Analysis of Paracas fibre material from the Gothenburg Collection

Gothenburg City has in its collection, 2000-year-old textiles from the Paracas peninsula in Peru. After the exhibition ”A Stolen World” at the National Museums of World Culture in 2008, Peru asked for a repatriation of the collection. Following negotiations between the City of Gothenburg and the Ministry of Culture in Peru it was decided that the ownership of the textiles would be returned to Peru. In June 2014, the first four textiles were returned to the National Museum of Archaeology, Anthropology, and History (MNAAHP) in Lima as a start of the repatriation. This was also the beginning of a collaboration with the shared objectives to learn more about physical conditions of the Paracas textiles collections in Peru and Sweden. In September 2015, the textile conservator returned to MNAAHP to examine the physical condition of the textiles after more than a year of acclimatization to the new museum environment. The investigations into the condition of the collection were undertaken by the textile conservator, as a visiting fellow, at the Heritage Laboratory of the Swedish National Heritage Board along with chemist Kaj Thuresson. Several analytical techniques were employed for the study: fibre documentation, optical microscopy, SEM, compression testing and pH measurements. Análisis del material de fibra de Paracas de la colección de Gotemburgo La Ciudad de Gothenburg tiene en su colección un grupo de textiles de 2000 años de antigüedad, procedentes de la península de Paracas en Perú. Después de realizarse la exhibición “Un Mundo Robado” en los Museo Nacionales de la Cultura Mundial en 2008, Perú pidió la repatriación de la colección. Luego de las negociaciones entre la Ciudad de Gothenburg y el Ministerio de Cultura del Perú, se decidió entregar los textiles al estado peruano. En Junio de 2014, los primeros cuatro textiles fueron enviados al Museo Nacional de Arqueología, Antropología e Historia del Perú (MNAAHP) en Lima, dando inicio al proceso de repatriación. También se inició una colaboración con el objetivo compartido de aprender más acerca de las condiciones físicas de las colecciones de textiles de Paracas en el Perú y en la Suecia. En setiembre de 2015, la conservadora textil volvió al MNAAHP para examinar la condición física de los textiles después de más de un año de ajuste al nuevo ambiente museológico. Las investigaciones acerca de la condición de la colección fueron realizados por esta conservadora textil, como investigadora visitante en el Laboratorio de Patrimonio del Patronato de Patrimonio Nacional de Suecia, junto con el químico Kaj Thuresson. Varias técnicas analíticas fueron empleados en el estudio: documentación de fibras, microscopía óptica, microscopía electrónica SEM, prueba de resistencia a la compresión y medición del pH

Undersökningar av Paracastextilier : dokumentation av gästkollegeprojekt

Syftet med projektet var att undersöka och jämföra bevarandestatusen på Paracastextilier som förvarats i olika museimiljöer, i Sverige och i Peru, för att studera påverkan av ammoniakbehandlingen som utfördes på 1990-talet och att jämföra resultaten med de erhållna under tidigare undersökningar från 1990-talet och framåt. Dessutom var förhoppningen att utredningarna skulle kunna öka vår kunskap om det betningsmedel som användes i dessa gamla textiler, eftersom det fortfarande finns ett kunskapsgap om färgsystemen som används av de antika andinska kulturerna.

Undersökningar på fiberprover från Paracastextilier : dokumentation av gästkollegeprojekt

Detta gästkollegeprojekt bygger vidare på tidigare undersökningar av Paracastextilier. En viktig frågeställning var att utreda om den behandling med ammoniakgas som användes under 1990-talet påverkade fibrernas nedbrytningsgrad. Det utökade analysmaterialet visade inte på andra slutsatser än de som dragits tidigare, att färg och/eller betningsmedel har en så pass stor betydelse för nedbrytningen att det är omöjligt att avgöra påverkan av andra faktorer, såsom bevarandemiljö eller tidigare ammoniak-behandlingar. Däremot ledde arbetet till utökad kunskap om färgämnen och betningsmedel i sydamerikanska arkeologiska textilier, vilket redovisats i en vetenskaplig publikation och även presenterats på två konferenser. Färgämnesanalys inom projektet utfördes av University of Pisa

Undersökningar på fiberprover från Paracastextilier : dokumentation av gästkollegeprojekt

Detta gästkollegeprojekt bygger vidare på tidigare undersökningar av Paracastextilier. En viktig frågeställning var att utreda om den behandling med ammoniakgas som användes under 1990-talet påverkade fibrernas nedbrytningsgrad. Det utökade analysmaterialet visade inte på andra slutsatser än de som dragits tidigare, att färg och/eller betningsmedel har en så pass stor betydelse för nedbrytningen att det är omöjligt att avgöra påverkan av andra faktorer, såsom bevarandemiljö eller tidigare ammoniak-behandlingar. Däremot ledde arbetet till utökad kunskap om färgämnen och betningsmedel i sydamerikanska arkeologiska textilier, vilket redovisats i en vetenskaplig publikation och även presenterats på två konferenser. Färgämnesanalys inom projektet utfördes av University of Pisa

Forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning : Slutrapport FoU-projekt RAÄ2019-2157

Projektet har syftat till att, i linje med den svenska museilagen, implementera kunskapsuppbyggnad som en del i museers samlingsförvaltning och arbete med standarden Spectrum. För att uppnå detta syfte har projektet bearbetat styrdokument, internt textmaterial och genomfört intervjuer och fokusgruppssamtal. Arbetsgruppen har haft reguljära möten där analysen utvecklats och kommande steg lagts fast. Tre digitala workshops med projektets referensgrupp har genomförts med goda resultat, som sammanställts av projektledaren. Samtliga arbetande i projektet skrev PM inför och efter workshop 1 på temat vad forskning och kunskapsuppbyggnad spelar för roll i museiverksamheter. Dessa och diskussionerna kring dem bearbetades av projektgruppen och låg till grund för frågeställningar och arbetsuppgifter för workshop 2, som hade temat ’Den perfekta policyn’. Parallellt med workshoparna genomfördes analys av Spectrum, svensk museiförvaltning, samt interna styrdokument för att finna bästa vägen att stärka forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning. När dessa analyser mötte resultaten av fokusgruppssamtal med personalen inom Göteborgs museer och konsthall framstod utvecklandet av en handbok för kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning på Spectrumbasis som bästa sättet att fånga och sprida våra resultat. Denna handbok testades i den tredje workshopen med referensgruppen, samt i samarbete med Vadsbo museum i Mariestad för att nå så många slags museer som möjligt. Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning har publicerats av Kulturförvaltningen. Projektet har även producerat en samling korta utredningar av centrala begrepp, inte minst för att förstå begreppen forskning och kunskapsuppbyggnad i ett museisammanhang. Dessa ingår här, tillsammans med en redovisning av de genomförda workshoparna och fokusgruppssamtalen, samt en analys av styrdokument. Första delen följer Riksantikvarieämbetets mall för vetenskaplig slutrapport

Forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning : Slutrapport FoU-projekt RAÄ2019-2157

Projektet har syftat till att, i linje med den svenska museilagen, implementera kunskapsuppbyggnad som en del i museers samlingsförvaltning och arbete med standarden Spectrum. För att uppnå detta syfte har projektet bearbetat styrdokument, internt textmaterial och genomfört intervjuer och fokusgruppssamtal. Arbetsgruppen har haft reguljära möten där analysen utvecklats och kommande steg lagts fast. Tre digitala workshops med projektets referensgrupp har genomförts med goda resultat, som sammanställts av projektledaren. Samtliga arbetande i projektet skrev PM inför och efter workshop 1 på temat vad forskning och kunskapsuppbyggnad spelar för roll i museiverksamheter. Dessa och diskussionerna kring dem bearbetades av projektgruppen och låg till grund för frågeställningar och arbetsuppgifter för workshop 2, som hade temat ’Den perfekta policyn’. Parallellt med workshoparna genomfördes analys av Spectrum, svensk museiförvaltning, samt interna styrdokument för att finna bästa vägen att stärka forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning. När dessa analyser mötte resultaten av fokusgruppssamtal med personalen inom Göteborgs museer och konsthall framstod utvecklandet av en handbok för kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning på Spectrumbasis som bästa sättet att fånga och sprida våra resultat. Denna handbok testades i den tredje workshopen med referensgruppen, samt i samarbete med Vadsbo museum i Mariestad för att nå så många slags museer som möjligt. Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning har publicerats av Kulturförvaltningen. Projektet har även producerat en samling korta utredningar av centrala begrepp, inte minst för att förstå begreppen forskning och kunskapsuppbyggnad i ett museisammanhang. Dessa ingår här, tillsammans med en redovisning av de genomförda workshoparna och fokusgruppssamtalen, samt en analys av styrdokument. Första delen följer Riksantikvarieämbetets mall för vetenskaplig slutrapport

Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning

Detta är en handbok. Dess syfte är att stärka museernas roll som kunskapsinstitutioner. Handboken berör museernas konkreta arbete med aktiv samlingsförvaltning utifrån den av Riksantikvarieämbetet översatta, internationella standarden för samlingsförvaltning Spectrum. Forskning och kunskapsuppbyggande i samlingsförvaltnin

Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning

Detta är en handbok. Dess syfte är att stärka museernas roll som kunskapsinstitutioner. Handboken berör museernas konkreta arbete med aktiv samlingsförvaltning utifrån den av Riksantikvarieämbetet översatta, internationella standarden för samlingsförvaltning Spectrum. Forskning och kunskapsuppbyggande i samlingsförvaltnin