Trails for tourism and outdoor recreation: A systematic literature review

Trails are important elements in the natural and cultural landscape, and many ancient pathways have developed into routes of great significance for recreation and tourism in contemporary societies. By conducting a systematic quantitative literature review, this paper report on the status of international trail research and analyzes some of the key content with focus on trails for tourism and outdoor recreation in non-urban settings. For this purpose, we reviewed 195 research papers published in peer-reviewed academic journals. Results show that research on trails for tourism and outdoor recreation is primarily from English-speaking Western countries. The most studied trail-based activity is hiking, but there has been an increase in the number of studies researching multiple activities. Results also show that international trail research to a large extent is based on the natural sciences, and focus on environmental and managerial aspects of trail use. This review identifies gaps in trail research, especially in a socio-cultural context on topics such as heritage and public health. Research on conflicts between different recreational trail-based activities is also relatively scarce, as well as studies concerning conflicts between trail-based recreation interests and other land-use interests. We also identify a need for an exploration of the trail concept, as research has not yet articulated a clear definition of what a trail is. The paper also includes analyses of changes in trail-related research over time

Изучение фразеологизированных структур как средство развития навыков иноязычной речи

английский языкметодика преподаванияфразеологизмыСТУДЕНТЫ МЕДИЦИНСКИХ УЧЕБНЫХ ЗАВЕДЕНИЙпреподавани

Slutrapport –Turismutbildning 2.0

Projektet har haft 3 övergripande aktiviteter: Aktivitet 1 syftade till att undersöka framgångsrika exempel på arbetslivsanknytning (best practice) och analysera konkurrenssituation med hänsyn till utbud och efterfrågan. En utredare anställdes i projektet (Lars Nyberg, tidigare anställd vid TUG på Miun) för att undersöka a) utbudet av turismutbildningar i Sverige b) prognoser gällande studentunderlag och arbetsmarknad c) gymnasieungdomars efterfrågan på högre utbildning och framtida arbeten, med särskilt fokus på efterfrågan på turismrelaterade yrken d) ge förslag på framtida fokus för turismutbildningen vid Miun. En rapport som sammanfattar aktivitet 1 återfinns i bilaga 1.   Aktivitet 2 handlade om att skapa utökade kontakter med näringslivet och bilda ett samverkansråd (branschråd). Under projektets första hälft identifierades kompetenser, företag, organisationer och myndigheter till rådet. Efter intervjuer med externa aktörer inleddes möten från 2014. Branschrådet sammankallas 3-4 gånger årligen. Branschrådets möten handlar om arbetsmarknad och kompetensbehov inom turismnäringen samt de externa aktörernas synpunkter på programmets utformning. Till utbildningen finns också ett kompetenskontrakt där samarbetspartners på olika sätt väljer att knyta sig till utbildningen, se bilaga 2.   Aktivitet 3 bestod av att designa ett nytt utbildningsprogram. Projektgruppen har under projektperioden haft regelbundna avstämningar och möten. Utifrån utredarens rapport, insamlat material, föreläsningar och studiebesök samt diskussioner med näringen har programmets innehåll och utformning tagits fram. Projektgruppen arbetade fram en illustrativ övergripande modell för arbetslivsanknytning och analyserade lämplig pedagogik baserat på flexibla arbetsformer. Ny utbildningsplan och kursplaner arbetades fram. Nytt program erbjuds med start HT14.   Utöver dessa aktiviteter har projektgruppen fördjupat sig i problembaserat lärande och treterminssystem. Vidare har projektgruppen arbetat med en kommunikationsplan med hjälp av miun kommunikationsavdelning, se bilaga 3. Kommunikationsplanen har tagits fram gemensamt i personalgruppen och genom fokusgruppintervjuer med studenter. Detta är ett levande dokument som revideras årligen. Projektet har tillsammans med Miun samverkansavdelning haft dialog kring ”Entreprenörskap i utbildningen” och det nya programmet innehåller en röd tråd kring entreprenörskap. Vid flera tillfällen (ca 1-2 gånger per år) kommer studenterna att genomföra aktiviteter i samarbete med Miun samverkansavdelning. Även ett traineeprogram i samarbete med regionala aktörer är på gång, men på grund av personalbyte hos extern samarbetspartner har arbetet avstannat under 2014. Projektet har också deltagit i samtal kring Miuns Mentorsprogram. Turismstudenter prioriteras i mentorsprogrammet och alla studenter vid programmet erbjuds en mentor någon gång under sin studietid. Syftet med mentorprogrammet är studenten ska utöka sitt kontaktnät och på så sätt knytas närmare arbetsmarknaden samt öka sina möjligheter till att få jobb

