Barnets rätt till familjeåterförening - en utredning av hur principen om barnets bästa tillgodoses inom rätten till familjeåterförening i svensk rätt

The principle of the child's best interest is an important principle, both nationally and internationally. According to the Convention on the Rights of the Child it should be taken into account in all decisions concerning children. Another important principle is the right to family reunification. This essay connects the two principles and examines how the principle of the child's best interest is met within family reunification in Sweden. The material on which the essay is primarily based on is the Swedish Aliens Act (Sw. utlänningslagen) and the Family Reunification Directive . The right to family reunification in the European Union for third country citizens is regulated in the Family Reunification Directive . The essay investigates how the implementation of the directive was like in Sweden and how it affected the Swedish legislation. Furthermore, the essay investigates which children and familymembers that has the right to family reunification, and which actions the legislature has taken to meet the principle of the child's best interest. According to family reunification directive, the traditional families will be granted residence. Sweden has however in the implementation of the directive chosen a broader definition of family than this. In the essay, I discuss how the child's best interests is met in the Swedish Aliens Act , but I havn't found an easy answer to the question, since the scope of the essay hasn't included examination of how the law is interpreted in practice

The Foundations of the Town's Sense of Community : Views of Society and Welfare Strategies in Linköping 1600-1620

This dissertation studies early seventeenth century local government, both the secular and religious, in order to investigate that period’s concepts of ”the good society”, and the strategies that were used to achieve and retain this ideal. The goal of the investigation is to give a broader understanding of early modern society at the local level. Order and balance appear to have been the overriding goal for the local institutions in Linköping. Justice and well-being were not a question of individual rights, but rather were found in corporative associations in which differences together created a hierarchical harmony and order. People who stood outside these were threatened by marginalization. For those who were “on the inside” resources were available. In the town were found material resources such as wells and gristmills, the community of the parish and the rådsturätt. Local authorities do not express any concept of development or a utopia of change. It did not seek to redistribute material resources or systematize support for specific vulnerable groups. A fundamental welfare strategy was to fit people into households within which they could support themselves. In the same way the religious punishments, can be seen as an important welfare strategy. To recreate order was also a way of appeasing God. If God liked what he saw, then perhaps he would rest his hand over the congregation. In summary it can thus be said that the local government tried to formulate the conditions for welfare by creating the premises for two important spheres—the home and the parish

The Foundations of the Town's Sense of Community : Views of Society and Welfare Strategies in Linköping 1600-1620

This dissertation studies early seventeenth century local government, both the secular and religious, in order to investigate that period’s concepts of ”the good society”, and the strategies that were used to achieve and retain this ideal. The goal of the investigation is to give a broader understanding of early modern society at the local level. Order and balance appear to have been the overriding goal for the local institutions in Linköping. Justice and well-being were not a question of individual rights, but rather were found in corporative associations in which differences together created a hierarchical harmony and order. People who stood outside these were threatened by marginalization. For those who were “on the inside” resources were available. In the town were found material resources such as wells and gristmills, the community of the parish and the rådsturätt. Local authorities do not express any concept of development or a utopia of change. It did not seek to redistribute material resources or systematize support for specific vulnerable groups. A fundamental welfare strategy was to fit people into households within which they could support themselves. In the same way the religious punishments, can be seen as an important welfare strategy. To recreate order was also a way of appeasing God. If God liked what he saw, then perhaps he would rest his hand over the congregation. In summary it can thus be said that the local government tried to formulate the conditions for welfare by creating the premises for two important spheres—the home and the parish

Welfare and Social Capital in Linköping, 1600–1620

his article deals with early seventeenth century local government, both the secular and religious, in order to present a thesis investigation of that period’s concepts of ”the good society”, and the strategies that were used to achieve and retain this ideal. 1 T The modern concept ”welfare ” is used as an analytical tool, not in spite of, but rather due to its modern connotations, because it opens up the field for questions concerning the differences and similarities between us and these people who lived in the past. Perhaps the social transformation of the latest centuries has only created new premises for a striving that is universal and common to all mankind? Current social scientists often speak of welfare in terms of participation, influence and creation of a society in which people have confidence in formal institutions. In other words this is what usually is referred to as a social “glue”, a social capital. 2 An important quest for welfare is how to integrate a fundamental base of trust between different groups of people in society, which differ in lifestyles, working patterns and perhaps identifies themselves in diametrically different ways. In the end, society is build of compound human social relationships. Formal institutions are obviously based on single human individuals. Studies in welfare can therefore benefit from analysis that separates those mechanisms that create, nourish and maintain relationships, both horizontal and vertical. In that way a social capital can be tracked and in what way and for whom it might be beneficial. 3 Along with the dimensions of power that lies in the terms of social capital, it can also be seen as a collective and societal resource. 4 Robert D Putnam speaks of a strong socialt kapital – bonding social capital – to define that sort of capital that has got the 1 This article is based on the dissertation Stadsgemenskapens resurser och villkor. Samhällssyn och välfärdsstrategier i Linköping, 1600–1620 (The Towns sense of Commuity. Views of Society an

