I huvudet på en socialpedagog : En studie om yrkesverksamma välfärdsarbetare och deras föreställningar om socialpedagogik

Detta är en studie om hur yrkesverksamma välfärdsaktörer med akademisk socialpedagogisk utbildning, förstår och beskriver socialpedagogik i teori och praktik. Studien har genomförts bland yrkesverksamma, före detta studenter på socionomprogrammet med inriktning mot socialpedagogik vid Stockholms universitet och det Socialpedagogiska programmet vid Högskolan Väst. Syftet är att beskriva och analysera de yrkesverksamma studenternas föreställningar om socialpedagogik som kunskapsfält och som praxis, samt hur socialpedagogiken kommit till uttryck i den egna yrkespraktiken. Studien bygger på intervjuer med 27 personer. Genom samtal och genom de berättelser vi tagit del av från respondenternas yrkesvardag har deras syn på socialpedagogik som fenomen, som värdegrund, som mål, metod och förhållningssätt växt fram.Analysen av yrkespraktiken tar utgångspunkt i tre teoretiska idealmodeller av socialpedagogik; den anpassande, den mobiliserande och den demokratiska, konstruerades som ett resultat av en tidigare intervjustudie med social-pedagogiska forskare (Eriksson 2006). I synen på socialpedagogikens värdegrund syns en samstämmighet bland respondenterna i den här studien och forskarna i den tidigare studien. Hur värdegrunden tar sig uttryck i praktiken är dock inte lika tydligt. Respondenterna ger uttryck för teorier, värderingar och förhållningssätt, men tvingas att i konkreta situationer handla pragmatiskt. Respondenternas sätt att förhålla sig till situationen är att inta ett pragmatiskt förhållningssätt, ett förhållningssätt som vi benämnt "den pragmatiske socialpedagogen". De försöker att upprätthålla, vad de menar är ett socialpedagogiskt förhållningssätt, trots administrativa och organisatoriska begränsningar. Det handlar om att hantera det upplevda handlingsutrymmet

I huvudet på en socialpedagog : En studie om yrkesverksamma välfärdsarbetare och deras föreställningar om socialpedagogik

Detta är en studie om hur yrkesverksamma välfärdsaktörer med akademisk socialpedagogisk utbildning, förstår och beskriver socialpedagogik i teori och praktik. Studien har genomförts bland yrkesverksamma, före detta studenter på socionomprogrammet med inriktning mot socialpedagogik vid Stockholms universitet och det Socialpedagogiska programmet vid Högskolan Väst. Syftet är att beskriva och analysera de yrkesverksamma studenternas föreställningar om socialpedagogik som kunskapsfält och som praxis, samt hur socialpedagogiken kommit till uttryck i den egna yrkespraktiken. Studien bygger på intervjuer med 27 personer. Genom samtal och genom de berättelser vi tagit del av från respondenternas yrkesvardag har deras syn på socialpedagogik som fenomen, som värdegrund, som mål, metod och förhållningssätt växt fram.Analysen av yrkespraktiken tar utgångspunkt i tre teoretiska idealmodeller av socialpedagogik; den anpassande, den mobiliserande och den demokratiska, konstruerades som ett resultat av en tidigare intervjustudie med social-pedagogiska forskare (Eriksson 2006). I synen på socialpedagogikens värdegrund syns en samstämmighet bland respondenterna i den här studien och forskarna i den tidigare studien. Hur värdegrunden tar sig uttryck i praktiken är dock inte lika tydligt. Respondenterna ger uttryck för teorier, värderingar och förhållningssätt, men tvingas att i konkreta situationer handla pragmatiskt. Respondenternas sätt att förhålla sig till situationen är att inta ett pragmatiskt förhållningssätt, ett förhållningssätt som vi benämnt "den pragmatiske socialpedagogen". De försöker att upprätthålla, vad de menar är ett socialpedagogiskt förhållningssätt, trots administrativa och organisatoriska begränsningar. Det handlar om att hantera det upplevda handlingsutrymmet

