Entreprenörskap på landsbygden

Tidigare dominerades landsbygden av jord- och lantbruksföretag och sysselsatte ca 2,4 miljoner människor. Idag arbetar knappt 40 000 människor inom detta område, då lönsamheten är svag. Det har medfört att många andra typer av entreprenörskap har blivit vanliga på landsbygden, som exempelvis turism- och entreprenadverksamheter. Landsbygden kan anses vara en svår kontext att bedriva en entreprenöriell aktivitet i. Detta då landsbygdens sociala samt ekonomiska förutsättningar skiljer sig åt jämfört med städernas. Andra skillnader kan ses i tillgången av resurser, de långa avstånden mellan stad och land samt den bristande infrastrukturen och svaga lönsamheten. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag bedriver sina entreprenöriella aktiviteter på landsbygden samt att belysa möjligheter och svårigheter som är förknippade med denna kontext. För att uppnå detta syfte har fallstudier gjorts på tre landsbygdsföretag. Därefter har en litteratgenomgång genomförts inom ämnena landsbygd och entreprenörskap. Litteraturgenomgången diskuteras sedan med hjälp av resultatet från de tre fallstudierna. Uppsatsen har utgjorts av en kvalitativ studie där tre halvstrukturerade intervjuer har genomförts med företagets entreprenörer på Gårdsjö älgpark, Rånäs stall och seminstation samt Hamralpaca. De möjligheter och svårigheter som har identifierats i denna studie överensstämmer med tidigare forskningsresultat. Skillnader som entreprenörerna upplever mellan landsbygden och staden är något som också bekräftats och är förenlig med tidigare studier. De tre studerade företagen visar tydlig innovationsförmåga och kreativitet. Dessa egenskaper har visat sig vara viktiga faktorer för att klara av att överbrygga landsbygdskontextens svårigheter, men också ett sätt att uppfatta och se möjligheter samt behov. Studien påvisar även att landsbygdens rumsliga kontext är av betydelse för den entreprenöriella aktiviteten. De tre studerade företagen är belägna i natursköna områden, vilket har medfört konkurrensfördelar då lugn, tystnad och frihetskänsla är något som kunderna efterfrågar. Entreprenörerna själva anser också att gårdarnas geografiska plats bidrar till en förhöjd livskvalitet för dem och deras familjer.Once the countryside was dominated by farming and agricultural businesses and employed approximately 2,4 million people. Today barely 40 000 people work within this field due to poor profitability. This has resulted in many other types of businesses becoming increasingly common in rural areas, for example tourism and contracting businesses. The countryside can be seen as a difficult context within which to conduct an entrepreneurial activity. This because the rural and urban social and economical conditions differ. Additional differences can be seen in the availability of resources, the long distances between city and countryside as well as the lack of infrastructure and poor profitability. The aim of this study is to examine how businesses conduct their entrepreneurial activities in the countryside and also illustrate possibilities and well as difficulties associated with this context. To achieve this a literature review has been conducted within the fields of countryside and entrepreneurship. The literature review has then been analyzed using the results from three case studies. The thesis consists of a qualitative study where three semi-structured interviews have been conducted with entrepreneurs at Gårdsjö elkpark, Rånäs stables and breeding station as well as Hamralpaca. The possibilities and difficulties, which have been identified in this study, are consistent with previous research. Differences in rural and urban areas, as experienced by the entrepreneurs, have also been confirmed and are also consistent which earlier studies. The three businesses studied show an apparent innovativeness and creativity. These qualities have proven to be important factors in order to manage the difficulties of the rural context, but are also important when it comes to identifying possibilities and requirements. The study also shows that the rural area's spatial context is of importance when it comes to the entrepreneurial activity. The three studied businesses are situated in scenic areas, which has led to competitive advantages as calm, quiet and a sense of freedom are qualities, which the costumers demand. The entrepreneurs themselves find that the farms' geographical location contributes to an enhanced quality of life for them and their families

Allas lika värde? : - En metaanalys av läromedelsanalyser i samhällsorienterande ämnen årskurs 1–3ur ett genusperspektiv

Allas lika värde borde vara en självklarhet i Sverige år 2021, men hur ligger det till? Syftet är att undersöka läromedelsanalyser av läroböcker i samhällsorienterande ämnen för tidiga skolår med fokus på genusperspektivet. Vår första forskningsfråga är: Vilka könsmönster framkommer enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Vår andra forskningsfråga är: Vilka könstillhörigheter representeras enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Målet är att dra slutsatser om den samlade kunskapen som läromedelsanalyserna kommit fram till. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys för att nå en djupare förståelse i vad samhällsorienterande läroböcker, enligt läromedelsanalyserna, visar för representation av könsmönster och könstillhörighet. Det sammantagna resultatet i läromedelsanalyserna visar att samhällsorienterande läroböcker för årskurs 1-3 är präglade av könsmönster som framställer pojkar/män som mer betydande och viktiga jämfört med flickor/kvinnor. Vidare visar resultatet på en exkludering av hbtq, genom att representationen är nästintill obefintlig i läroböckerna enligt läromedelanalyserna. Genom en frekvent användning av motbilder visar svenska läromedel en ambition av att öka jämställdheten mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. Vår slutsats visar att trots ambitioner om ökad jämställdhet är heteronormen och mannen fortfarande dominant och eftersträvsam i samhällsorienterande läroböcker i årskurs 1-3, samtidigt som representationen av hbtq är bristfällig. Allas lika värde och möjlighet att känna inkludering och igenkänning är begränsad

Allas lika värde? : - En metaanalys av läromedelsanalyser i samhällsorienterande ämnen årskurs 1–3ur ett genusperspektiv

Allas lika värde borde vara en självklarhet i Sverige år 2021, men hur ligger det till? Syftet är att undersöka läromedelsanalyser av läroböcker i samhällsorienterande ämnen för tidiga skolår med fokus på genusperspektivet. Vår första forskningsfråga är: Vilka könsmönster framkommer enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Vår andra forskningsfråga är: Vilka könstillhörigheter representeras enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Målet är att dra slutsatser om den samlade kunskapen som läromedelsanalyserna kommit fram till. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys för att nå en djupare förståelse i vad samhällsorienterande läroböcker, enligt läromedelsanalyserna, visar för representation av könsmönster och könstillhörighet. Det sammantagna resultatet i läromedelsanalyserna visar att samhällsorienterande läroböcker för årskurs 1-3 är präglade av könsmönster som framställer pojkar/män som mer betydande och viktiga jämfört med flickor/kvinnor. Vidare visar resultatet på en exkludering av hbtq, genom att representationen är nästintill obefintlig i läroböckerna enligt läromedelanalyserna. Genom en frekvent användning av motbilder visar svenska läromedel en ambition av att öka jämställdheten mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. Vår slutsats visar att trots ambitioner om ökad jämställdhet är heteronormen och mannen fortfarande dominant och eftersträvsam i samhällsorienterande läroböcker i årskurs 1-3, samtidigt som representationen av hbtq är bristfällig. Allas lika värde och möjlighet att känna inkludering och igenkänning är begränsad