När är det tillräckligt ömmande? En utredning om särskilt ömmande omständigheter i utlänningslagen ur ett barnrättsperspektiv

Sedan 2005 har uppehållstillstånd beviljats en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. I juli 2014 trädde en bestämmelse i kraft som stadgar att barn kan få stanna i Sverige om det föreligger särskilt ömmande omständigheter. Uppsatsens syfte är att utreda rättsläget för bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter ur ett barnrättsperspektiv. Uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl är ett område inom migrationsrätten som ändrats flera gånger på kort tid vilket bidragit till att rättsläget är svårbedömt. Det är vidare tydligt att politik spelar en stor roll på området. Vad som gör området än mer osäkert är att bestämmelsen ständigt är i konflikt med andra samhällsintressen, särskilt intresset av att reglera invandring. Regeringen har valt att inte närmare reglera i lag och förarbete hur bedömningen av särskilt ömmande omständigheter ska gå till. Inte heller barnrättsperspektivet och principen om barnets bästa är tydligt definierat i svensk lag utan ska tolkas som ett öppet koncept. Syftet med införandet av bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter var vidare att fler barn skulle få stanna i Sverige och att mildra den praxis som gäller barn. I arbetet konstateras att syftet med lagändringen 2014 inte verkar fått önskat genomslag. Genom att studera främst förarbeten och praxis blir det genom uppsatsens gång allt tydligare att området är föränderligt och att vi befinner oss i ett oklart rättsläge. Barnrättsperspektivet är svagt då domstolen sällan utvecklar sina resonemang kring barnets bästa, varför dess innebörd är fortsatt oklart. Lagändringen 2014 hade ett tydligt syfte att fler barn skulle få stanna i Sverige men i slutändan var både lagstiftaren och rättstillämparen svaga i genomförandet. Följden är att rättsläget präglas av oförutsebarhet och att barnrättsperspektivets roll inte blivit starkare.Since 2005 an alien can be granted residence permit if, after an overall assessment of the alien’s situation, there are such exceptionally distressing circumstances that he or she should be allowed to stay in Sweden. In July 2014 a provision came in force which stipulates that children may stay in Sweden if there are particularly distressing circumstances. The purpose of this thesis is to determine the correct legal position for the provision of particularly distressing circumstances from a child rights perspective. Residence permits based on humanitarian reasons is an area within ​​migration law that has been changed several times in a short amount of time, which has contributed to a legal situation that is difficult to assess. It is also evident that politics play a big part in this area. Further uncertainty is added to the field as the provision is in constant conflict with other social interests, particularly the interest to regulate immigration. The government has chosen not to further regulate the provision or how the assessment of particularly distressing circumstances should be carried out. Neither the child rights perspective nor the principle of the best interest of the child are clearly defined in Swedish law, but should rather be interpreted as an open concept. The purpose of the provision on particularly distressing circumstances was that a greater number of children would be able to stay in Sweden as well as mitigate the case law concerning children. The thesis establishes that the purpose of the legislative change in 2014 does not seem to have had the desired impact. By studying mainly preparatory work and established practice, it will be evident throughout the essay that the area is inconstant and that we are in legal uncertainty. The status of the child rights perspective is weak since the court rarely develops its reasoning when applying the principle and should furthermore be interpreted as an open concept. The legislative change in 2014 had a clear purpose that a greater number of children would be able to stay in Sweden but in the end, both the legislator and the actors applying the provision have been weak in their implementation. The result is that the legal situation is characterized by unpredictability and that child rights perspective has not become stronger