I huvudet på en socialpedagog : En studie om yrkesverksamma välfärdsarbetare och deras föreställningar om socialpedagogik

Detta är en studie om hur yrkesverksamma välfärdsaktörer med akademisk socialpedagogisk utbildning, förstår och beskriver socialpedagogik i teori och praktik. Studien har genomförts bland yrkesverksamma, före detta studenter på socionomprogrammet med inriktning mot socialpedagogik vid Stockholms universitet och det Socialpedagogiska programmet vid Högskolan Väst. Syftet är att beskriva och analysera de yrkesverksamma studenternas föreställningar om socialpedagogik som kunskapsfält och som praxis, samt hur socialpedagogiken kommit till uttryck i den egna yrkespraktiken. Studien bygger på intervjuer med 27 personer. Genom samtal och genom de berättelser vi tagit del av från respondenternas yrkesvardag har deras syn på socialpedagogik som fenomen, som värdegrund, som mål, metod och förhållningssätt växt fram. Analysen av yrkespraktiken tar utgångspunkt i tre teoretiska idealmodeller av socialpedagogik; den anpassande, den mobiliserande och den demokratiska, konstruerades som ett resultat av en tidigare intervjustudie med socialpedagogiska forskare (Eriksson 2006). I synen på socialpedagogikens värdegrund syns en samstämmighet bland respondenterna i den här studien och forskarna i den tidigare studien. Hur värdegrunden tar sig uttryck i praktiken är dock inte lika tydligt. Respondenterna ger uttryck för teorier, värderingar och förhållningssätt, men tvingas att i konkreta situationer handla pragmatiskt. Respondenternas sätt att förhålla sig till situationen är att inta ett pragmatiskt förhållningssätt, ett förhållningssätt som vi benämnt ”den pragmatiske socialpedagogen”. De försöker att upprätthålla, vad de menar är ett socialpedagogiskt förhållningssätt, trots administrativa och organisatoriska begränsningar. Det handlar om att hantera det upplevda handlingsutrymmet. This is a study on how professional welfare actors with academic social pedagogical education, understand and describe social pedagogy as theory and practice. The study was conducted among professionals, former students in the study program in social work with a specialisation in social pedagogy at Stockholm University and the Social Pedagogical Program at University West. The purpose is to describe and analyse the professional students' ideas about social pedagogy as a field of knowledge and as practice, as well as how social pedagogy is expressed in their own professional practice. The study is based on interviews with 27 people. Through conversations and through the stories we have read from the respondents' professional everyday lives, their view of social pedagogy as a phenomenon, as core values, as a goal, a method and approach, has emerged. The analysis of the professional practice is based on three theoretical ideal models of social pedagogy; the adaptive, the mobilizing and the democratic. These were constructed as a result of a previous interview study with social pedagogical researchers (Eriksson 2006). In the view of the core values of social pedagogy, there is a consensus among the informants in this study and the researchers in the previous study. How the values are expressed in practice, however, is not as clear. The respondents express theories, values and attitudes, but are forced to act pragmatically in concrete situations. The respondents' way of relating to the situation is to take a pragmatic approach, an approach that we call "the pragmatic social pedagogue". They try to maintain what they believe is a social pedagogical approach, despite administrative and organizational constraints. It is about managing the perceived room of manoeuvre.

