Causes and consequences of dropping out from organized youth sports

The purpose of this study is to examine dropout reasons and various types ofdropouts in relation to demographic variables, various types of sports, physicalactivity, and underlying motivational processes. Retrospective data was collected fromthree cohorts including 1,176 participants, of which 712 stated that they hadsometimes dropped out of organized sport. Findings showed that time-related reasonswere the primary causes for dropping out. It was also revealed that athletes with lowversus high levels of perceived physical competence dropped out to a higher extentbecause of experiencing too much pressure, and athletes reporting low versus highsocial competence withdrew to a higher extent because they did not like theirteammates. Results also showed that girls with a foreign background had a higher rateof dropouts compared to boys with the same background. Girls with foreignbackgrounds were also found to be less physically active after dropping out fromorganized sports

Associations between sport involvement and youth psychosocial development in Sweden : a longitudinal study

There is a widespread belief that organized sport can be used as a tool for positive youth development. However, phenomena such as parental pressure, binge drinking, doping, bullying and marginalization are also present within the sport milieu, with potential risks for negative outcomes to occur. The aim of the present study was to examine the longitudinal effects of organized sport involvement on indicators of youth psychosocial development over 24 months. Surveys assessing reported sport involvement and psychosocial development indicators were carried out at baseline (T1), 12 months (T2), and 24 months (T3). The results, based on self-reports of 920 youth, ages 10-18 years from Sweden, showed strong evidence of an association between baseline sports involvement and end line selfesteem (SE) (r=.15; p<.001), perceived physical competence (PPC) (r=.47; p<.001), and social competence (PSC) (r=.21; p<.001), reported grades (GRAD) (r=.13; p<.001) and alcohol use (ALC) (r=.10; p=.016). After adjusting for selection effects (i.e. dropping out of sport) and prior level outcomes, the effects of sport involvement on indicators of youths’ psychosocial development used in this study, were in general negligible (SE=.05, p=.20;PSC=.05, p=.20;GRAD=.04, p=.60;ALC=.03, p=.49) except for PPC (PPC=.14, p<.001). The results of this study highlight the importance of using longitudinal studies that account for variances explained by prior level outcomes, sociodemographic variables and dropouts from sports

Analysis of training schedules in sports clubs. A study of seven team sports from an age and gender perspective

I Riksidrottsförbundets (RF) styrdokument Idrotten vill framgår att ett av de centrala målen för idrottsrörelsen är att alla som vill, oavsett ålder eller kön, ska få delta i den organiserade föreningsidrotten. För att uppnå detta mål krävs bland annat att fördelningen av träningstiderna, men även tillgängligheten till de olika träningsanläggningarna är jämlikt fördelade. Mot bakgrund av detta har syftet med studien varit att beskriva, kartlägga och analysera fördelningen av träningstider ur ett ålders- och könsperspektiv samt utifrån olika lagidrotter. Datainsamlingen genomfördes av Centrum för Marknadsanalys AB (CMA) och riktade sig till 417 (av totalt 6 800) slumpvis utvalda föreningar inom idrotterna bandy, basket, fotboll, handboll, innebandy, ishockey och volleyboll. Målgruppen för undersökningen var de idrotter som hade flest antal utövare och tillhörde kategorin lagidrotter. En ytterligare avgränsning var att respektive förening skulle bedriva verksamhet för såväl pojkar som flickor. Vid datainsamlingen kontaktades föreningarna inledningsvis via telefon, där ett antal attitydfrågor ställdes. Föreningarna skickade sedan in träningsscheman till CMA som registrerade materialet i en databas. På grund av svårigheter att nå alla föreningar via telefon, kompletterades undersökningen med ett brevledes utskick till slumpmässigt utvalda föreningar. Den slutgiltiga analysen, bearbetningen och avrapporteringen utfördes av forskargruppen Idrottsvetenskap på Karlstads universitet. Resultaten visar att majoriteten av de undersökta föreningarna har prioriteringsordningar för fördelning av träningstider och att dessa i första hand baseras på ålder och nivå på utövandet. I snitt driver 1 av 10 föreningar egna anläggningar där fotbollen dominerar med 1 av 5 föreningar med egen anläggning. Resultaten pekar på att fördelningen av träningstider i olika typer av anläggningar följer ett relativt traditionellt mönster inom de flesta undersökta idrottsgrenarna. Principen är att ju yngre deltagare i lagen desto tidigare träningstid. Man kan inte heller utläsa i materialet att någon grupp, pojkar eller flickor, skulle vara särskilt förfördelade, vilket överensstämmer med resultat från tidigare studier inom området. Denna studie pekar på ytterligare behov av såväl bred som fördjupad kunskap i frågor somrör detta angelägna problemområde. I framtida studier bör man således låta flera delar av idrotts-Sverige ingå i urvalet. Vidare bör de mest populära individuella idrottsgrenarna för unga idrottareingå. I detta sammanhang är det också relevant att kunna undersöka och analysera kvaliteten påde anvisade anläggningarna, då detta indirekt kan vara ett mått på en prioriteringsordning. I diskussionen förslås två rekommendationer, där den första vänder sig till landets kommuneroch andra ägare och förvaltare av idrottsanläggningar och RF. I de uthyrningsbestämmelser och principer för fördelning av tider som upprättas, skall det klart vara inskrivet att man beaktar att tiderna skall fördelas på ett sådant sätt att man eftersträvar ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Den andra rekommendationen ges till Sveriges skolor och den handlar om ett fördjupat samarbete mellan skolor och idrottsföreningar likt Handslagets satsning på integrering mellan skola och föreningsliv