Hållbar turism: Lokal delaktighet och samverkan i glesbygd

Forskning har tydligt påvisat betydelsen av relationer och samarbeten i turism för att uppnå hållbarhet och konkurrenskraft. Turism baserat på glesbygdens naturresurser har på senare år tydligt lyfts fram i olika utvecklingsstrategiska - och policydokument såväl lokalt, regionalt som nationellt. I detta faktablad samlas forskningsresultat från ett antal olika fallstudier som belyser hållbar turism och samverkan. Särskilt fokus läggs på studier kring utmaningar med den Europeiska landskapskonventionen, hur myndigheter samverkar i markfrågor, vem som tar det lokala ansvaret för hållbar turismutveckling och hur turismsamarbeten över kommun-, läns-, region- och riksgränser kan se ut.Etour, FaktabladInnovativ naturturis

Vandringsturism i Laponia

Bakgrund Natur- och kulturbaserad turism utgör en växande del inom den globala turismindustrin och den naturbaserade turismen äger ofta rum i skyddade områden, exempelvis i nationalparker och världsarv. Kunskap om besökarna är relevant för förvaltare av natur- och kulturområden samt för turismindustrin. För att förstå turismens effekter och påverkan på naturen, kulturen och samhället är det viktigt att ha fakta om besökarnas aktiviteter, rörelsemönster, motiv till besöket, upplevelser och attityder till natur- och kulturlandskapet samt till förvaltning. Syfte I den här rapporten presenteras resultat utifrån en undersökning bland besökarna i norra Lapplandsfjällen. Med norra Lapplandsfjällen avses fjällvärlden i kommunerna Kiruna, Gällivare och Jokkmokk. I undersökningsområdet återfinns ett flertal nationalparker och ett världsarv (Laponia). För att få en uppfattning om norra Lapplandsfjällens nuläge och utveckling samt för att kunna fatta beslut om framtida turistsatsningar, förvaltning och planering syftar denna rapport till att ge kunskap om besökarnas karaktäristika, upplevelser, resmotiv och attityder. Rapporten har ett särskilt fokus på världsarvet Laponia. En allmän uppfattning är att utnämningar och etablering av skyddade områden leder till en ökning av antalet turister. Det är därför av intresse att undersöka betydelsen av världsarvsutnämningen för besökarna. Datainsamlingen för rapporten har finansierats av Stiftelsen för kunskapsfrämjande inom turism och rapporten är en slutrapportering till stiftelsen. Resultaten i rapporten baseras på postenkäter till undersökningsområdets sommarbesökare under år 2003. Resultat § Knappt 30 procent av besökarna i norra Lapplandsfjällen utgörs av utländska besökare, där tyskar representerar 14 procent av alla besökare. § Besökarna spenderar under sitt besök i genomsnitt drygt 4000 kronor på mat, övernattning, souvenirer och resor inom området. Undersökningen visar att de tyska besökarna har större ekonomiska utgifter i området jämfört med de svenska besökarna. § Drygt hälften av alla som besökte Laponia, kände till att Laponia var ett världsarv innan själva besöket. § För sex procent av besökarna i Laponia påverkade förekomsten av världsarvet beslutet att besöka området. Ytterst få personer hade som sitt huvudsakliga motiv till besöket i norra Lapplandsfjällen att besöka världsarvet. § Majoriteten av besökarna har positiva attityder gentemot världsarvet och besökarna från Norrbottens län är mer positiva än besökarna från övriga Sverige och Tyskland. § Att utveckla turismen i Laponia ses som positivt av ungefär en tredjedel av besökarna. Enligt enkätens respondenter är de viktigaste åtgärderna för att förbättra den turistiska upplevelsen att minska den mänskliga påverkan på naturen, miljöanpassa boende och aktiviteter och öka kontakten med samer samt öka utbudet av lokala maträtter