Certifiering av arbetsintegrerat lärande i högre utbildning

För att Sverige ska kunna konkurrera i den globala ekonomin måste våra studenter med examen från högre utbildning vara redo för en karriär i arbetslivet. För Högskolan Väst innebär detta att våra utbildningar ska utvecklas i samverkan med partners från omgivande samhälle för att kunna erbjuda ett relevant och attraktivt utbildningsutbud, som svarar mot arbetsmarknadens långsiktiga kompetensbehov. Vid Högskolan Väst görs detta strategiska arbete inom ramen för vår profil arbetsintegrerat lärande (AIL). För oss bygger AIL-profilen på att avancerad kunskap skapas på många håll i samhället och att teoretisk och praktisk kunskap är lika viktiga. Vi vill att våra studenter utvecklar förmågor och färdigheter som gör att de kan ingå i och driva hållbar samhällsutveckling i praktiken. För att uppnå en strategisk och kvalitativ utveckling av AIL beslutade Högskolan Västs styrelse att AIL-certifiera alla utbildningsprogram med ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Kvalitetsprocessen kallas AIL-certifieringsprocessen, vars syfte är att säkerställa att alla studenter möts av och kritiskt kan reflektera kring till AIL, dess innehåll, värde och utmaningar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Denna studie presenterar erfarenheterna från två omgångar av AIL-certifieringar där 11 utbildningsprogram genomgått processen. Arbetet har inneburit utformning av kriterieområden för att kunna kvalitetssäkra kursplaner och utbildningsplaner utifrån olika kunskapsformer. En initial vägledningsmodell med kompletterande inspiration och stödstruktur till kriterieområdena har tagits fram. Resultatet visar på att det finns ett flertal olika typer av AIL-aktiviteter som återspeglar mångfalden av AIL i undervisningen och de sätt som utbildningar vid Högskolan Väst har relation till och samverkar med arbetsgivare och organisationer. Processen kom att präglas av kollegialitet och erfarenhetsutbyte vilket även resulterat i kvalitetsutvecklande aktiviteter inom program och kurser. Det långsiktiga bidraget är att ta fram ett kvalitetsramverk för AIL i högre utbildning med tydlig koppling till hållbar utveckling. Ett sådant kvalitetsramverk ska kunna spridas till fler lärosäten som systematiskt vill utveckla AIL som en tydlig kvalitetsdimension i högre utbildning.

Certifiering av arbetsintegrerat lärande i högre utbildning

För att Sverige ska kunna konkurrera i den globala ekonomin måste våra studenter med examen från högre utbildning vara redo för en karriär i arbetslivet. För Högskolan Väst innebär detta att våra utbildningar ska utvecklas i samverkan med partners från omgivande samhälle för att kunna erbjuda ett relevant och attraktivt utbildningsutbud, som svarar mot arbetsmarknadens långsiktiga kompetensbehov. Vid Högskolan Väst görs detta strategiska arbete inom ramen för vår profil arbetsintegrerat lärande (AIL). För oss bygger AIL-profilen på att avancerad kunskap skapas på många håll i samhället och att teoretisk och praktisk kunskap är lika viktiga. Vi vill att våra studenter utvecklar förmågor och färdigheter som gör att de kan ingå i och driva hållbar samhällsutveckling i praktiken. För att uppnå en strategisk och kvalitativ utveckling av AIL beslutade Högskolan Västs styrelse att AIL-certifiera alla utbildningsprogram med ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Kvalitetsprocessen kallas AIL-certifieringsprocessen, vars syfte är att säkerställa att alla studenter möts av och kritiskt kan reflektera kring till AIL, dess innehåll, värde och utmaningar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Denna studie presenterar erfarenheterna från två omgångar av AIL-certifieringar där 11 utbildningsprogram genomgått processen. Arbetet har inneburit utformning av kriterieområden för att kunna kvalitetssäkra kursplaner och utbildningsplaner utifrån olika kunskapsformer. En initial vägledningsmodell med kompletterande inspiration och stödstruktur till kriterieområdena har tagits fram. Resultatet visar på att det finns ett flertal olika typer av AIL-aktiviteter som återspeglar mångfalden av AIL i undervisningen och de sätt som utbildningar vid Högskolan Väst har relation till och samverkar med arbetsgivare och organisationer. Processen kom att präglas av kollegialitet och erfarenhetsutbyte vilket även resulterat i kvalitetsutvecklande aktiviteter inom program och kurser. Det långsiktiga bidraget är att ta fram ett kvalitetsramverk för AIL i högre utbildning med tydlig koppling till hållbar utveckling. Ett sådant kvalitetsramverk ska kunna spridas till fler lärosäten som systematiskt vill utveckla AIL som en tydlig kvalitetsdimension i högre utbildning.