ears during a normal day at the day care center and also to relate this to a perceptual evaluation of voice quality. Ten children, from three day care centers, with no history of hearing and speech problems or frequent infections were selected as subjects. A binaural recording technique was used with two microphones placed on both sides of the subject's head, at equal distance from the mouth. A portable digital audio tape (DAT) recorder (Sony TCD-D 100, Stockholm, Sweden) was attached to the subject's waist. Three recordings were made for each child during the day. Each recording was calibrated and started with three repetitions of three sentences containing only sonorants. The recording technique allowed separate analyses of the background noise level and of the sound pressure level (SPL) of each subjects' own voice. Results showed a mean background noise level for the three day care centers at 82.6dBA Leq, ranging from 81.5 to 83.6dBA Leq. Day care center no. 2 had the highest mean value and also the highest value at any separate recording session with a mean background noise level of 85.4dBA Leq during the noontime recordings. Perceptual evaluation showed that the children attending this day care center also received higher values on the following voice characteristics: hoarseness, breathiness, and hyperfunction. Girls increased their loudness level during the day, whereas for boys no such change could be observed.  Original Publication:Anita McAllister, Svante Granqvist, Peta Sjölander and Johan Sundberg, Child Voice and Noise: A Pilot Study of Noise in Day Cares and the Effects on 10 Children's Voice Quality According to Perceptual Evaluation, 2009, Journal of Voice, (23), 5, 587-593.http://dx.doi.org/10.1016/j.jvoice.2007.10.017Copyright: Elsevier Science B.V. Amsterdamhttp://www.elsevier.com/BUG- Barn, utveckling, genu

Stålarmering av Väg 600, Sundom

REFLEX är ett EU-projekt där syftet har varit att utveckla stålarmerade vägkonstruktioner som kan förstärka en beläggnings hållbarhet. Det förväntade resultatet utifrån hela projektet är att öka livslängden i vägkroppen och därmed minska livscykelkostnaderna. Ett lämpligt objekt i samband med detta ansågs vara väg 600, Sundom, i Norrbottens län. Vägen valdes med tanke på att det är en väg som har breddats, har stora ojämnheter, tjälsprickor och bärighetsskador. Totalt 7 vägsträckor byggdes med olika konstruktioner. Inledande mätningar av tjällyftning och grundvattennivåer visar inte på några nämnvärda skillnader mellan armerad och oarmerad sträcka. Resultaten från vägytemätningarna visar ännu så länge inte heller några nämnbara skillnader mellan armerade och oarmerade sträckor. Resultaten från fallviktsmätningarna visar att bärigheten förbättrats något efter de utförda åtgärderna men de visar inga större skillnader mellan de olika sträckorna. Okulärbesiktningen visar att stålarmering utformad enligt kapitel 3 inte kan förhindra tvärgående sprickor uppkomna genom ojämna korta tjällyftningar i vägens längdriktning t.ex. vid trummor. Däremot finns det klara tendenser till att stålarmering utformad enligt kap. 3 kan förhindra längsgående sprickbildning uppkommen genom ojämn tjällyftning tvärs vägen. Det har konstaterats att armeringen har förmågan att styra ut sprickorna till beläggningskanterna. Det konstateras att det är kort tid, ca två år, för att dra slutliga slutsatser och avgöra armeringens effekt på vägens bärighet. Det vore nyttigt att följa upp vägens nedbrytning under några år framåt