Welfare and Social Capital in Linköping, 1600–1620

This article deals with early seventeenth century local government, both the secular and religious, in order to present the concepts of ”the good society”, and the strategies that were used to achieve and retain this ideal. Most people were excluded from the ranks of decision-makers and had little or no possibility to influence the decisions that were made concerning their interests, such as the unwed mothers, hired hands and female servants. Still, those in society with a presumed low social capital also clearly valued the rituals of the town council and the church, and used the formal institutions to improve their conditions. The conclusion can thus be drawn that there was great confidence in the formal institutions and that they were used by more than those who belonged to the upper social strata. The local Swedish government of the town Linköping provided public resources which were beneficial to common people. This article illustrates how this functioned in practice

Arvspolitik och sociala frågor : Allmänna Arvsfonden och ett samhälle i förändring

Syftet med den här aktuella skriften är att ge en första redovisning av ett pågående arbete om Allmänna arvsfondens verksamhet från dess tillkomst 1928 till 2008. Vi har valt att i en förhoppningsvis lättillgänglig form berätta om en del av den allmänna historiska bakgrunden tillfondens tillkomst, något om verksamhetens inriktning samt ge ett par mycket konkreta exempel på ärenden som kan belysa de levnads- och samhällsförhållanden som man hade att förhålla sig till. Tyngdpunkten ligger på den första hälften av fondens åttioåriga verksamhet, medan den senare utvecklingen behandlas i en kommande studie. Av utrymmesskäl är redovisningen av det material som använts begränsad i denna första skrift från arbetet.  Detaljerade hänvisningar till arkivmaterial, tidningsartiklar och offentligt tryck kommer i en kommande mer utförlig rapport

Handlingsnormer och rättskipning i det tidigmoderna Vadstena / Från mammas husmanskost till social ingenjörskonst -Debatten om fria skolmåltider under 1930- och 40-talet i Sverige

