Kommunikation och inkludering: Tvålärarsystem som utvecklingsarbete utifrån rektor, lärare och elever i en grundskola

Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur tvålärarsystem som ett utvecklingsarbete bedrivs på en grundskola i en stor svensk stad. För att undersöka hur arbetet mottagits och uppfattas i tre av skolans nivåer: rektor, lärare och elever analyseras materialet utifrån det strukturella-, det politiska-, och det humanistiska perspektivet på utvecklingsarbete samt utifrån teorin om anpassningscykeln. Frågeställning: Vilket/vilka perspektiv på utvecklingsarbete gör sig synligt hos rektorn/två lärare/en elevgrupp på skolan? Råder konsensus om anpassningscykelns olika delar mellan de tre olika nivåerna på skolan? Metod och material: Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med rektor och två lärare samt en fokusgruppintervju med fem elever i årskurs nio. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett empirinära förhållningssätt till materialet. Resultat: Eftersom olika perspektiv på utvecklingsarbete dominerar på olika nivåer blir konsekvensen att eleverna exkluderas från inflytande i utvecklingsarbetet. Konsensus om anpassningscykelns olika delar råder delvis, främst mellan rektor och lärare. Även här exkluderas således eleverna. Resultatet visar att kommunikation mellan, och inkludering av nivåerna, är av stor vikt i utvecklingsarbeten då risken annars är stor att målbilden inte nås. Betydelse för läraryrket: Forskning om tvålärarsystem som utvecklingsarbete är begränsad i en svensk kontext samtidigt som utvecklingsarbete är en del av det arbete som skolor förväntas utföra i den dagliga verksamheten. Utvecklingsarbetens relevans framhävs även i skolans styrdokument vilket visar att kunskap om hur utvecklingsarbeten bedrivs på enskilda skolor är av vikt

En systematisk litteraturstudie om elevers skrivutveckling i grundskolans tidigare år. : Med inriktning mot vad forskningen säger om skrivaktiviteter och lärares undervisning.

Idag finns det inte något internationellt arbete som fokuserar på skrivutveckling. Därav kan det tolkas att läsningen har en mer central plats inom de internationella studierna. Trots detta kan vi se att barn spontant börjar skriva innan de börjar läsa.  Skrivandet har en central plats i läroplanen och är en rättighet för eleverna att få lära sig. Det för att kunna kommunicera i samhället, uttrycka sig, formulera önskningar och kunna förmedla händelser.    Syftet med undersökningen är att undersöka vad tidigare forskning säger om skrivakti­viteter och hur dessa främjar elevers skrivutveckling i skolans tidigare år.  Undersökningen är en systematisk litteraturstudie som utgår ifrån flera vetenskapliga studier med avsikt att lyfta fram ett större perspektiv på elevers skrivutveckling och skrivaktiviteter.    Resultatet visar att vanliga skrivaktiviteter som förekommer i skrivundervisningen är bokstavsbaserad undervisning, meningsuppbyggnader samt texters uppbyggnad och struktur där eleverna får använda varierande verktyg och modeller.

En systematisk litteraturstudie om elevers skrivutveckling i grundskolans tidigare år. : Med inriktning mot vad forskningen säger om skrivaktiviteter och lärares undervisning.

Idag finns det inte något internationellt arbete som fokuserar på skrivutveckling. Därav kan det tolkas att läsningen har en mer central plats inom de internationella studierna. Trots detta kan vi se att barn spontant börjar skriva innan de börjar läsa.  Skrivandet har en central plats i läroplanen och är en rättighet för eleverna att få lära sig. Det för att kunna kommunicera i samhället, uttrycka sig, formulera önskningar och kunna förmedla händelser.    Syftet med undersökningen är att undersöka vad tidigare forskning säger om skrivakti­viteter och hur dessa främjar elevers skrivutveckling i skolans tidigare år.  Undersökningen är en systematisk litteraturstudie som utgår ifrån flera vetenskapliga studier med avsikt att lyfta fram ett större perspektiv på elevers skrivutveckling och skrivaktiviteter.    Resultatet visar att vanliga skrivaktiviteter som förekommer i skrivundervisningen är bokstavsbaserad undervisning, meningsuppbyggnader samt texters uppbyggnad och struktur där eleverna får använda varierande verktyg och modeller.