Tourist's Behaviour and Attitudes in the Northern Part of the Swedish Mountains

Bakgrund Behovet av turism- och friluftslivsforskning är stort. Kunskap om besökarna är relevant för förvaltare av natur- och kulturområden samt för turistindustrin. För att förstå turismens effekter och påverkan på naturen, kulturen och samhället är det viktigt att ha fakta om besökarnas aktiviteter, rörelsemönster, motiv till besöket, upplevelser och attityder till natur- och kulturlandskapet samt till förvaltning. I denna rapport presenteras ett påbörjat forskningsprojekt om besökare i norra Lapplandsfjällen. En första undersökning genomfördes 2002 bland besökare till fyra turistanläggningar i Torneträskområdet och några av resultaten redovisas i denna rapport. Datainsamlingen har skett genom postenkäter till ett urval av hotellgästerna. Undersökningen ingår som en del i en doktorsavhandling. Syften och mål I rapportens första del presenteras avhandlingens syften och datainsamlingsmetoder samt en kort områdesbeskrivning med fokus på turism och natur- och kulturskydd. Den andra delen av rapporten syftar till att öka kunskapen om vem som besöker turistanläggningarna i Torneträskområdet. Vidare studeras besökarnas aktiviteter och motiv till deras besök samt besökarnas upplevelser av naturen och attityder till förvaltning

Slutrapport –Turismutbildning 2.0

Projektet har haft 3 övergripande aktiviteter: Aktivitet 1 syftade till att undersöka framgångsrika exempel på arbetslivsanknytning (best practice) och analysera konkurrenssituation med hänsyn till utbud och efterfrågan. En utredare anställdes i projektet (Lars Nyberg, tidigare anställd vid TUG på Miun) för att undersöka a) utbudet av turismutbildningar i Sverige b) prognoser gällande studentunderlag och arbetsmarknad c) gymnasieungdomars efterfrågan på högre utbildning och framtida arbeten, med särskilt fokus på efterfrågan på turismrelaterade yrken d) ge förslag på framtida fokus för turismutbildningen vid Miun. En rapport som sammanfattar aktivitet 1 återfinns i bilaga 1.   Aktivitet 2 handlade om att skapa utökade kontakter med näringslivet och bilda ett samverkansråd (branschråd). Under projektets första hälft identifierades kompetenser, företag, organisationer och myndigheter till rådet. Efter intervjuer med externa aktörer inleddes möten från 2014. Branschrådet sammankallas 3-4 gånger årligen. Branschrådets möten handlar om arbetsmarknad och kompetensbehov inom turismnäringen samt de externa aktörernas synpunkter på programmets utformning. Till utbildningen finns också ett kompetenskontrakt där samarbetspartners på olika sätt väljer att knyta sig till utbildningen, se bilaga 2.   Aktivitet 3 bestod av att designa ett nytt utbildningsprogram. Projektgruppen har under projektperioden haft regelbundna avstämningar och möten. Utifrån utredarens rapport, insamlat material, föreläsningar och studiebesök samt diskussioner med näringen har programmets innehåll och utformning tagits fram. Projektgruppen arbetade fram en illustrativ övergripande modell för arbetslivsanknytning och analyserade lämplig pedagogik baserat på flexibla arbetsformer. Ny utbildningsplan och kursplaner arbetades fram. Nytt program erbjuds med start HT14.   Utöver dessa aktiviteter har projektgruppen fördjupat sig i problembaserat lärande och treterminssystem. Vidare har projektgruppen arbetat med en kommunikationsplan med hjälp av miun kommunikationsavdelning, se bilaga 3. Kommunikationsplanen har tagits fram gemensamt i personalgruppen och genom fokusgruppintervjuer med studenter. Detta är ett levande dokument som revideras årligen. Projektet har tillsammans med Miun samverkansavdelning haft dialog kring ”Entreprenörskap i utbildningen” och det nya programmet innehåller en röd tråd kring entreprenörskap. Vid flera tillfällen (ca 1-2 gånger per år) kommer studenterna att genomföra aktiviteter i samarbete med Miun samverkansavdelning. Även ett traineeprogram i samarbete med regionala aktörer är på gång, men på grund av personalbyte hos extern samarbetspartner har arbetet avstannat under 2014. Projektet har också deltagit i samtal kring Miuns Mentorsprogram. Turismstudenter prioriteras i mentorsprogrammet och alla studenter vid programmet erbjuds en mentor någon gång under sin studietid. Syftet med mentorprogrammet är studenten ska utöka sitt kontaktnät och på så sätt knytas närmare arbetsmarknaden samt öka sina möjligheter till att få jobb