Handlingsnormer och rättskipning i det tidigmoderna Vadstena Av Annika Sanden Syftet med uppsatsen är att få en inblick i tidens mentalitet och stadsinvånarnas beteendemönster, men också i de ideföreställningar som styrde rådsturättens rättskipande verksamhet. Därför skall tidens normer studeras, både på det individuella och det mer principiella planet. Våldet ägnas därför särskild uppmärksamhet. Ärendena, anklagelserna och vittnesmålen i rätten bör i sig säga något om socialt liv och samtidens ideal. För att kunna beskriva tidens normer och rättstärikande utgår undersökningen från följande frågor: Vilka typer av våldsbrott förekom och vad säger dessa om det sociala regelverket i staden? Vilket rättstänkande kan utläsas ur rådsturättens verksamhet, dvs vilka principer grundade sig rättskipningen på? Om rättskipningen förändrades i takt med statsmaktens framväxt, hur såg förändringen i så fall ut? Forskningen visar att våldstrenden gick ner någon gång under 1600-talet. Skedde en förändring under de perioder som studeras? Hur stod i så fall våldsfrekvensen i relation till den politiska utvecklingen? Om våldsfrekvensen sjönk under undersökningsperiodema, var det i så fall en produkt av en civiliseringsprocess? Det faktiska tillvägagångssättet är ett beaktande av Vadstena stads äldsta tänkeböcker mellan år 1600 och 1610. Under denna tioårsperiod var rådsturätten fortfarande lokalt förankrad, men statsmaktens centraliseringsambitioner kan också vid det här laget ha satt spår i tänkeboken. Stadsinvånamas handlanden och rådsturättens agerande ses i uppsatsen som ett uttryck för deras värderingar och synsätt. Denna gemensamma dombok och minnesbok över Vadstena kan därför vittna om just gränsöverskridanden och om staden som socialt fenomen. Genom att studera de ärenden som tas upp och vilka handlingar som bestraffades antas det som ansågs inskränkande på ordningen och försörjningsmöjlighetema kunna utläsas. Tänkeboken rymmer en mängd ärenden där straff inte utdöms och där anklagelser inte bestyrks med  bevis. Brottmålen i tänkeboken är därför fler än de enskilda brotten. Det inressanta är emellertid vad som tas upp i tänkeboken, inte endast de antal begångna och bestraffade brott som registrerats. Under 1600-talet kom staten och kyrkan att utöva en större makt över individen. Den lokala rättskipningen fick en övervakare i den statliga Svea hovrätt. Det medeltida lokalsamhället rörde sig under 1600-talet sålunda mot ett mindre isolerat lokalsamhälle genom statens och kyrkans ökande kontroll. För att se vilka effekter detta fick på lokalplanet skall tänkeboken därför studeras igen, mellan 1623 ochl633. Den här perioden studeras genom ett otryckt manuskript som saknar sidnumreringar. Hänvisningarna i texten görs därför till det datum då ärendet var uppe i rådsturätten. Genom ett bakåtblickande står det klart att rättskipningen och våldstrenden förändrades under 1600-talets gång, men hur och när denna förändring skedde är inte helt klarlagt. Den senare perioden har därför valts för att studera hur förändringen gick till - dvs när den skedde. Det spelar naturligtvis roll om en särskild typ av brott skedde vid ett enstaka fall eller väldigt ofta. Statistiken är därför viktig, men också tolkningarna av denna. Empirin kommer kontinuerligt att varvas med analys för att slutligen passas in i en helhetsbild av våldstrenden och rättskipningen under de två perioderna. För att nå en bild av vad som egentligen skedde är metoden därför både kvantitativ och kvalitativ, men också hermeneutisk.Från mammas husmanskost till social ingenjörskonst : Debatten om fria skolmåltider under 1930- och 40-talet i Sverige Av Kent Waltersson "Det är uppenbart, att samhället och skolan här måste träda emellan och påtaga sig ett större ansvar än tidigare för barnens hälsa och allmänna kondition. { ... }Tillkomsten av skolmåltider är alltså motiverad ur synpunkten att stödja och underlätta hemmens arbete. Utvecklingen av kvinnoarbetet har också bland annat medfört, att åtskilligt, som hemmen tidigare haft att bestyra i fråga om barnens vård och uppfostran, numera överflyttats till skolan. Skolmåltiderna falla också på ett naturligt sätt in i raden av övriga socialpedagogiska åtgärder inom skolans ram { ... }, vilka äro de första uttrycken för den nya skola, som målmedvetet strävar efter att vara ett kraftcentrum i hälso- och socialvårdens tjänst". (SOU 1945:47. Betänkande om skolmåltiderna, s 102f). Citatet ovan är hämtat ur befolkningsutredningens betänkande om skolmåltider, som låg till grund för ett avgörande riksdagsbeslut om skolmåltiderna 1946, men frågan var aktuell under många decennier, både före och efter detta beslut. Samma år som riksdagsbeslutet strejkade skolbarnen i Göteborg. De hade reagerat mot maten som tillhandahölls vid folkskolestyrelsens fria skolmåltider, och vägrat äta korvkaka när den serverades utan lingonsylt, som de var vana vid hemifrån. Föreståndarinnan för skolmåltiderna i Göteborg hävdade att det var "höga vederbörande i Stockholm" som bestämt vad barnen skulle äta. Skolöverstyrelsen tillbakavisade kritiken och menade att de endast upprättat en typmatsedel som föreskrev en viss standard på maten. Femton år efter riksdagsbeslutet och strejken i Göteborg, hösten1961, behandlade kommunfullmäktige i Grästorp, en liten kommun på västgötaslätten, ett förslag till införande av fria skolmåltider för alla skolbarn. Något som inte var populärt hos alla. Det fanns de som varnade för en stor skattehöjning om förslaget blev verklighet. Men det fanns andra argument än de rent ekonomiska mot införandet av skolmåltider. Högermannen Carl-Gustav Andersson yttrade sig i debatten, med argumenten att "mor Annas köttbullar är bäst" och "mammas smörgåsar är de bästa". Man beslöt att inte igångsätta skolmåltidsverksarnheten höstterminen 1962, utan vänta till 1963. En annan högerman, Karl Svensson, reserverade sig med motiveringen att skolbespisningen "var av så stort humanitärt och socialt intresse att han ej kunde acceptera de avgivna nejrösterna". Skolmåltidsfrågan tillmättes således stor betydelse och rymmer flera olika teman: Hurvida fostran skulle ske hemma eller i skolan, innehållet i byggandet av en ny nation, möten mellan olika kulturer, relationen mellan centralt och lokalt. Texterna väcker sammantaget många frågor. Varför ville man göra måltiden till ett ansvar för samhället? Hur var det möjligt att föra över något så grundläggande som måltiden från familjen till skolan? I vilken samhällelig kontext utspelar sig dramat om skolmåltiderna