Nyanlända barns och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av föreningsidrotten i Sverige

Syftet med studien var att undersöka nyanlända barns och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av den svenska föreningsidrotten. Studien har en multi-metod design, där 422 nyanlända barn och ungdomar har besvarat en specialkonstruerad enkät, och 107 har deltagit i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att en fjärdedel av respondenterna deltar i svensk förenings-idrott, närmare en femtedel har slutat föreningsidrotta, medan drygt hälften aldrig har idrottat i en förening i Sverige. Främsta motiven till att förenings-idrotta i Sverige är relaterat till att ha roligt, att det är bra och att det utvecklar det svenska språket. En stor andel av de nyanlända barn och ungdomarna i stu-dien uppger att de tränar eller tävlar i träningsgrupper/lag som är blandat med aktiva från Sverige och andra länder. Av de som för närvarande inte föreningsidrottar uppger drygt hälften att de skulle vilja idrotta i en förening. I övrigt visade deltagarmönstren på att poj-kar deltar i dubbelt så hög utsträckning i föreningsidrott som flickor. Ensam-kommande barn och ungdomar och de som inte har uppehållstillstånd idrottar också i högre utsträckning jämfört med de som anlände tillsammans med sin familj. Studien resultat visade vidare att fotboll, kampsport och basket är de mest ut övade idrotterna i Sverige. Tidigare hade 43 procent utövat någon form av organiserad idrott i hemlandet inom främst fotboll, kampsport och volley-boll. Endast hälften av de som hade idrottat i organiserad form i hemlandet del-tar i föreningsidrott i Sverige. Närmare hälften av nyanlända barn och ungdomar i studien har själva sökt upp och tagit kontakt med idrottsföreningarna och frågat om de får börja idrotta, medan endast 5 procent uppger att de har blivit kontaktade av ledare/föreningar i syfte att locka dem till idrotten. De nyanlända barn och ungdomar som i stu-dien uppgav att de inte idrottar, prioriterar skolan i högre utsträckning, upp-lever sig vara allmänt sämre i idrott, har föräldrar som inte är likna angelägna att deras barn idrottar, och har bristande kunskaper om hur de ska göra för att börja i en förening, jämfört med de som idrottar i en förening. En av de faktorer som stack ut i fokusgruppintervjuerna, och i de öppna svaren i enkäten, var nyanlända barns och ungdomars upplevelser av idrottsföreningar-nas frånvaro/ointresse av att kontakta och försöka värva de nyanlända barn och ungdomar som har en uttalad vilja att börja idrotta i en förening. Andra delar som uppfattades viktiga för nyanlända barns och ungdomars idrottande var att idrottsledaren bör ha en social kompetens och stötta varje individ i ett lag/en träningsgrupp, oavsett vilken kompetens eller tidigare bakgrund individen har. (17) (PDF) Nyanlända barns och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av föreningsidrotten i Sverige. Available from: https://www.researchgate.net/publication/335310441_Nyanlanda_barns_och_ungdomars_uppfattningar_om_och_upplevelser_av_foreningsidrotten_i_Sverige [accessed Oct 11 2019]

The framing of orthorexia nervosa in Swedish daily newspapers: A longitudinal qualitative content analysis

This study explored and elucidated how orthorexia is framed in Swedish daily newspapers with a focus on characteristics of orthorexia. Key questions include: 1) how do the newspaper articles connect exercise with orthorexia? and 2) what trends in depicting exercise in relation to orthorexia do the newspaper articles represent over time? The method used was a longitudinal qualitative content analysis guided by the framing theory. We analyzed 166 articles published between 1998 and 2013. Our analysis revealed that orthorexia originally was framed as an eating disorder and subsequently included unhealthy exercise. Two trend shifts could be identified: in 2004, exercise was added as an element and in 2013 extreme exercise trends were described to influence the increase of orthorexia. The findings indicate that Swedish newspapers extend Bratman’s definition and depict orthorexia indiscriminately to describe a range of different behavioral characteristics. These results are discussed in terms of the idea of “healthism” and general health trends in society

Orthorexia nervosa: An integrative literature review of a lifestyle syndrome

Bratman first proposed orthorexia nervosa in the late 1990s, defining it an obsession with eating healthy food to achieve, for instance, improved health. Today, in the Swedish media, excessive exercising plays a central role in relation to orthorexia. A few review articles on orthorexia have been conducted; however, these have not focused on aspects of food and eating, sport, exercise, or a societal perspective. The overall aim of this study was to provide an overview and synthesis of what philosophies of science approaches form the current academic framework of orthorexia. Key questions were: What aspects of food and eating are related to orthorexia? What role do exercise and sports play in relation to orthorexia? In what ways are orthorexia contextualized? Consequently, the concept of healthism was used to discuss and contextualize orthorexia. The method used was an integrative literature review; the material covered 19 empirical and theoretical articles published in peer-reviewed journals. This review demonstrates a multifaceted nature of orthorexia research; this field has been examined from four different philosophies of science approaches (i.e., empirical-atomistic, empirical-atomistic with elements of empirical-holistic, empirical-holistic, and rational-holistic) on individual, social, and societal levels. The majority of the articles followed an empirical-atomistic approach that focused on orthorexia as an individual issue, which was discussed using healthism. Our analysis indicates a need for (a) more empirical-holistic research that applies interpretive qualitative methods and uses a social perspective of health, e.g., healthism and (b) examining the role of sports and exercise in relation to orthorexia that takes the problematizing of “orthorexic behaviours” within the sports context into account